Myndigheter och bolag med statligt ägande
I Sverige finns det cirka 367 myndigheter under regeringen. Myndigheterna har i uppgift att genomföra de beslut som riksdagen och regeringen fattar. Myndigheterna är organisatoriskt fristående, men styrs av regeringen som ansvarar för myndigheternas verksamhet inför riksdagen. Domstolarna har en särställning som innebär att de är mer oberoende. Även universitet och högskolor har särskilda regler som i vissa delar innebär en högre grad av självbestämmande.
Den svenska förvaltningsmodellen
Det är regeringen som styr Sverige. Till sin hjälp att genomföra fattade beslut har regeringen olika myndigheter. I myndigheterna arbetar ungefär 250 000 anställda. Antalet myndigheter varierar över tid beroende på vilka politiska beslut som fattas.
På Statskontorets webbplats hittar du siffror och information om antalet myndigheter och statsförvaltningen.
Fakta om statsförvaltningen på Statskontorets webbplats
Uttrycket myndighet används för organ som utövar offentlig makt och som är organiserade i offentligrättsliga former. Myndigheterna är olika stora och arbetar inom olika områden. Det finns i huvudsak två olika sorters myndigheter: förvaltningsmyndigheter och domstolar. Myndigheterna under regeringen är sorterade under olika departement.
Några exempel på förvaltningsmyndigheter under regeringen är Skatteverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Det finns också ett fåtal förvaltningsmyndigheter som lyder under riksdagen, till exempel Riksrevisionen och Riksbanken.
Sök efter myndigheter och bolag på sidan Myndigheter med flera
Hur Sverige organiserar förvaltningen brukar kallas för den svenska förvaltningsmodellen. Ibland inkluderas även myndigheter på regional och lokal nivå i den svenska förvaltningsmodellen, det vill säga regioner och kommuner. Till skillnad från statliga myndigheter är regioner och kommuner självstyrande och har beskattningsrätt.
Regeringen fattar beslut som ett kollektiv
Myndigheterna styrs av regeringen genom kollektiva regeringsbeslut. En enskild minister kan inte ensam bestämma vad en myndighet ska göra. Det kallas för ministerstyre och är inte tillåtet i Sverige.
Regeringen styr myndigheterna genom att fatta flera olika beslut som berör dem. Det är därför viktigt att läsa på flera olika ställen för att förstå vad en myndighet ska göra. Exempel på viktiga beslut kan vara:
- Myndigheternas instruktioner. Uppgifter som är gemensamma för alla myndigheter bestäms i myndighetsförordningen. De specifika uppgifterna för respektive myndighet finns vanligtvis i myndigheternas instruktioner.
Myndighetsförordningen på riksdagens webbplats
Myndigheternas instruktioner på riksdagens webbplats
- Myndigheternas regleringsbrev. Det fattas också beslut om årliga så kallade regleringsbrev. I regleringsbreven beslutas hur mycket pengar myndigheterna ska tilldelas för aktuellt budgetår och vad pengarna ska användas till. Myndigheternas mål kan även beskrivas i regleringsbreven och de kan få uppdrag och krav på återrapportering.
Myndigheternas regleringsbrev på Ekonomistyrningsverkets webbplats
- Regeringsuppdrag. Regeringen kan också ta beslut om att ge särskilda uppdrag till myndigheter. På regeringen.se kan du söka bland publicerade regeringsuppdrag. Det är dock inte en fullständig sammanställning över uppdrag som myndigheterna berörs av.
Myndigheterna står för det praktiska genomförandet av många politiska beslut. Regeringen ingriper om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett bra sätt. Då kan regeringen till exempel ändra i de beslut som styr den verksamhet där problemen finns. Regeringen kan även byta ut ledningen vid myndigheter.
Regeringens myndigheter är organisatoriskt fristående
En vanlig missuppfattning är att myndigheterna i Sverige är helt självständiga från regeringen. I den svenska förvaltningsmodellen är myndigheterna inte självständiga utan organisatoriskt fristående. Det innebär att myndigheterna styrs av regeringen som också ansvarar för deras verksamhet, men att departementen och myndigheterna organisatoriskt inte sitter ihop. Varje myndighet har en egen organisation med chefer och anställda. Det är vanligtvis regeringen som utser den högsta ledningen i varje myndighet. Andra anställningar beslutar oftast myndigheterna själva om.
Ibland säger man att myndigheterna fattar självständiga beslut. Med det menar man att det finns frågor som myndigheterna hanterar självständigt utan att vare sig regeringen eller enskilda ministrar får lägga sig i. Detta förbud mot påverkan omfattar även andra samhällsorgan och gäller hur myndigheterna i ett särskilt fall:
- ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun, och
- tillämpa lag.
Det finns ett liknande förbud mot påverkan som gäller i förhållande till domstolarna. Det innebär att inga andra samhällsorgan får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller i övrigt tillämpa en rättsregel.
I alla andra frågor är myndigheterna skyldiga att följa det regeringen beslutar.
Regeringen följer upp myndigheternas verksamhet
Varje år lämnar myndigheterna var sin årsredovisning till regeringen, med information om bland annat sådant som rör verksamhetens resultat och dess ekonomi. Utifrån årsredovisningarna och andra rapporter kan regeringen följa upp och utvärdera myndigheternas verksamhet.
Företrädare för regeringen och Regeringskansliet träffar myndighetens ledning varje år i en så kallad myndighetsdialog. Då kan de diskutera myndighetens verksamhet, resultat och fortsatta inriktning. Förutom detta finns det många kontakter mellan myndigheterna och Regeringskansliet på olika nivåer.
Bolag med statligt ägande
Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns 44 hel- och delägda bolag, varav två är börsnoterade. Dessutom förvaltas två verksamhetsstiftelser. Tillsammans sysselsätter bolagen med statligt ägande cirka 137 000 personer. Det uppskattade sammanlagda värdet på den statliga bolagsportföljen uppgår till 820 miljarder kronor.
Varje år överlämnar regeringen en skrivelse till riksdagen. Skrivelsen redogör för det gångna årets förvaltning av de statligt ägda bolagen. Regeringskansliet ger även ut en verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande. Syftet är att belysa hur regeringen hanterar och utvecklar ägarfrågorna samt att redovisa den samlade ekonomiska utvecklingen i de statligt ägda företagen.
Uppdaterad
X