Internationellt utvecklingssamarbete

Den 11 december 2024 höll utrikesminister Maria Malmer Stenergard ett linjetal på Utrikespolitiska institutet. Det talade ordet gäller.

Två tredjedelar av Syriens befolkning – nästan 17 miljoner människor – är i behov av humanitärt stöd. Regeringen tilldelar nu ytterligare 14 miljoner kronor i stöd till Internationella Rödakorskommitténs (ICRC) arbete i Syrien.

Sverige kommer att köpa hybridkapitalobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) till ett värde av motsvarande cirka 100 miljoner kronor. Investeringen är en del av regeringens strategi för att modernisera och effektivisera biståndet, samt främja hållbar ekonomisk utveckling i samarbetsländer.

Sverige annonserar ett bidrag om 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA) – Världsbankens fond för de fattigaste länderna. Med detta bidrar Sverige till en rekordstor tjugoförsta påfyllnad av fonden, vilken totalt kommer att generera 100 miljarder US-dollar för reform, investeringar och utveckling i världens fattigaste länder.

Statssekreteraren hos bistånds- och utrikeshandelsministern, Diana Janse, besöker Zambia den 26–27 november. Syftet med besöket är att diskutera stärkta synergier mellan handel och bistånd utifrån regeringens reformagenda ”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” och regeringens strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft.

Regeringen har beslutat att avsluta utvecklingsbiståndet till Jemen. Utfasningen av det bilaterala utvecklingsbiståndet till Jemen ska ske på ett ansvarsfullt sätt. Sida får i uppdrag att avsluta verksamheten senast den 30 juni 2025. Sverige kommer att fortsätta att vara en stor humanitär givare till Jemen.

Rysslands olagliga attacker mot hälso- och sjukvård under den fullskaliga invasionen av Ukraina har mycket allvarliga konsekvenser för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). Regeringen har därför beslutat om ytterligare bidrag på 50 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA och dess verksamhet i Ukraina.

En särskild utredare ska bidra till att stärka och utveckla det svenska internationella klimatarbetet med Parisavtalet som grund.

Sverige utökar stödet till Moldavien med 129 miljoner kronor för att stärka landets demokrati och samhällets motståndskraft. Syftet är att förbättra Moldaviens kapacitet att granska kampanjfinansiering, motstå cyberattacker, motverka korruption och att öka transparensen inom rättsväsendet.

Regeringen har tagit beslut om stöd till den multilaterala investeringsfonden (MIF IV/IDB Lab). Sverige ska bidra med högst 3,35 miljoner USD (ca 37 miljoner SEK) i den fjärde påfyllnaden. MIF/IDB Lab är ett organ inom den interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) inriktat på privatsektorn. Investeringsfonden fokuserar på utveckling av mindre företag i Latinamerika och Karibien. De nya medlen ska bidra till satsningar inom privatsektorsutveckling, innovation, klimat, jämställdhet, kvinnors ekonomiska egenmakt och migration.

Sverige är och kommer fortsätta vara en av världens mest generösa givare av internationell klimatfinansiering. Det svenska klimatbiståndet ska utökas och effektiviseras. Sverige spelade en betydande roll i att världen 2022 nådde målet om 100 miljarder dollar per år i global klimatfinansiering, i och med ett generöst svenskt bidrag. Det svenska bidraget till internationell klimatfinansiering är en central del av Sveriges klimatpolitik. Den internationella klimatfinansieringen ska bidra till både utsläppsminskning och klimatanpassning.

Ukrainas EU-närmande främjar landets utveckling och bidrar till säkerhet och stabilitet i hela Europa. Sverige är en engagerad och långsiktig partner i denna integrationsprocess och stödjer Ukraina på vägen mot EU-medlemskap.

Sverige annonserar ett bidrag om 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond (GCF). Sverige är med detta en av de allra största givarna till fonden. Genom klimatfonden kan låg- och medelinkomstländer få stöd med att genomföra klimatinvesteringar för minskade utsläpp och skydda sina samhällen mot klimatförändringarna genom anpassningsåtgärder.

I morgon väntas regeringen fatta beslut om ett kommittédirektiv för att stärka och utveckla Sveriges internationella klimatarbete. Fokus i utredningen ska vara att ta fram förslag på åtgärder för stärkta svenska insatser för att bidra till att driva på klimatarbetet i andra länder samt att stödja Regeringskansliet i genomförandet av den svenska internationella klimatpolitiken.

Onsdag den 13 november håller bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för att presentera nya internationella klimatsatsningar.

För COP29 annonserar Sverige ett bidrag till den nya fond som syftar till att hjälpa särskilt sårbara länder att hantera klimatrelaterade skador och förluster. Fonden ligger under Parisavtalet och Klimatkonventionen.

Strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring är en viktig del i genomförandet av regeringens nya reformagenda för biståndet. Strategin omfattar totalt 3 miljarder kronor och ska gälla under perioden 2024-2028.

Inom ramen för tidigare kommunicerade stödpaket till Ukraina avser regeringen allokera finansiellt stöd till Ukraina om 63 miljoner euro eller cirka 720 miljoner kronor. Det finansiella stödet kommer att omfatta 20 miljoner euro i stöd till Ukrainas industriella bas. Detta grundar sig på en dansk modell som syftar till att stödja upphandlingar från ukrainsk industri baserat på förslag från Ukraina. Det finansiella stödet kommer också att omfatta stöd på cirka 43 miljoner euro till en rad multilaterala initiativ som ska stötta Ukraina.

(Ny version) Den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina har fortsatt förödande konsekvenser, såväl militärt som humanitärt. Svenska regeringen stödjer därför Ukraina på flera sätt. Regeringen har nu fattat beslut om ett nytt humanitärt stödpaket till Ukraina om 110 miljoner kronor. Stödet ska i huvudsak användas för att möta de ökade behoven inför vintern.

Debattartikel av bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa och migrationsminister Johan Forssell, Dagens industri, 25 oktober 2024.