Krisberedskap

Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och regeringen föreslår därför ett antal satsningar på det civila försvaret och samhällets krisberedskap i budgetpropositionen för 2024 samt höständringsbudgeten 2023.

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget och erfarenheter från Ukraina har tydliggjort behovet av ett starkt civilt försvar. Kommuner och regioner har en avgörande roll för att säkerställa att samhällets funktionalitet kan upprätthållas genom hela hotskalan. Regeringen föreslår därför att bidragen till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar ska öka med 100 miljoner kronor årligen från och med 2024.

Här kan du ta del av vilka instanser som Finansdepartementet har remitterat promemorian En nationell telesamverkansgrupp för fredstida kriser och höjd beredskap.

I denna promemoria föreslås de författningsändringar och övriga åtgärder som behöver vidtas inför en tillfällig aktivering av civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet.

Regeringen föreslår åtgärder för att möjliggöra en skyndsam aktivering av civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet för att stärka Sveriges beredskap. Erfarenheterna från Ukraina visar att beredskap inom dessa områden är avgörande i händelse av höjd beredskap och krig. I budgetpropositionen föreslår därför regeringen ett tillskott om 40 miljoner kronor för aktiveringen av civilplikten.

Regeringen har idag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen.

Det säkerhets­politiska läget för Sverige har allvarligt försämrats. Det råder ett högt terrorhot mot Sverige och landet står i fokus för vålds­bejakande extremism. Händelse­utvecklingen är allvarlig och påverkar Sveriges inre och yttre säkerhet. Det säker­hets­politiska läget påverkas ytterligare av hybrid­krigföring, inte minst genom informations- och påverkans­operationer som riktas mot Sverige. Hot mot Sverige som land, det svenska samhället i stort, svenska intressen utom­lands och svenskar i utlandet har före­kommit från en mängd aktörer efter vissa demonstra­tioner i Sverige. Dessa aktörer har utnyttjat händelser i Sverige som före­vändning för att hetsa och bruka våld, bland annat genom att svenska beskick­ningar har attackerats. Detta utgör ett allvarligt hot mot såväl enskilda individer som samhälls­ordningen och vår demokrati. Sådana händelser har ökat och kan även framöver komma att öka attentats­hotet mot Sverige och svenska intressen. Mot bakgrund av detta kan det finnas ett behov av ändringar i regel­verket om allmänna samman­komster.

Säkerhets­polisen har beslutat att höja terrorhot­nivån från förhöjt hot, till högt hot, från tre till fyra på en fem­gradig skala. Med anledning av det försämrade säkerhets­läget arbetar regeringen intensivt och löpande för att vidta de åtgärder som behövs.

Med anledning av den senaste tidens skyfall och översvämningar till följd av ovädret Hans framfart har räddningstjänsten i Dalarnas län begärt statliga förstärkningsresurser från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Ministern för civilt försvar besöker på eftermiddagen lördagen den 12 augusti Rättvik samt Orsa, där förstärkningsresurser nu sätts in.

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap.

Uppdraget ändras nu på så sätt att utredaren inte ska utreda deluppdraget om att göra en översyn av smittskyddslagen och en översyn av behovet av nya bestämmelser för att motverka trängsel eftersom de kommer att göras inom ramen för ett annat uppdrag.

Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att genomföra en myndighetsanalys av Folkhälsomyndigheten.

En särskild utredare ska göra en översyn av regleringen av smittskydd för att bättre anpassa den till situationer med omfattande smittspridning.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över sätt att stärka den svenska pandemiberedskapen. Det handlar bland annat om att utreda frågan om en nationell strategi för hantering av pandemier, och om smittskyddslagen behöver anpassas för situationer med omfattande spridning av smittsamma sjukdomar. Regeringen ger också Statskontoret i uppdrag att göra en myndighetsanalys av Folkhälsomyndigheten.

Förlängd tid för uppdraget

Regeringen har beslutat om en förordning om statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap. Förordningen innehåller bestämmelser som innebär att medel till regionerna för hälso- och sjukvårdens beredskap ska ske via statsbidrag, i stället för den överenskommelse som staten nu gör med Sveriges kommuner och regioner. Förordningen gäller från och med 2024. Även inom kommunernas ansvar ska bidrag ges.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget behöver arbetet med att utveckla försörjningsberedskapen när det gäller sjukvårdsprodukter fortsätta. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått en överenskommelse gällande hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar avseende försörjningsberedskapen för läkemedel.

Regeringen ger Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att utreda frågor om omsättningslagring av vissa läkemedel i syfte att säkerställa en god försörjningsberedskap. TLV ska genomföra uppdraget i nära dialog med Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, som ska bidra med underlag och synpunkter utifrån sina ansvarsområden och pågående arbete med försörjningsberedskap.

Regeringen arbetar för en ökad vårdkapacitet med mer robust hälso- och sjukvård som ska kunna fortsätta att ta emot patienter även under fredstida kriser och ytterst krig. I regeringens åtgärder för att stärka det civila försvaret och vården ingår hela vårdkedjan, från vårdcentralerna till sjukhusen.

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Försvarsdepartementet på remissen av betänkandet Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap, SOU 2022:57. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.