Grundlagar och integritet

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen att det ska vara möjligt att besluta om tillträdes­förbud till bad­anlägg­ningar och bibliotek.

Alla ska kunna känna sig trygga på allmänna platser. På vissa badanläggningar och bibliotek finns dock problem med bland annat brottslighet, som påverkar såväl personalens arbetsmiljö som besökares möjligheter att ta del av verksamheten på ett tryggt och ostört sätt. Regeringen föreslår därför att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till dessa platser.

I dag, måndag den 27 december kl. 13.00, håller justitie- och inrikesminister Morgan Johansson en digital pressträff där förslag för att utvidga tillträdesförbudet kommer att presenteras.

Regeringen har i dag beslutat att förkorta utred­nings­tiden för utred­ningen Preventiva tvångs­medel för att förhindra allvarlig brotts­lighet. Regeringens beslut inne­bär att upp­draget ska redovisas till regeringen redan i oktober 2022.

Förkortad tid för uppdraget

Idag, tisdagen den 21 december, lämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället över sitt slutbetänkande till kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Även Lars Westbratt, statssekreterare hos justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, närvarande vid överlämnandet.

Slutbetänkande av Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson har i dag tagit emot slutbetänkandet Säkerhet och tillgänglighet vid val av Lena Hjelm-Wallén, ordförande för 2020 års valutredning. Förslagen omfattar bland annat ökad säkerhet i valadministrationen och ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.

Slutbetänkande av 2020 års valutredning.

Regeringen föreslår ändringar i de bestämmelser om sekretess som gäller när Justitiekanslern företräder staten som part.

Utredarens upp­drag har varit att kart­lägga och analy­sera hur förut­sätt­ningarna har sett ut för medier och all­män­het att granska det all­män­nas han­tering av covid-19-pandemin. Syftet med upp­draget har varit att ge regeringen under­lag för eventu­ella åtgärder på området.

Som ett avslutande moment av den åttonde rapporteringscykeln har FN:s kommitté mot tortyr (CAT) nu presenterat sina synpunkter. Denna rapport med så kallade Concluding observations har föregåtts av ett dialogmöte i Geneve i november 2021 och en omfattande rapport från Sverige 2018. FN konstaterar att positiv utveckling skett på flera områden, men framför också fortsatt kritik.

Regeringen föreslår ändringar i bland annat tryck­frihets­förord­ningen och yttrande­fri­hets­grund­lagen, för att anpassa grund­lags­skyddet till den tekniska och mediala utvecklingen.

I propo­sitionen före­slås ändringar i tryck­frihets­förord­ningen, yttrande­frihets­grund­lagen och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryck­frihets­förord­ningens och yttrande­frihets­grund­lagens områden.

Här kan du ta del av till vilka instanser regeringen har remitterat SOU 2021:66 Rätt mottagare Demokrativillkor och integritet.

Våld i form av skjutningar och spräng­ningar har ökat tydligt i Sverige de senaste åren. Antalet skjut­ningar med dödlig utgång har också ökat. Denna brotts­lighet har stark kopp­ling till krimi­nella nätverk. För att öka trygg­heten i landet och stärka skyddet mot sådan brotts­lighet som utgör ett hot mot såväl enskilda män­niskors liv och hälsa som det svenska sam­hället i stort måste insatserna mot de krimi­nella nät­verken ytter­ligare intensi­fieras. Ett viktigt led i detta är att säker­ställa att de brotts­bekäm­pande myndig­heterna har till­gång till ända­måls­enliga och verk­nings­fulla verktyg för att effek­tivt kunna förhindra och bekämpa allvarlig brotts­lighet. En avgörande faktor för att kunna förhindra skjut­ningar och spräng­ningar och annan allvarlig brotts­lighet är att myndig­heterna får tillgång till information i ett tidigt skede.

Internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger i hög grad på förtroende och på att de hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för samarbetena kan skyddas av de samverkande länderna. För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. 

I dag har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring i regeringsformen. Syftet är att möjliggöra begränsningar i föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Terrorism utgör en svår påfrestning för drabbade samhällen och hotar såväl internationell fred och säkerhet som nationell säkerhet. Terrorism innefattar brottslighet av mycket allvarlig och systemhotande natur och är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Sverige behöver därför ha goda möjligheter att kunna ingripa mot terrorism.