Nationell plan för transportinfrastruktur

Regeringen föreslår i infrastrukturpropositionen, Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera, prop. 2024/25:28, inriktning och ekonomiska ramar för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att föreslå vilka namngivna objekt som Trafikverket bör få byggstarta år 1–3 (2026–2028) samt vilka namngivna objekt som bör få förberedas för byggstart år 4–6 (2029–2031).

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att för den planeringsram som anges i bilaga 1 upprätta ett förslag till en trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Därmed inleds nästa fas i infrastrukturplaneringen.

Regeringen ändrar den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033, vilken fastställdes av regeringen den 7 juni 2022 (I2022/01294 m.fl.) och därefter ändrades genom regeringens beslut den 26 oktober 2023 (LI2023/03475).

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett investeringsstöd. Investeringsstödet ska omfatta utrustning i järnvägsfordon för ett nytt trafikstyrningssystem för järnväg - European Rail Traffic Management System (ERTMS). Syftet med uppdraget är att ERTMS ska införas fortare i Sverige.

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att utforma ett stöd till investeringar i ombordutrustning för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg European Rail Traffic Management System (ERTMS).

Regeringen har beslutat om byggstarter för en rad infrastrukturprojekt runt om i landet. Beslutet innebär att flera viktiga objekt kommer att kunna börja byggas. Det rör bland annat delar av Norrbotniabanan och Malmbanan.

Trafikverket har redovisat ett regeringsuppdrag där myndigheten utrett ett alternativ till delfinansiering av dubbelspår på järnvägssträckan Luleå-Boden genom höjda banavgifter.

Regeringen har beslutat om en proposition med historiskt stora satsningar på transportinfrastrukturen i Sverige. Utgångspunkten är att underhållet för det svenska väg- och järnvägsnätet måste stärkas samtidigt som det behövs investeringar i ny infrastruktur. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Regeringen redovisar i denna proposition förslag till inriktning på satsningar i transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Propositionen innehåller förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut.

Torsdag den 3 oktober klockan 11.30 bjuder infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson in till pressträff tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson samt Thomas Morell, vice ordförande i trafikutskottet (SD) och Helena Gellerman, ledamot i trafikutskottet (L). På pressträffen presenteras infrastrukturpropositionen.

En väl fungerande infrastruktur är avgörande för att Sverige ska fungera och tillväxten öka. Som aviserat kommer regeringen därför att lägga fram historiskt stora satsningar på infrastruktur i den kommande infrastrukturpropositionen.

Regeringen presenterade i dag satsningar för att främja Sveriges tillväxt. Satsningarna omfattar historiska satsningar på infrastruktur, den största satsningen på forskning någonsin och åtgärder för att göra det enklare att driva företag i Sverige.

Regeringen beslutar att Trafikverket får förbereda följande objekt för byggstart år 2027–2029 (år 4–6): − Sydostlänken (Älmhult–Olofström–Karlshamn), elektrifiering och ny bana, − Godsstråket, kapacitetshöjande åtgärder, − E4 Broänge–Daglösten mötesseparering.

Regeringen har beslutat att tre investeringsobjekt får förberedas för byggstart 2027–2029. Beslutet berör det så kallade godsstråket genom Bergslagen, E4:an mellan Broänge och Daglösten i Västerbotten samt den så kallade Sydostlänken mellan Älmhult, Olofström och Blekinge kustbana.

Regeringen ger Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) i uppdrag att sondera förutsättningarna att genomföra åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås mot bakgrund av vad som hittills har framkommit inom ramen för regeringens uppdrag till Trafikverket att planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås (LI2023/03474).

Regeringen ger Länsstyrelsen i Västra Götalands län och landshövding Sten Tolgfors i uppdrag att sondera förutsättningarna att genomföra åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås. Bakgrunden är att flera aktörer meddelat att de för närvarande inte ser att förutsättningarna finns för att komma vidare med planeringen av den nya järnvägen.

Här kan du ta del av vilka instanser som Trafikverket på uppdrag av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet remitterat Trafikverkets Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026—2037, rapport 2024:003.

Den 9 och 11 april bjöd infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson in till remissmöten om Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för kommande planperiod.