Grundlagar och integritet

Faktapromemoria gällande förslag till Europa­parla­mentets och rådets förordning om fast­ställande av ytter­ligare förfarande­regler avseende verk­ställig­het av förord­ning (EU) 2016/679, COM(2023) 348.

Regeringen har idag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen.

Det säkerhets­politiska läget för Sverige har allvarligt försämrats. Det råder ett högt terrorhot mot Sverige och landet står i fokus för vålds­bejakande extremism. Händelse­utvecklingen är allvarlig och påverkar Sveriges inre och yttre säkerhet. Det säker­hets­politiska läget påverkas ytterligare av hybrid­krigföring, inte minst genom informations- och påverkans­operationer som riktas mot Sverige. Hot mot Sverige som land, det svenska samhället i stort, svenska intressen utom­lands och svenskar i utlandet har före­kommit från en mängd aktörer efter vissa demonstra­tioner i Sverige. Dessa aktörer har utnyttjat händelser i Sverige som före­vändning för att hetsa och bruka våld, bland annat genom att svenska beskick­ningar har attackerats. Detta utgör ett allvarligt hot mot såväl enskilda individer som samhälls­ordningen och vår demokrati. Sådana händelser har ökat och kan även framöver komma att öka attentats­hotet mot Sverige och svenska intressen. Mot bakgrund av detta kan det finnas ett behov av ändringar i regel­verket om allmänna samman­komster.

Här kan du ta del av vilka instanser som Justitiedepartementet har remitterat EU-kommissionens förslag till förordning med kompletterande förfaranderegler i gränsöverskridande ärenden enligt dataskyddsförordningen.

Justitieminister Gunnar Strömmer har tagit emot ett betänkande som bland annat innehåller förslag på att det ska bli brottsligt att utföra så kallade oskulds­kontroller och oskulds­ingrepp.

En särskild utredare ges i uppdrag att över­väga en rad åtgärder i syfte att stärka de brotts­bekämpande myndig­heternas möjlig­heter att förhindra, utreda och lagföra brott som begås av unga personer.

Förlängd tid för uppdraget

Här kan du ta del av svaren från dem som ombetts att svara på remissen Biometri – för en effektivare brottsbekämpning (SOU 2023:32).

Den särskilda utredaren, chefsjuristen Eric Leijonram, har överlämnat sitt betänkande Biometri – för en effektivare brottsbekämpning till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredaren föreslår utökade möjligheter att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen i syfte att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken.

Allmänheten har ett berättigat behov av insyn i hur partier, ledamöter och ersättare samt valkandidater finansierar sin verksamhet. För att undvika intressekonflikter och för att säkerställa öppenhet i fråga om bidrag är det av största vikt att regleringen om insyn i finansiering av politiska partier är effektiv och ändamålsenlig. En parlamentariskt sammansatt kommitté ska därför göra en översyn av nuvarande reglering och överväga om den behöver förtydligas eller kompletteras. Kommittén ska även överväga om det finns behov av att ytterligare stärka transparensen i det politiska beslutsfattandet genom en reglering som ställer krav på transparens och insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister.

– för en effektivare brottsbekämpning

Utredningens uppdrag har samman­fattnings­vis varit att lämna förslag som bidrar till att fler gärnings­män ska kunna identi­fieras med hjälp av biometri. Förslagen ska leda till att biometriska underlag och upp­gifter kan samlas in och regist­reras på ett mer enhetligt, heltäckande och ända­måls­enligt sätt än vad som är möjligt i dag.

Regeringen har beslutat om direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering. Den ska även överväga behovet av en reglering om transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister.

I dag, måndagen den 19 juni, överlämnas betänkandet Biometri – för en effektivare brottsbekämpning till justitieminister Gunnar Strömmer. I samband med överlämningen hålls en pressträff klockan 13.45 med justitieministern och den särskilda utredaren, chefsjuristen Eric Leijonram.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har i dag fått i uppdrag att utreda några frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt regeringsformen. Kommittén ska överväga om detta skydd i vissa delar bör ändras och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas.

En parlamentariskt sammansatt kommitté ska utreda några frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt 2 kap. regeringsformen. Kommittén ska överväga om detta skydd i vissa delar bör ändras och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas.

I dag presenterar Skolsäkerhetsutredningen sitt delbetänkande. I betänkandet lämnar utredaren bland annat förslag om att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska få till uppgift att stödja kommuner, myndigheter och andra aktörer i arbetet att förebygga skolattacker.

Ett antal fall av grövre våld har inträffat i grund- och gymnasieskolor under senare tid, i vissa fall med dödlig utgång. Regeringen bedömer att säkerhetsläget och hotbilden inom skolväsendet har förändrats i negativ riktning. Utredningen tillsattes med syftet att barn, elever, lärare, rektorer och annan personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö (dir. 2022:86).

(Uppdaterad) I dag, torsdagen den 15 juni klockan 14.00, håller justitieminister Gunnar Strömmer en pressträff. Under pressträffen presenteras en ny grundlagskommitté som ska utreda några frågor om grundläggande fri- och rättigheter.

Regeringen har i dag beslutat om en proposi­tion med förslag som ger de brotts­bekämpande myndig­heterna större möjlig­heter att använda hemliga tvångs­medel. Syftet är att de brotts­bekämpande myndig­heterna mer effektivt ska kunna förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott.

Hemliga tvångsmedel är ofta avgörande för att bekämpa allvarlig brotts­lighet och på så sätt öka trygg­heten i samhället. Det gäller särskilt brott som begås inom krimi­nella nätverk. De brotts­bekämpande myndig­heterna behöver kunna använda hemliga tvångs­medel i större utsträck­ning och på ett mer effektivt sätt för att allvarliga brott ska kunna förhindras, utredas och lagföras.