Rättsväsendet

Regeringen ger Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet kring barn och unga i häkte och verkställighet. Syftet är att minska risken för återfall i brott och stärka förutsättningarna för barn och ungas återintegrering i samhället efter tiden i Kriminalvården.

Regeringen har beslutat att Kriminalvården ska få ingå hyresavtal för utökning av häktet i Umeå och anstalterna Tidaholm och Sörbyn. Avtalen innebär att 378 nya platser beräknas kunna tas i bruk i takt med att om- och tillbyggnationerna färdigställs.

Regeringen ger ett bidrag på 2 miljoner kronor till Ecpat Sverige för arbetet med Ecpat Hotline, en webbaserad anmälningssida där allmänheten kan anmäla material som misstänks visa sexuella övergrepp mot barn.

Regeringen har beslutat att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att införa ett nationellt system för analys av narkotikasubstanser i avloppsvatten. Systemet ska inledningsvis genomföras som ett pilotprojekt och utvecklas i samverkan med Polismyndigheten. Syftet är att stärka samhällets kunskap om narkotikaanvändning och narkotikamarknadens utveckling samt ge bättre underlag för brottsförebyggande, brottsbekämpande och folkhälsofrämjande insatser.

För att möta en alltmer gränsöverskridande brottslighet tillsätter nu regeringen en utredning som ska göra en samlad översyn av regelverket om utlämning för brott. Utredningen ska även föreslå åtgärder för att stärka det internationella rättsliga samarbetet.

En särskild utredare ska se över regelverket om utlämning för brott och överväga generella åtgärder för ett stärkt internationellt rättsligt samarbete.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag att utreda om och i så fall hur rätten till domstolsprövning bör grundlagsskyddas. Syftet är att stärka skyddet av rätten till domstolsprövning. Arbetet omfattar både en analys av nuvarande ordning och överväganden om framtida reglering.

Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att skapa ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Samtidigt får Domstolsverket ett nytt uppdrag gällande förberedelser inför oberoendereformen.

Justitieminister Gunnar Strömmer har tagit emot ett delbetänkande från en statlig utredning med förslag som ska ge brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att ingripa mot brott i cybermiljö. Förslagen innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket i vissa fall ska kunna stoppa och störa pågående brottslighet genom åtgärder i digitala system. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förhindra och avbryta brott som i dag i hög grad sker online.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter och andra aktörer att använda kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att använda kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

En särskild utredare ska analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna såväl för brottsbekämpande myndigheter som för andra aktörer att bedriva kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att bedriva kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

Regeringen har tagit emot ett delbetänkande med förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud i lokaler som är öppna för allmänheten. Förslagen innebär bland annat att fler typer av verksamheter, som restauranger och hotell, ska kunna omfattas och att tillträdesförbud oftare ska kunna beslutas efter brott. Polismyndigheten föreslås också få möjlighet att besluta om tillfälliga förbud direkt på plats. Syftet är att motverka brott och ordningsstörningar.

Regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att föreslå en särskild gänglagstiftning med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. I uppdraget ingår att ta fram förslag på ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa personer och verksamheter med koppling till kriminella sammanslutningar. Utredningen ska också se över hur kronvittnesregleringen kan utformas för att fler ska medverka i utredningar av annans brottslighet. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

En utredare ges i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att se över straffansvaret för obehöriga åtgärder med lik.

En särlagstiftning för gängkriminella

En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå en särskild lagstiftning för gängkriminella med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. Syftet är att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett system med rödflaggning för att utesluta personer med gängkoppling från välfärds- och bidragssystemen, offentliga uppdrag, samt positioner i företag, organisationer och myndigheter.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2026:15, Gäldenärens avtal i konkurs.

I promemorian lämnas förslag om en enhetlig reglering för hanteringen av gäldenärens avtal i en konkurs. Dessutom föreslås att sammanträdet för att pröva en konkursansökan inte ska hållas förrän ansökningsavgiften har betalats. Förslagen om gäldenärens avtal i konkurs tar sin utgångspunkt i den motsvarande reglering som finns i lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.

I propositionen lämnar regeringen flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras.

Den systematiska och organiserade brottsligheten har de senaste åren kommit att påverka allt fler delar av samhället. Den allvarliga brottsligheten bland unga utmärker sig särskilt och tränger allt längre ner i åldrarna. För att säkerställa att lagstiftningen möter det behov som föranleds av denna brottsutveckling samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet behöver reglerna för unga lagöverträdare skärpas.

Regeringen har lämnat en ny proposition om skärpta regler för unga lagöverträdare till riksdagen. Förslagen innebär bland annat att straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott och att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år. Sänkningen av straffbarhetsåldern ska vara tidsbegränsad och gälla under fem år.