Internationellt rättsligt samarbete

Personer som har dömts till en frihets­berövande påföljd i Sverige men har en stark anknyt­ning till ett annat EU-land, ska i största möjliga utsträck­ning avtjäna straffet i det landet. Den döm­des sociala åter­anpass­ning sker bäst i det land där han eller hon kommer att vistas efter avtjänat straff.

Personer som har dömts till en frihetsberövande påföljd i Sverige men har en stark anknytning till ett annat EU-land, ska i största möjliga utsträckning avtjäna straffet i det landet. Den dömdes sociala återanpassning sker bäst i det land där han eller hon kommer att vistas efter avtjänat straff.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av promemorian Förbättrad hantering av ärenden om över­förande av straff­verk­stäl­lighet, Ds 2021:37. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

EU har antagit en förord­ning om inrät­tande av ett system som ska göra det möjligt för med­lems­staterna att på ett effektivt sätt få reda på vilka andra medlems­stater som har upp­gifter i sina kriminal­register om en tredje­lands­med­borgare (Ecris-TCN).

EU har antagit en förordning om inrättande av ett system som ska göra det möjligt för medlemsstaterna att på ett effektivt sätt få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN).

Dömda personer med en stark anknytning till ett annat land ska i största möjliga utsträckning verkställa svenska domar på frihetsberövande påföljder i det landet. Den dömdes sociala återanpassning sker bäst i det land där han eller hon kommer att vistas efter att ha försatts på fri fot. I de fall det kan konstateras att en straffverkställighet bör överföras till ett annat land, ska handläggningen i Sverige vara snabb och effektiv.

Regeringen uppdrar åt Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Myndigheten för digital förvaltning, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten att analysera konsekvenserna av att införa digital kommunikation genom e‑Codex i civil- och straffrättsliga samarbeten inom EU.

Här kan du ta del av till vilka instanser Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Ecris-TCN – Ett mer effektivt utbyte av brottmålsdomar mot tredjelandsmedborgare, SOU 2021:20.

Att stärka den inter­natio­nella straff­rätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lag­föring av personer som begår allvarliga brott mot folk­rätten är ett viktigt medel för att upp­rätt­hålla fred och säkerhet.

I propositionen lämnas förslag till kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.

I lagråds­remissen lämnas förslag till komplet­terande bestäm­melser till vissa delar av avtalet om handel och sam­arbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atom­energi­gemen­skapen, å ena sidan, och Förenade konunga­riket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan. Genom avtalet införs bl.a. bestäm­melser om det straff­rättsliga sam­arbetet mellan parterna. Det rör sig om överläm­nande av miss­tänkta eller dömda personer, ömse­sidig rättslig hjälp i brott­mål och frysning och förver­kande av egendom.

Att stärka den inter­natio­nella straff­rätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lagföring av personer som begår allvarliga brott mot folkrätten är ett viktigt medel för att upprätt­hålla fred och säkerhet.

Sverige har sedan länge ett utbyte av informa­tion om brott­måls­domar med andra länder. I syfte att förbättra utbytet av upp­gifter om brott­måls­domar mellan EU:s med­lems­stater fattades 2009 ett ram­beslut och ett råds­beslut om det s.k. Ecris-systemet, vilket är ett decentra­liserat system som base­ras på med­lems­staternas natio­nella kriminal­register. Sverige anslöt sig till Ecris-systemet 2013.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av promemorian Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

I promemorian lämnas förslag till komplet­terande bestäm­melser till vissa delar av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atom­energi­gemen­skapen, å ena sidan, och Förenade kungariket Storbritan­nien och Nordirland, å andra sidan. Genom avtalet införs bestäm­melser om det straff­rättsliga sam­arbetet mellan parterna, bl.a. om över­lämnande av miss­tänkta och dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brott­mål samt frysning och för­ver­kande av egendom som utgör brotts­vinster.

Faktapromemoria gällande rekom­mendation till rådets beslut om bemyn­digande att inleda förhand­lingar om avtal mellan Europeiska unionen och Algeriet, Armenien, Bosnien och Herce­govina, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Tunisien och Turkiet om sam­arbete mellan Europeiska unionens byrå för straff­rättsligt sam­arbete (Eurojust) och de behöriga myndig­heterna för straff­rättsligt samarbete i dessa tredje­länder.

Regeringen föreslår att Sverige ska tillträda Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och dess tilläggsprotokoll. Konventionens huvudsakliga syfte är att harmonisera konventionsstaternas nationella lagstiftningar som rör it-relaterad brottslighet och att förenkla det internationella samarbetet kring dessa frågor.

Regeringen föreslår att Sverige ska tillträda Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och dess tilläggsprotokoll. Konventionens huvudsakliga syfte är att harmonisera konventionsstaternas nationella lagstiftningar som rör it-relaterad brottslighet och att förenkla det internationella samarbetet kring dessa frågor.

Ett effektivt sätt att bekämpa grov brottslighet är att förverka vinster av brott. Eftersom brottsligheten många gånger är gränsöverskridande är ett välfungerande samarbete inom EU av stor vikt. Regeringen föreslår att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14 november 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. EU-förordningen innehåller regler om att beslut om frysning och beslut om förverkande som har utfärdats i en medlemsstat ska erkännas och verkställas i en annan medlemsstat.