Rättsväsendet
Rättsväsendet omfattar de institutioner som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet i Sverige, det vill säga polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Det innebär att förebygga och bekämpa brottslig verksamhet, utreda brott, verkställa påföljder samt ge stöd till brottsoffer.
Ansvariga för rättsväsendet
Ansvariga statsråd
Ansvarigt departement
Genvägar
Aktuellt om rättsväsendet
Regleringsbrev för 2021 innehåller åtgärder för ökad polisnärvaro och stärkt polisarbete i utsatta områden
Regeringens historiska utbyggnad av polisen fortsätter och arbetet med att bygga ut myndigheten med 10 000 anställda mellan 2016–2024 är nu drygt halvvägs. Nu vidtar regeringen ytterligare åtgärder för att öka polisnärvaron och stärka polisarbetet i utsatta områden.
I regleringsbrevet tilldelas Polismyndigheten nya uppdrag. Uppdragen innefattar stärkt lokal polisnärvaro, kamerabevakning och redovisning av skjutningar. Polisen ska också uppdatera lägesbilden över utsatta områden och ge en samlad bild av vilka polisiära åtgärder som vidtas samt beskriva hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.
34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten
I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor. Här kan du ta del av regeringens 34-punktsprogram med ytterligare åtgärder mot den grova och organiserade brottsligheten.
Regeringens 34-punktsprogram presenterades av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, inrikesminister Mikael Damberg och Miljöpartiets riksdagsledamot Karolina Skog i september 2019.
Innehåll om rättsväsendet
Totalt 2775 träffar.
-
Tal av inrikesminister Mikael Damberg vid Folk och Försvars rikskonferens 2021
Den 12 januari 2021. Det talade ordet gäller.
· Tal från Mikael Damberg, Justitiedepartementet
-
"Ingen ska utnyttjas på svensk arbetsmarknad"
Debattartikel av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Expressen, 11 januari 2021.
-
"I dag införs nytt straff mot de unga kriminella"
Debattartikel av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg i Aftonbladet den 1 januari 2021.
-
Ny påföljd för unga personer som begår allvarliga brott
I dag, den 1 januari 2021, träder en ny påföljd, ungdomsövervakning, för unga lagöverträdare, i kraft. Lagändringarna är en punkt i regeringens 34-punktsprogram med ytterligare åtgärder mot gängkriminaliteten.
-
Nya lagar inom Justitiedepartementets områden den 1 januari 2021
Regeringen har föreslagit ett flertal lagändringar inom Justitiedepartementets ansvarsområden. Förslagen har behandlats i riksdagen och träder i kraft den 1 januari 2021. Ett urval av dem presenteras här.
· Artikel från Justitiedepartementet
-
Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter, Skr. 2020/21:62
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16).
-
"Regeringen intensifierar arbetet mot kriminella nätverk"
Debattartikel av inrikesminister Mikael Damberg i Expressen, 22 december 2020.
-
Regeringen intensifierar arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är en högt prioriterad fråga för regeringen. Genom beslut om regleringsbreven för 2021 har regeringen fördelat drygt 240 miljoner kronor för arbetet mot våldet samt gett flera myndigheter uppdrag på området. Ett flertal av uppdragen kommer att fokusera på att stoppa hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill har ytterligare 130 miljoner kronor tillförts länsstyrelserna och kommunerna för att stärka arbetet med att motverka våld. Flera satsningar mot våldet är att vänta under 2021 då det finns ytterligare medel avsatta.
-
Regeringen vill göra det straffbart att uppmana någon till självmord
Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som innebär att det blir straffbart att uppmana eller på något annat liknande sätt påverka en person att begå självmord.
-
En särskild straffbestämmelse för uppmaning till självmord, Prop. 2020/21:74
Samhällets insatser mot självmord bygger på en vision om att ingen ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. Självmord är något som ska förhindras och förebyggas i den utsträckning det är möjligt. Att uppmana en annan person eller att på något annat liknande sätt försöka påverka den personen att begå självmord är ett hänsynslöst beteende som kan leda till allvarliga konsekvenser.
