Krisberedskap

Regeringen ska besluta om en ny myndighetsstruktur för Sveriges krisberedskap och civilt försvar. Den nya strukturen ska förstärka förmågan att hantera fredstida krissituationer och höjd beredskap. Bland annat ska tio beredskapssektorer inrättas. Socialstyrelsen blir sektorsansvarig myndighet för sektorn Hälsa, vård och omsorg.

Regeringen presenterar i dag en historisk myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i syfte att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig.

I dag, onsdag den 18 maj klockan 13.00, presenterar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och civilminister Ida Karkiainen flera åtgärder för ett starkare civilt försvar, den samlade försörjningsberedskapen och samhällsviktiga funktioner. På pressträffen medverkar också Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Sven-Erik Österberg, landshövding i Stockholms län.

Regeringen uppdrar åt Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB) och Polis­myndig­heten att utarbeta former och rutiner som säker­ställer att Polis­myndig­heten delges sådan informa­tion som inkom­mer till MSB rörande it-incidenter som bedöms kunna innefatta brotts­liga handlingar. Vidare ska Polis­myndig­heten, med stöd av MSB, utarbeta en rutin för att informera aktörer som polis­anmäler it-incidenter om att också rap­portera dessa incidenter till MSB i de fall en sådan rapporterings­skyldighet före­ligger för aktören.

Tisdag den 10 maj inviger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson Myndigheten för psykologiskt försvar i Karlstad tillsammans med myndighetens generaldirektör Henrik Landerholm.

MSB och Polis­myndig­heten ska fördjupa sam­arbetet gällande it-incidenter så att fler brott anmäls och fler inciden­ter rapporteras.

En särskild utredare ska föreslå en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen inklusive styrmedel för näringslivets medverkan. Förslagen ska utgöra en del av underlaget för regeringens fortsatta arbete för uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen i syfte att stärka samhällets krisberedskap och det civila försvaret i enlighet med målet för det civila försvaret.

Faktapromemoria gällande kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén om att säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen, COM(2022) 133.

Den senaste tidens händelseutveckling med Rysslands olagliga invasion av Ukraina har inneburit ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde. Säkerhetsläget aktualiserar behovet att stärka Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig och som ett led i det arbetet har regeringen beslutat att tillsätta en utredning om en ny livsmedelsberedskap. Forskningsrådet Formas generaldirektör Ingrid Petersson utses till särskild utredare.

Fredag den 29 april presenterar landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg förslag för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Vid pressträffen deltar även Ingrid Petersson, generaldirektör för forskningsrådet Formas.

Faktapromemoria gällande förslag till Europa­parla­mentets och rådets förord­ning om åtgärder för en hög gemen­sam cyber­säkerhets­nivå vid unionens institutioner, organ och byråer, COM(2022) 122 final

I en proposi­tion till riksdagen föreslår regeringen komplet­teringar till EU:s gräns- och kust­bevak­nings­förordning. Regeringen lämnar förslag på en lag som reglerar vad som ska gälla för utländska tjänste­män vid tjänst­göring i Sverige.

Den 4 december 2019 trädde den nya EU-förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen i kraft. Förordningen innebär bland annat att Europeiska gräns- och kustbevaknings­byråns (Frontex) mandat och resurser utvidgas. För att förordningen ska kunna tillämpas och få fullt genomslag i Sverige krävs vissa komplet­terande nationella bestämmelser.

Den säker­hets­politiska utveck­lingen i Sveriges när­område har medfört ett behov av att stärka det civila försvaret och kris­beredskapen. I vår­ändrings­budgeten för 2022 tillför regeringen därför samman­lagt 800 miljoner kronor för att stärka det civila försvaret på lokal, regional och nationell nivå. Satsningarna är en del av överens­kommelsen mellan samtliga riks­dagspartier om det militära och civila försvaret.

Sverige får i uppdrag att köpa in och till­handa­hålla till­fälliga nöd­boenden som kan användas vid katastrofer och kriser. Orsaken är den eskale­rade situationen med människor på flykt på grund av Rysslands invasion av Ukraina.

Torsdag den 14 april kl. 09.00 presenterar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och Robert Wallén, avdelningschef på operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), ett EU-uppdrag till Sverige med anledning av situationen i Ukraina.

Regeringen ger Myndig­heten för sam­hälls­skydd och beredskap (MSB) i uppdrag att, i sam­verkan med Polis­myndigheten, genom­föra en nationell informa­tions­kampanj under 2022 som riktar sig till allmän­heten och till företag. Informa­tions­kampanjens syfte är att öka medveten­heten och kunskapen om informations- och cyber­säkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott.

Regeringen ger Myndig­heten för samhälls­skydd och beredskap (MSB) i uppdrag att, i samverkan med Polis­myndigheten, genomföra en nationell informations­kampanj under 2022 som riktar sig till allmän­heten och till företag. Informations­kampanjens syfte är att öka medveten­heten och kunskapen om informations- och cyber­säkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott.

Regeringen ger Myndig­heten för samhällsskydd och bered­skap (MSB) i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan vidtas för att stärka det civila försvaret i budget­proposi­tionen för 2023. Redo­visningen kan inne­hålla både redan planerade åtgärder som kan tidigare­läggas och förslag på vilka eventu­ella ytter­ligare åtgärder som kan vidtas för att stärka det civila försvaret. Åtgärderna ska redo­visas i prioritets­ordning och redovisningen ska innehålla bedöm­ningar av kostnader samt tids­åtgång för genom­förandet av respek­tive åtgärd.

Regeringen har under åren 2020–2022 beslutat om inreseförbud till Sverige för att hindra att det virus som orsakar covid-19 förs in i landet eller sprids till andra länder. Regler och undantag har sett olika ut över tid och beroende på vilket land man reste in från. Samtliga inreserestriktioner kopplade till covid-19 har nu upphört att gälla (från och med den 1 april 2022).