Bekämpning av terrorism

Runt årsskiftet träder nya lag­ändringar i kraft som ska bidra till ett tryggare Sverige. Flera av lagänd­ringarna ingår i regeringens 34-punkts­program mot gäng­krimi­nalitet och regeringens åtgärds­paket för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Regeringen har i dag beslutat att förkorta utred­nings­tiden för utred­ningen Preventiva tvångs­medel för att förhindra allvarlig brotts­lighet. Regeringens beslut inne­bär att upp­draget ska redovisas till regeringen redan i oktober 2022.

Förkortad tid för uppdraget

I skrivelsen redogör regeringen för tillämp­ningen av lagen (1991:572) om särskild utlän­nings­kontroll från och med den 1 juli 2020 till och med den 30 juni 2021, och för utveck­lingen av den inter­natio­nella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det inter­natio­nella arbetet mot terrorism under samma period.

För att underlätta svenska brottsbekämpande myndigheters arbete med att utreda IS-terroristers brott, har regeringen i dag ingått ett samarbetsavtal med FN:s bevisinsamlingsmekanism IIIM.

Två EU-förord­ningar som antogs 2017 innebär att det ska inrättas ett gemen­samt in- och utrese­system för elektro­nisk regist­rering av de tredje­lands­med­borgare som passerar de yttre gränserna för kortare vistelser, eller som nekas inresa.

I dag, torsdag den 16 december kl. 15.30, håller justitie- och inrikesminister Morgan Johansson en pressträff där statsrådet kommer att berätta om ett internationellt samarbetsavtal för att underlätta delning av bevis mellan länder.

I dag överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag för att anpassa svensk rätt till EU:s nya in- och utrese­system. Systemet effektiviserar EU:s identifiering av in- och utresande och är ett viktigt verktyg i det brotts­bekäm­pande arbetet. I propositionen föreslås också att svenska myndigheter ska få bättre verktyg att kontrollera och upptäcka personer som saknar vistelserätt i Sverige.

När integrations- och migrationsminister Anders Ygeman och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson träffade sina kollegor i Bryssel den 9-10 december diskuterades bland annat satsningar för att förhindra missbruk av medel från EU:s återhämtningsfond, migration som ett verktyg vid hybridattacker och åtgärder för att bekämpa hatbrott.

Det finns i dag tre lagar som reglerar brott kopplade till terrorism. För att göra regleringen mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig föreslår regeringen en ny terroristbrottslag som reglerar straffansvaret på området.

Det finns i dag tre lagar som reglerar brott kopplade till terrorism. För att göra regleringen mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig föreslår regeringen en ny terroristbrottslag.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på bland annat en ny lag som gör det lättare att utvisa personer som utgör kvalificerade säkerhetshot och som skärper kontrollen över dessa individer.

Arbetet mot terrorism är en högt prioriterad fråga för regeringen. Regeringen föreslår därför en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Den nya regleringen är samtidigt förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter.

Den 9–10 december träffas EU:s justitie- och inrikesministrar under ett möte i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF). Mötet äger rum i Bryssel.

I dag, onsdag den 8 december klockan 08.45, håller justitie- och inrikesminister Morgan Johansson en pressträff. Under pressträffen kommer ytterligare åtgärder för att stärka säkerheten i Sverige att presenteras.

Här kan du ta del av vilka instanser som inkommit med svar på remitteringen av Justitie­departe­mentets betänkande EU:s förord­ning om terrorism­innehåll på internet – frågan om behörig myndig­het, SOU 2021:76. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen har i dag fattat beslut om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Beslutet baseras på regeringens bedömning att det alltjämt föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

Våld i form av skjutningar och spräng­ningar har ökat tydligt i Sverige de senaste åren. Antalet skjut­ningar med dödlig utgång har också ökat. Denna brotts­lighet har stark kopp­ling till krimi­nella nätverk. För att öka trygg­heten i landet och stärka skyddet mot sådan brotts­lighet som utgör ett hot mot såväl enskilda män­niskors liv och hälsa som det svenska sam­hället i stort måste insatserna mot de krimi­nella nät­verken ytter­ligare intensi­fieras. Ett viktigt led i detta är att säker­ställa att de brotts­bekäm­pande myndig­heterna har till­gång till ända­måls­enliga och verk­nings­fulla verktyg för att effek­tivt kunna förhindra och bekämpa allvarlig brotts­lighet. En avgörande faktor för att kunna förhindra skjut­ningar och spräng­ningar och annan allvarlig brotts­lighet är att myndig­heterna får tillgång till information i ett tidigt skede.