Mats Persson

Den 26 – 27 september reser utbildningsminister Mats Persson och skolminister Lotta Edholm till London. Under besöket träffar de bland annat sina brittiska ministerkollegor. Besöket är ett tillfälle för Sverige och Storbritannien att utbyta kunskap om utbildningsfrågor och stärka relationen mellan länderna.

Regeringen vill att skolan går tillbaka till grunderna med mindre skärmtid och mer fokus på att läsa, skriva och räkna. Det ska också bli mer ordning i skolsystemet men bättre insyn i kommunala och fristående skolor samtidigt som betygsinflationen ska stoppas. Prioriteringar görs för att möjliggöra fler platser på yrkesutbildningar i bristyrken. Sverige ska stärkas som ingenjörsland med satsningar i hela utbildningskedjan. Satsningar görs också på forskning och på Sverige som rymdnation.

Sverige har ett stort behov av fler utbildade som kan arbeta inom vården. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen därför att Sophiahemmet ska tillföras 18 miljoner kronor permanent för att kunna bibehålla och utöka antalet studenter inom sina vårdutbildningar.

Antalet AT-läkare som anmäler sig till eAT-provet för att kunna få läkarlegitimation har ökat kraftigt samtidigt som även kostnader för att hålla provet ökat. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen en satsning på 1 miljon kronor för att fler ska få möjlighet att genomföra provet under 2024.

Den nationella forskningsanläggningen MAX IV i Lund har drabbats av betydande kostnadsökningar. För att inte viktig forskning ska äventyras föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att Vetenskapsrådet får totalt 40 miljoner kronor för ett ökat bidrag till MAX IV.

Den 20 september presenterar finansminister Elisabeth Svantesson regeringens budgetproposition. Senare under dagen håller flera statsråd budgetpresentationer på olika platser i landet.

Efter flera händelser med fusk och felaktigheter inom studieförbundens verksamheter samt kritik från Riksrevisionen har behovet av en ökad transparens, effektivitet och förutsägbarhet i styrning och fördelning av statsbidrag till folkbildningen blivit tydligt. Regeringen har nu beslutat om ett utökat uppdrag till Christer Nylanders pågående utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen.

Många folkhögskolor har en ansträngd ekonomi och det generellt besvärliga ekonomiska läget drabbar dem hårt. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 ytterligare resurser till folkhögskolornas utbildningsutbud. Förslaget uppgår till 100 miljoner kronor 2024 och från och med 2025 beräknas 100 miljoner kronor årligen.

Det utmanande ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Regeringen ser att det fortsatt finns en hög efterfrågan på yrkesutbildningar. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att 1362 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux och att 385 miljoner kronor tillförs för yrkeshögskoleutbildning för 2024. Totalt föreslår regeringen att 1 747 miljoner kronor tillförs inklusive studiemedel.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att det avsätts 25 miljoner kronor 2024 för en pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan. För 2025 och 2026 bör 100 miljoner kronor avsättas årligen för detta ändamål.

Tisdag den 12 september håller arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och utbildningsminister Mats Persson en pressträff för att presentera budgetnyheter inom utbildningsområdet för att möta kompetensbristen.

Många utrikes födda står långt ifrån arbetsmarknaden. Bristande kunskaper i svenska är en del av orsaken till arbetslöshet. En viktig förutsättning för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig själv är att lära sig svenska. Det blir även viktigt för personer från Ukraina, som befinner sig i Sverige med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet, att kunna försörja sig själva om vistelsen blir långvarig. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen en kompensation med 29 miljoner kronor till kommunerna för undervisningen i svenska för invandrare (sfi) och att 80 miljoner kronor avsätts till kommuner för att kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer från Ukraina.

Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att Cybercampus Sverige ska inrättas för att stärka både kompetensförsörjning och forskning inom cybersäkerhet. Under 2024 tillförs 25 miljoner kronor för att etablera det nya campuset. Från och med 2025 tillförs 40 miljoner kronor per år.

Regeringen har i dag beslutat att Karolinska institutet får återlämna mänskliga kvarlevor efter en samisk kvinna till Malå Sameförening och Malå Sameby.

Regeringen föreslår ökade resurser till ett militärt innovationsprogram och utökad forskning inom försvarsområdet för att stärka Sveriges möjligheter att möta framtida hot. Regeringen föreslår 88 mnkr 2024 till militärt innovationsprogram och forskning i Försvarsmaktens regi samt 100 mnkr för utökad forskningsverksamhet i Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

I dag, onsdag den 6 september, deltar utbildningsminister Mats Persson vid invigningen av Svea Solars nya utbildningscenter i Sollentuna. Ministern kommer även testa på jobbet som solcellsinstallatör.

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit större än väntat vilket har lett till långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). I höständringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen därför att anslaget till CSN ökas med 10 miljoner kronor i år. I budgetpropositionen för 2024 föreslås att anslaget ökas med 50 miljoner kronor per år 2024 och 2025.

Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget får en utredare nu i uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet med att se över hur de statliga universitetens och högskolornas kompetens i säkerhetsfrågor kan öka, med fokus på lärosätenas styrelser.

I maj aviserade utbildningsminister Mats Persson att regelverket för etikprövning ska ses över. Regeringskansliet har nu beslutat om direktiven och tillsatt en utredare som ska biträda Utbildningsdepartementet med att utreda undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning samt regleringen av tillsyn i etikprövningslagen.