Paulina Brandberg

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv. Här kan du läsa mer om arbetet mot rasism mot samer.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv. Här kan du läsa mer om arbetet mot antiziganism.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv. Här kan du läsa mer om arbetet mot antisvart rasism.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv. Här kan du läsa mer om arbetet mot antisemitism.

Regeringen presenterar nu en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Regeringen beviljar en ansökan från Sveriges kommuner och regioner (SKR) för att stärka arbetsgivares möjligheter att upptäcka om en medarbetare är utsatt för våld i en nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck.

Fredag den 13 december kl. 08.20 håller jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg, kulturminister Parisa Liljestrand och socialminister Jakob Forssmed en pressträff där de presenterar regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott.

Linköpings universitet (Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn) får i medel för att vidareutveckla och sprida material om hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan. tillskottet är ett led i regeringens arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.

Onsdag den 11 december bjuder jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg tillsammans med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, statssekreterare David Lindberg och statssekreterare Mikael Kullberg in till ett rundabordssamtal med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med mötet är att följa upp det pågående arbetet på området och identifiera konkreta åtgärder på både kort och lång sikt. Vid mötet deltar representanter från olika myndigheter och civilsamhällesorganisationer.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som bland annat innebär att inga brott som kan straffas med livstids fängelse ska omfattas av preskription och att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas.

Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg deltar den 2 december i Rådets möte för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO) i Bryssel. Rådet ska bland annat besluta om stärkta arbetsvillkor för praktikanter och diskutera EU:s prioriteringar inom sysselsättningsområdet.

Den 27 november bjöd regeringen in till arbetsmiljöforum. Statssekreterare Katarina Lundahl träffade myndigheter och arbetsmarknadens parter för att följa upp åtgärder i den nuvarande arbetsmiljöstrategin. På forumet presenterades även ett förlängt uppdrag mot arbetslivskriminalitet.

Fredag den 29 november kl. 09.00 bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg och Christian Carlsson (KD), ordförande i socialutskottet. På pressträffen presenteras nya åtgärder för att stärka stödet till brottsoffer och vittnen.

De nordiska ministrarna för jämställdhet och hbti antog idag den gemensamma deklarationen och programmet Pushing for Progress för att stärka det gemensamma arbetet för jämställdhet och lika rättigheter för hbti-personer.

Kommenterad dagordning för EPSCO-rådets möte den 2 – 3 december 2024.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att analysera hur det så kallade plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Syftet med direktivet är bland annat att förbättra arbetsvillkoren för de som jobbar via digitala plattformar.

Barns rättigheter och trygghet är ett prioriterat område för regeringen och barns rätt till skydd och stöd behöver värnas. Som en del av detta har regeringen beslutat att utvidga uppdraget för Utredningen om stärkt barnrättsperspektiv i LVU (S 2023:13) till att även omfatta en utökad uppföljning av barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att följa upp och sammanfatta resultaten av fem av de jämställdhetspolitiska delmålen. Syftet är att åstadkomma en ökad effektivitet och långsiktighet liksom att få en ökad strategisk styrning av jämställdhetspolitiken.

Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över äktenskapsbalkens regler om bodelningsprocessen och betänketid. Syftet är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera, och att därigenom motverka ekonomiskt våld.