Folkrätt
Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på traktater (överenskommelser) och sedvanerätt. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.
Genvägar
Aktuellt om folkrätt
Sverigeledda förhandlingar
Sverige har under hösten lett förhandlingarna i FN:s generalförsamling om en resolution om internationell humanitär rätt till stöd för de s.k. tilläggsprotokollen till Genèvekonventionerna. Resolutionen antogs i generalförsamlingen den 13 november 2018. Den internationell humanitära rätten utgör en central del i den multilaterala världsordningen och reglerar krigets lagar. På svenskt initiativ har resolutionen uppdaterats med några för Sverige prioriterade frågor så som skydd av sjukvård i konfliktsituationer och Röda korsets arbete mot könsbaserat våld.
Folkrättsveckan vid FN:s generalförsamling – Formell debatt med FN:s folkrättskommission
Den årliga folkrättsveckan inom ramen för FN:s Generalförsamlings sjätte utskott hölls 22-26 oktober i New York. FN:s medlemsstaters rättschefer i Utrikesdepartementen möttes för att diskutera folkrättsliga frågor och för den formella debatten med FN:s folkrättskommission (International Law Commission, ILC). De nordiska länderna, Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge, håller gemensamma anföranden i debatten som kretsar kring folkrättskommissionens årsrapport. Läs årets nordiska anföranden om folkrättskommissionens sjuttionde årsrapport nedan.
Sverige ordförande för det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018
Deltagarna vid det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018. Foto: Regeringskansliet I år var det Sveriges tur att stå värd för det nordiska rättschefsmötet. UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld och medarbetare på UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt diskuterade aktuella folkrättsliga frågor med nordiska motparter. De 17 deltagarna berörde bl.a. arbetet med den internationella brottmålsdomstolen (ICC), folkrättsliga frågor som aktualiseras i säkerhetsrådet och generalförsamlingens sjätte utskott samt förberedelserna för Rödakors- och rödahalvmånekonferensen 2019.
Internationella brottmålsdomstolen fyller 20 år
Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Foto: ICC Den 17 juli i år var det 20 år sedan Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) antogs. Det var en historisk händelse för arbetet mot straffrihet för de allvarligaste internationella brotten såsom folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och sedan 17 juli i år, aggressionsbrottet. Sverige har, inte minst som medlem i säkerhetsrådet, verkat för ansvarsutkrävande för allvarliga internationella brott och för stöd till ICC. Det gör vi konsekvent även om viktiga utmaningar återstår vad gäller brott som begåtts i flera konflikter, inte minst i Syrien. Sverige uppmärksammar årsdagen hemma i Sverige, i New York och i Haag där domstolen har sin hemvist.
Sverige i FN:s säkerhetsråd
Efter att ha röstas in i FN:s säkerhetsråd med stor marginal sitter Sverige under 2017 och 2018 som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet tillsammans med de fem permanenta medlemsländerna Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA, samt nio andra icke-permanenta medlemmar.
Regeringen återupprättar en folkrätts- och nedrustningsdelegation
Regeringen beslutade torsdag den 17 december att inrätta en folkrätts- och nedrustningsdelegation med uppgift att följa och analysera utvecklingen på det humanitärrättsliga området och på nedrustningsområdet.
Internationella tribunaler och domstolar
Sverige samarbetar sedan mitten av nittiotalet med de internationella brottmålstribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda, vilka inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993 respektive 1994. Vidare har Sverige möjlighet att samarbeta med Specialdomstolen för Sierra Leone och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som är en permanent domstol, inrättad genom en multilateral överenskommelse.
Totalförsvarets folkrättsråd
Information om den humanitära rätten är en ny publikation i Totalförsvarets folkrättsråds skriftserie. Skriften beskriver den humanitära rättens grundläggande regler och svarar på frågor om vad den humanitära rätten är och hur den regleras internationellt och i Sverige.
För att navigera med tangentbord i sökfilter använder du en kombination av TAB, RETUR och PIL tangenterna. Initialt TABBAR du dig in i filtermodulen. Med fokus på flikarna använder du dig av piltangenterna för att gå mellan flikarna. För att kliva ned i en önskad flik använd TAB
