Lotta Edholm

Den svenska förskolan och skolan befinner sig fortsatt i en tuff situation med ökade kostnader. Regeringen föreslår därför ett tillskott på cirka 1,2 miljarder kronor till skolan i budgetpropositionen för 2024. Statens bidrag till skolan i budgetpropositionen för 2024 är det största på 20 år, mätt i löpande priser, och beräknas bli det tredje största under samma period i fasta priser.

Regeringen vill att skolan går tillbaka till grunderna med mindre skärmtid och mer fokus på att läsa, skriva och räkna. Det ska också bli mer ordning i skolsystemet men bättre insyn i kommunala och fristående skolor samtidigt som betygsinflationen ska stoppas. Prioriteringar görs för att möjliggöra fler platser på yrkesutbildningar i bristyrken. Sverige ska stärkas som ingenjörsland med satsningar i hela utbildningskedjan. Satsningar görs också på forskning och på Sverige som rymdnation.

Fredag den 22 september gör statsminister Ulf Kristersson tillsammans med skolminister Lotta Edholm ett välfärdsbesök på Edboskolan i Huddinge. I samband med besöket bjuder statsministern och skolministern in till en pressträff där en nyhet presenteras.

Regeringen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. I den kommande höstbudgeten föreslår regeringen att de generella statsbidragen förstärks med 10 miljarder kronor från och med nästa år. Förstärkningen behövs för att stötta kommuner och regioner i spåren av den höga inflationen. Förutom de generella statsbidragen föreslår regeringen även nära 6 miljarder i riktade statsbidrag till kommunsektorn för 2024, sammantaget ett tillskott på nära 16 miljarder kronor.

Läsförmågan och tiden som läggs på läsning sjunker bland barn och unga i Sverige. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen därför flera satsningar för att stärka elevernas läsförmåga. Det handlar bland annat om en storsatsning på bemannade skolbibliotek och pengar för att köpa in böcker.

Fredagen den 15 september klockan 11.30 håller finansminister Elisabeth Svantesson, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt, skolminister Lotta Edholm och socialminister Jakob Forssmed en pressträff för att presentera en nyhet i den kommande höstbudgeten.

Fredag den 15 september håller arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm en pressträff. Ministrarna ska presentera budgetsatsningar för att möta läskrisen.

Det behövs bättre insyn i både kommunala och fristående skolor, både när det gäller juridiska, pedagogiska och ekonomiska frågor. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen därför att 56,5 miljoner avsätts, bland annat för att göra det möjligt att genomföra förslag om statistik om fristående skolor och ekonomisk information på skolenhetsnivå.

Det finns i dag stora skillnader i hur olika lärare bedömer de nationella proven. Därför vill regeringen göra det möjligt att införa centralt rättade nationella prov tidigare än planerat. Regeringen föreslår att 133 miljoner kronor avsätts för 2024 för arbetet med att införa digitala och centralt rättade nationella prov.

Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling med 850 miljoner kronor. Pengar som skolorna kan använda för att bland annat sätta in tidiga stödinsatser, fler särskilda undervisningsgrupper och anställa fler speciallärare.

För att göra arbetsmiljön och arbetsvillkoren bättre för de lärare som arbetar i skolor med socioekonomiska utmaningar föreslår regeringen att 165 miljoner kronor per år avsätts under en treårsperiod. Medlen kan användas utifrån de lokala behoven, till exempel för att minska personalomsättningen eller anställa fler lärare och annan personal som kan avlasta lärarna.

Att barn och elever utvecklar goda kunskaper i svenska är grundläggande både för att lyckas i skolan och för en lyckad integration. Genom att följa upp elevers språk- och kunskapsutveckling kan de som behöver få hjälp och stöd i ett tidigt skede.

Allt yngre personer påträffas i samband med grova våldsbrott och kriminella nätverksuppgörelser. Regeringen vill vända den negativa utvecklingen och har beslutat om tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen för att öka möjligheterna för samhället att tidigt identifiera barn och unga som är i behov av stöd så att de kan få samordnade insatser i brottsförebyggande syfte.

Det är viktigt att alla elever ges förutsättningar att lyckas i skolan. En förutsättning för detta är att det finns tillräckligt med tid i alla ämnen. För lite undervisningstid kan bland annat leda till stress för både elever och lärare samt att lärare tvingas prioritera bort vissa delar av innehållet. Regeringen föreslår därför att elevens val tas bort för att frigöra undervisningstid till skolämnen som behöver mer tid.

Cirka 15 procent av de elever som i dag lämnar grundskolan är inte behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen vill öka deras möjligheter att skaffa en yrkesutbildning. Regeringen föreslår därför en gymnasial yrkesskola med en tydlig praktisk inriktning, så att elever kan ges möjligheter till en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Det finns i dag fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med betygsinflation. Det finns även exempel där skolpengen har använts till verksamhet som inte har med utbildning att göra. Regeringen vill nu skärpa kraven på fristående skolor och göra det enklare att besluta om vinststopp, återkrav av skolpengen eller att kunna stänga ner skolor med omfattande brister.

I morgon, fredag den 7 juli, håller skolminister Lotta Edholm en pressträff för att presentera nya direktiv till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08).

Välutbildade lärare med förutsättningar att göra ett bra jobb är avgörande för att komma till rätta med problemen i skolan. I morgon planerar regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas samt hur utbildningarna kan få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.

Det är viktigt att myndigheters stöd och information stämmer överens med de bestämmelser som gäller, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att säkerställa att så är fallet ger regeringen fyra skolmyndigheter i uppdrag att göra en översyn av den information och det stöd de har på sina webbplatser.

I budgetpropositionen för 2023 avsatte regeringen 50 miljoner kronor för förskollärares och lärares vidareutbildning. För 2024 och 2025 beräknas ytterligare 50 miljoner kronor årligen. Nu ger regeringen tre uppdrag till Skolverket för att bland annat erbjuda fortbildningsinsatser inom ämnesdidaktik, konflikthantering och språkutveckling.