Artikel från Justitiedepartementet

Det svenska EU-ordförandeskapet prioriterar kampen mot brottsligheten

Publicerad 02 februari 2023

De gäng­konflikter som pågår i flera delar av landet präglas av total hänsyns­löshet, med spräng­ningar och dödligt skjutvapen­våld som åter­kommande inslag. Inte minst de mycket all­varliga vålds­dåden i Stockholms­området under jul- och nyårs­helgerna under­stryker situa­tionens allvar. Denna samhälls­utveck­ling äventyrar i längden tilliten i samhället, och ytterst demokratin. Därför kommer kampen mot gräns­över­skridande organi­serad brotts­lighet vara priori­terad under det svenska EU-ordförandeskapet.

Den grova organise­rade brottsligheten har gjort trygg­heten till vår tids stora frihets­fråga. Våldet och brotts­ligheten börjat avteckna sig som ett hot mot hela vårt sam­hälls­system, som bygger på öppenhet och tillit. För att trycka tillbaka kriminali­teten sker därför ett perspektiv­skifte i den samlade kriminal­politiken.

Regeringen tar nu fram en helt ny natio­nell strategi mot den organi­serade brotts­ligheten. Vi forcerar fram lag­stiftning med nya effektiva verktyg till brotts­bekämp­ningen: hemliga tvångs­medel för att förhindra skjut­ningar och spräng­ningar, effektivare möjlig­heter att ta brotts­vinster, borttagna sekre­tess­hinder mellan myndig­heter, visitations­zoner, anonyma vittnen och mycket mer.

Samtidigt ser regeringen till att resurserna till hela rätts­väsendet, inte minst polisen, växer. Regeringen har även gett polisen i uppdrag att fyr­dubbla antalet fasta bevak­nings­kameror, och myndig­heten får inom kort i uppdrag att öka den operativa förmågan att utreda och klara upp grova brott med koppling till kriminella nätverk.

Men att endast fokusera på våra egna strukturer i Sverige kommer inte att räcka. Den grova organi­serade brotts­lig­heten är i högsta grad gräns­över­skridande: 70 procent av de krimi­nella gängen i EU är verk­samma i minst tre länder, och 50 procent av gäng­medlem­marna är inte EU-medborgare. Vi ser också hur svenska grovt krimi­nella söker sin tillflykt till andra länder, och styr sin verk­samhet i Sverige därifrån.

Säkerhet är en av det svenska EU-ordförande­skapets fyra priori­teringar, och i detta ingår kampen mot gräns­över­skridande organi­serad brotts­lighet som en helt central del. Det handlar främst om tre saker:

1.   Bättre och vassare verktyg mot de kriminella

Alla brotts­bekämpande myndigheter i Europa måste få bättre verktyg för att komma åt den organi­serade brotts­ligheten. Det handlar bland annat om bättre möjlig­heter till åter­vinning av till­gångar och förverkande av brotts­vinster, det vill säga att ta de krimi­nellas tillgångar. På så sätt kan de brotts­bekämpande myndig­heterna slå direkt mot den organise­rade brottslig­hetens ekonomiska kärna. Syftet är att göra det betydligt svårare för kriminella aktörer att bedriva och tjäna pengar på organise­rad brotts­lighet.

Det handlar också om att på EU-nivå samman­koppla ländernas bank­konto­register. Att brotts­bekämpande myndig­heter snabbt får information om bank­konton är avgörande för att kunna följa krimi­nella betalnings­strömmar, som inte sällan korsar nations­gränser.

Ett viktigt verktyg för gräns­kontroll och brotts­bekämp­ning är de passagerar­uppgifter (API) som flyg­trans­portörer skickar till medlems­staternas polis­myndig­heter. Det är angeläget med en utökad insamling av passagerar­uppgifter och att kvaliteten på upp­gifterna förbättras samtidigt som EU:s regler för data­skydd upp­rätthålls.

2.   Effektivare samarbete kring brottsbekämpning

Det finns fortfarande mycket att göra för att förbättra och fördjupa EU-ländernas sam­arbete på olika områden som gäller brotts­bekämp­ning.

Det gäller inte minst att förbättra och effektivi­sera tillgången till digital bevis­ning i enlighet med de krav som vi ställer på en rättsstat. Under våren kommer EU att anta nya regler om förenklade sätt för brotts­bekämpande myndig­heter att få tillgång till elektro­nisk bevisning hos tjänste­leveran­törer i andra medlems­stater. EU-länderna kan redan söka i varandras register efter dna, fingeravtrycks- och fordons­register­uppgifter. Just nu ligger också ett förslag på bordet om att även ge medlems­staterna och Europol möjlighet att söka efter signale­ments­bilder, viss polis­register­information och körkorts­uppgifter. Sverige kommer att vara pådrivande för att få detta på plats.

Det gemen­samma arbetet mot narkotika måste också fortsätta. Illegal narkotika­handel är en huvudsaklig inkomst­källa för organi­serad brotts­lighet. Sverige kommer fortsätta driva EU:s gemen­samma arbete mot illegal narkotika. Bland annat genom att fortsätta genom­förandet av EU:s narkotika­strategi och genom att slutföra förhand­lingarna om utvidgat och stärkt mandat för EU:s narkotika­byrå.

Sverige kommer också driva på i arbetet för ökade möjlig­heter till över­föring av lagföring. Det finns i dag inte något EU-instrument för det. Ett regelverk som möjlig­gör överförande av en hel brott­målsprocess – från förunder­sökning till dom – från en medlems­stat till en annan kommer ytterligare effektivi­sera sam­arbetet mot gräns­över­skridande organi­serad brotts­lighet.

3. Hantera följderna av Rysslands invasion av Ukraina

Rysslands olagliga invasion av Ukraina har gett frågan om människo­handel särskild aktualitet. Det samma gäller riskerna för illegal handel med vapen som nu används i kriget. En annan kritisk fråga är effektivi­teten i genom­förandet av EU:s sanktions­beslut, där det nu är aktuellt med att införa en EU-rättslig miniminivå för kriminali­sering av över­trädelser av sanktions­beslut. Till det kommer de intensiva diskus­sionerna om hur Ryssland på ett praktiskt och effektivt sätt ska kunna ställas till svars för alla sina krigsbrott. I allt detta kan EU räkna med svenskt ledarskap under det halvår som ligger framför oss.

Samtidigt fortsätter arbetet med andra EU-processer. Det gäller viktiga rättsakter för att mot­verka sexuella över­grepp mot barn på nätet och för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Under våren kommer ett reviderat direktiv om brotts­offer att presenteras. Det är viktigt att stärka brotts­offer­per­spek­tivet inom hela EU. Dessutom är kampen mot terrorism och vålds­bejakande extremism ett stående tema.

Regeringen är fast besluten att öka tryggheten och säker­heten för med­borgarna i Sverige och i hela EU. För att lyckas med det är samarbetet inom EU helt avgörande. Den fria rörlig­heten inom EU har aldrig varit tänkt att skydda den grova organi­serade brottsligheten. Ytterst handlar detta om att värna det fria och öppna samhället, och de grund­läggande värde­ringar om demokrati och rättsstat som EU-samarbetet vilar på.