Justitie­­departementet

Sverige ska vara ett attraktivt land för talanger och internationell kompetens. Regeringen har därför beslutat om en proposition med förslag som syftar till att förbättra de migrationsrättsliga förutsättningarna för utländska forskare, doktorander och studenter. Propositionen syftar även till att motverka att uppehållstillstånd för studier missbrukas.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny ordning för vissa utlänningar som på grund av tillfälliga verkställighetshinder inte kan utvisas. Förslagen rör bland annat personer som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller som har utvisats på grund av brott. Syftet är att stärka återvändandearbetet och att säkerställa att personer som ska lämna Sverige inte beviljas uppehållstillstånd med tillhörande rättigheter och förmåner.

Propositionen innehåller förslag om en ny ordning för vissa utlänningar när det finns ett hinder som inte är bestående mot att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Den nya ordningen omfattar bland annat utlänningar som förekommer i säkerhetsärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller som har utvisats på grund av brott. Syftet är att skapa förutsättningar för ett effektivare återvändandearbete och att stärka statens förmåga att hantera individer som utgör ett hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten och som under viss tid inte kan avlägsnas från landet.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som ska stärka säkerheten vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Syftet med förslagen är att både deltagare och personer i närheten av dessa evenemang ska få en tryggare miljö.

(Ny version) Regeringen har tagit emot betänkandet Ökade möjligheter till tillgångsinriktad brottsbekämpning. Betänkandet är resultatet av 2025 års förverkandeutredning. Utredningen innehåller förslag som skulle göra det möjligt för myndigheterna att lättare och snabbare spåra, säkra och förverka egendom som har sitt ursprung i brottslig verksamhet.

Enligt nuvarande ordning ska den som begått ett så allvarligt brott innan han eller hon fyllde 18 år att en frihetsberövande påföljd ska dömas ut, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras då vid ett särskilt ungdomshem. Från sluten ungdomsvård förekommer ingen villkorlig frigivning.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Särskilda provokativa åtgärder (SOU 2025:109). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Torsdag den 19 februari bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med Pontus Andersson Garpvall (SD), ledamot i justitieutskottet, Ingemar Kihlström (KD), kriminalvårdspolitisk talesperson och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. På pressträffen presenterar regeringen förslag om hur systemet med ungdomsfängelser ska se ut.

Onsdagen den 18 februari samlades rådet mot organiserad brottslighet. Fokus för mötet var aktuella och kommande lagändringar som ska förbättra hantering av barn och unga som begått, eller riskerar att begå, grova brott.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Handläggningen av en arresteringsorder i fråga om hörande eller tillfälligt överförande före ett beslut om överlämnande och om privilegier och immunitet.

Torsdagen den 5 februari fattade regeringen beslut om att ge ett bidrag på 90 miljoner kronor till FN:s migrationsorganisation (IOM). 70 miljoner av stödet ska användas för att öka återvändandet från Sverige och EU och för att motverka irreguljär migration från bland annat Irak, Somalia, Uzbekistan och Afghanistan. Det ska också användas för att stärka förutsättningarna för återvändande till Syrien.

Regeringen har beslutat om propositionen En ny vapenlag. Förslagen innebär stora lättnader och förenklingar för legala vapenägare, samtidigt som förekomsten av illegala vapen och risken för att vapen kommer till brottslig användning motverkas.

Den 24 april 2024 beslutade Europaparlamentet och rådet om ett nytt EU-direktiv, direktivet 2024/1260 om återvinning av tillgångar och förverkande (förverkandedirektivet). Direktivet ska införlivas i svensk rätt senast den 23 november 2026. Under år 2023 har också Financial Action Task Forces (FATF) uppdaterat sina rekommendationer om förverkande. Den 8 november 2024 trädde dessutom en ny förverkandelagstiftning i kraft i Sverige. Förverkandereformen syftade till att ge rättsväsendet ändamålsenliga möjligheter att beröva kriminella deras tillgångar.

I propositionen lämnar regeringen förslag till en ny vapenlag som förenklar regelverket för tillståndsgivning och innehav av skjutvapen för legala vapeninnehavare som jägare och sportskyttar. Den nya lagen syftar också till att motverka förekomsten av illegala vapen och den brottsliga användningen av vapen.

I denna skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda (RiR 2025:26).

Justitieminister Gunnar Strömmer, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, socialminister Jakob Forssmed, debattartikel, Aftonbladet, den 17 februari 2026.

Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexualbrott mot barn i digitala miljöer.

Tisdag den 17 februari tar justitieminister Gunnar Strömmer emot betänkandet Ökade möjligheter till tillgångsinriktad brottsbekämpning, det vill säga möjligheten att ta kriminellas tillgångar direkt och utan lagföring. Utredningen har haft i uppdrag att ta ställning ett antal frågor kopplat till förverkande, bland annat hur EU:s nya förverkandedirektiv ska genomföras i Sverige. I samband med överlämningen håller justitieministern en pressträff med den särskilda utredaren Johan Danelius.

Under regeringssammanträdet den 12 februari fattade regeringen beslut om ett bidrag på drygt 580 000 euro till Seefar Foundation för projektet Reluctance to Readiness for Return. Migrationsprojektet syftar till att öka antalet frivilliga återvändanden bland afghanska medborgare som saknar rätt att stanna i Sverige. Projektet syftar även att förbättra återintegrationen i hemlandet och minska antalet personer som stannar i Sverige utan laglig grund.