Internationellt rättsligt samarbete

Den reglering som styr sam­arbetet kring över­lämnande av miss­tänkta och dömda personer mellan Europe­iska unionens medlems­stater har gällt i drygt 20 år. Under denna tid har EU-domstolen i ett flertal avgöranden klargjort hur det EU-rättsliga regel­verket ska tolkas och tillämpas. Till följd av denna rätts­utveckling finns det behov av att anpassa den svenska lagstift­ningen på området, främst lagen om överläm­nande från Sverige enligt en europeisk arreste­rings­order och lagen om över­lämnande från Sverige enligt en nordisk arreste­rings­order.

Den 17 juli var det 25 år sedan Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) antogs. Antagandet av Romstadgan är en av de viktigaste händelserna inom folkrätten sedan FN-stadgans tillkomst för mer än 75 år sedan.

En framgångsrik brottsbekämpning kräver ofta gränsöverskridande tillgång till elektroniska bevis. Regeringen tillsätter därför nu en utredning som ska ge de svenska brottsbekämpande myndigheter nya och effektiva verktyg för att snabbt få tillgång till elektroniska uppgifter som inte finns lagrade i Sverige.  

En särskild utredare får i uppdrag att se över regleringen om gränsöverskridande åtkomst till elektroniska bevis med anledning av nya internationella instrument. Tillgång till elektroniska uppgifter är ofta av avgörande betydelse i utredningar om allvarlig brottslighet.

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om överföring av straffrättsliga förfaranden, COM(2023) 185.

EU-minister Jessika Roswall och justitieminister Gunnar Strömmer, debattartikel Expressen, den 9 maj 2023.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2023:1 Ändringar i regel­verket om över­läm­nande enligt en euro­peisk och nordisk arrest­erings­order. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Idag deltog justitieminister Gunnar Strömmer i en justitieministerkonferens i London där stöd till den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och dess utredning av krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord i Ukraina diskuterades. I egenskap av ordförandeland för EU representerade Gunnar Strömmer samtliga EU-medlemsstater vid konferensen.

De gäng­konflikter som pågår i flera delar av landet präglas av total hänsyns­löshet, med spräng­ningar och dödligt skjutvapen­våld som åter­kommande inslag. Inte minst de mycket all­varliga vålds­dåden i Stockholms­området under jul- och nyårs­helgerna under­stryker situa­tionens allvar. Denna samhälls­utveck­ling äventyrar i längden tilliten i samhället, och ytterst demokratin. Därför kommer kampen mot gräns­över­skridande organi­serad brotts­lighet vara priori­terad under det svenska EU-ordförandeskapet.

Den 26–27 januari leder justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Maria Malmer Stenergard det första informella ministermötet i Sverige under ordförandeskapet. På dagordningen står bland annat EU:s migrationspolitik, kampen mot den organiserade brottsligheten och Rysslands aggression mot Ukraina.

Överlämnande av miss­tänkta och dömda personer mellan Euro­peiska unionens medlems­stater utgör en mycket viktig del i sam­arbetet mellan medlems­staterna. Genom sam­arbetet har brotts­bekämpande myndig­heter ett viktigt verktyg för att komma åt de som flyr undan rättvisan.

Under 2022 har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar inom Justitiedepartementets ansvarsområden. Förslagen har behandlats i riksdagen och träder i kraft kring årsskiftet 2022/2023. Ett urval av dem presenteras här.

Utvidgningen av Schengensamarbetet, migrationsfrågor och en lång rad åtgärder för att bekämpa brott stod på dagordningen när EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor möttes den 8–9 december i Bryssel. Bland annat EU:s arbete mot straffrihet för internationella brott i Ukraina togs upp. Justitieminister Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard företrädde Sverige.

Personer som har dömts till en frihets­berövande påföljd i Sverige men har en stark anknyt­ning till ett annat EU-land, ska i största möjliga utsträck­ning avtjäna straffet i det landet. Den döm­des sociala åter­anpass­ning sker bäst i det land där han eller hon kommer att vistas efter avtjänat straff.

Personer som har dömts till en frihetsberövande påföljd i Sverige men har en stark anknytning till ett annat EU-land, ska i största möjliga utsträckning avtjäna straffet i det landet. Den dömdes sociala återanpassning sker bäst i det land där han eller hon kommer att vistas efter avtjänat straff.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av promemorian Förbättrad hantering av ärenden om över­förande av straff­verk­stäl­lighet, Ds 2021:37. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

EU har antagit en förord­ning om inrät­tande av ett system som ska göra det möjligt för med­lems­staterna att på ett effektivt sätt få reda på vilka andra medlems­stater som har upp­gifter i sina kriminal­register om en tredje­lands­med­borgare (Ecris-TCN).

EU har antagit en förordning om inrättande av ett system som ska göra det möjligt för medlemsstaterna att på ett effektivt sätt få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN).