Transporter och infrastruktur

På tisdag den 20 augusti återinviger infrastrukturminister Tomas Eneroth Västerdalsbanan som går mellan Malungsfors och Rågsveden i Dalarna. Att tågen börjar rulla igen på sträckan är ett resultat av ett samarbete mellan kommun, näringsliv och stat. Banan betyder både mycket för samhällsutvecklingen i regionen och för omställningen till klimatsmarta transporter.

I slutet av juni 2019 var det ett år sedan regeringen beslutade om Sveriges första nationella godstransportstrategi: Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter – en nationell godstransportstrategi. Myndigheter och aktörer från hela transportsektorn träffades på Infrastrukturdepartementet för redovisning, återkoppling och uppföljning av arbetet med genomförandet av strategin sedan lanseringen. Under eftermiddagen fick deltagarna redogörelser av arbetet med att genomföra många av de uppdrag som regeringen fattat beslut om med anledning av strategin och kommentarer från godstransportrådets ledamöter.

Fjärde järnvägspaketet består av sex rättsakter som kan delas upp i två block, den tekniska pelaren och den politiska pelaren. Den tekniska pelaren utgörs av förordning (EU) 2016/796 om Europeiska unionens järnvägsbyrå, direktiv (EU) 2016/797 om driftskompatibilitet och direktiv (EU) 2016/798 om järnvägs-säkerhet. Den politiska pelaren består av förordning (EU) 2016/2337 om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning, förordning (EU) 2016/2338 om öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och direktiv (EU) 2016/2370 om ändring av direktiv 2012/34/EU vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen. Stora delar av fjärde järnvägspaketet utgör omarbetningar av tidigare EU-rättsakter vilket innebär att direktiven i dessa delar redan är genomförda i svensk rätt.

Genom dessa tilläggsdirektiv utvidgas uppdraget i vissa avseenden. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 december 2019.

En särskild utredare ska utreda vad som krävs för att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige, samt lämna förslag till hur ett sådant biljettsystem bör utformas, byggas upp, drivas och finansieras.

På måndag den 12 augusti inviger infrastrukturminister Tomas Eneroth den första alkobommen i Göteborgs hamn.

Regeringen har tillsatt en utredning för att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått i uppgift att ge regeringen underlag för hur ett sådant system kan införas så att det förenklar för resenärer.

Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen Överförande av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket (dir. 2018:24). Beslutet innebär att uppdraget breddas till att närmare analysera vilka delar av underhållet som Trafikverket bör ta över och att utredningstiden förlängs.

Här kan du ta del av de remissvar som inkommit till Justitiedepartementet för slutbetänkandet Kamerabevakning i kollektivtrafiken – ett enklare förfarande (SOU 2019:8). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Remissvaren ska ha inkommit till Infrastrukturdepartementet senast den 31 oktober 2019.