Folkrätt

Rysslands våldsamma aggression i Ukraina är den värsta sedan andra världskriget. Utrikesminister Ann Linde meddelar idag att Sverige ökar sitt stöd till internationella brottsmålsdomstolens verksamhet med 5 miljoner kronor.

EU-ländernas energiministrar träffades för ett extrainsatt möte 28 februari för att tillsammans se över energisituationen i Ukraina och EU. Khashayar Farmanbar företrädde Sverige på mötet.

Faktapromemoria gällande förslag till Europarlamentets och rådets förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer.

EU:s civilskydd, humanitära stöd och flyktingmottagande med anledning av Ryssland invasion av Ukraina var huvudfrågorna på ett extrainsatt ministermöte 27 februari. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman företrädde Sverige.

EU-ländernas utrikesministrar möttes 25 februari för att anta EU:s andra sanktionspaket riktat mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. På mötet beslutades att nu också president Putin och utrikesminister Lavrov omfattas av EU:s sanktioner.

Den 26 januari godkände Sverige genom FN-ambassadör Anna-Karin Eneström en utökning av brottskatalogen i Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Anförande av utrikesminister Ann Linde vid UD:s folkrättsdag 2021 i Stockholm den 1 oktober 2021. Det talade ordet gäller.

I en proposition som har överlämnats till riksdagen i dag föreslås bland annat att Sverige ska ansluta sig till de ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som ger domstolen rätten att döma över aggressionsbrott. Samtidigt föreslås att aggressionsbrott ska kriminaliseras i svensk rätt.

Att stärka den inter­natio­nella straff­rätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lag­föring av personer som begår allvarliga brott mot folk­rätten är ett viktigt medel för att upp­rätt­hålla fred och säkerhet.

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss som beslutas i dag att Sverige bland annat ska ansluta sig till de ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som ger domstolen rätten att döma över aggressionsbrott. Samtidigt föreslås att aggressionsbrott ska kriminaliseras i svensk rätt.

Att stärka den inter­natio­nella straff­rätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lagföring av personer som begår allvarliga brott mot folkrätten är ett viktigt medel för att upprätt­hålla fred och säkerhet.

Genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (SÖ 2002:59, Romstadgan) inrättades Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som en permanent institution för lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten. Sverige undertecknade stadgan den 7 oktober 1998 och deponerade ratifikationsinstrumentet hos FN:s generalsekreterare den 28 juni 2001.

Den 5-12 december möttes statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag för sitt årliga möte. Förutom att besluta om domstolens budget för 2019, kom mötet att präglas av ICC:s 20-årsdag som hade uppmärksammats i flera fora och länder under det gångna året. Andra viktiga frågor som diskuterades var behovet av fortsatt stärkt samarbete med domstolen och vikten av statsparternas stöd för domstolens oberoende och integritet i en omvärld där den regelbaserade världsordningen står under allt större tryck.

Veckan som gick i säkerhetsrådet: Arriamöte om förhindrande av folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten, Afghanistan, Sudan/Darfur, Internationella avvecklingsmekanismen för brottmålstribunaler (IRMCT/MICT), Iran/icke-spridning, Haiti/MINUSJUSTH, resolution om polis, rättsliga frågor och kriminalvård, Centralafrika/UNOCA, resolution om Centralafrikanska republiken (MINUSCA, resolution om gränsöverskridande humanitärt stöd till Syrien, Libanon, Jemen, Sudan/ICC. Golanhöjderna/UNDOF, Kosovo.

I år var det Sveriges tur att stå värd för det nordiska rättschefsmötet. UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld och medarbetare på UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt diskuterade aktuella folkrättsliga frågor med nordiska motparter. De 17 deltagarna berörde bl.a. arbetet med den internationella brottmålsdomstolen (ICC), folkrättsliga frågor som aktualiseras i säkerhetsrådet och generalförsamlingens sjätte utskott samt förberedelserna för Rödakors- och rödahalvmånekonferensen 2019.

Genom avtalet upprättas ett ramverk för förbindelserna mellan EU och Kuba. Syftet med avtalet är att konsolidera redan existerande relationer med Kuba samt att skapa ett instrument som underlättar för EU att stödja reformprocesser i landet och främja europeiska värderingar och intressen.

Agenda 2030 och dess hållbarhetsmål kan bara uppnås genom samverkan och genom tydliga kopplingar mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling – ekologisk, ekonomisk och social utveckling.

Under Almedalsveckan medverkar utrikesdepartementets statsråd och tjänstemän i olika seminarier och evenemang. Utrikesdepartementet arbetar med frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, utrikes- och säkerhetspolitik, internationellt utvecklingssamarbete samt handel och främjande. Almedalsveckan sammanfaller med Sveriges ordförandemånad i FN:s säkerhetsråd, vilket kommer att uppmärksammas på flera sätt.

Här kan du ta del av de remissvar som inkommit till Justitiedepartementet för betänkandet Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan (SOU 2018:33). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Den 24 maj antog FN:s säkerhetsråd enhälligt en resolution som för första gången berör kopplingen mellan konflikt och svält. Resolutionen lades fram av Sverige tillsammans med Nederländerna, Elfenbenskusten och Kuwait och baseras på ett svensk-initierat ordförandeuttalande från augusti 2017. I resolutionen framhålls att alla parter till väpnade konflikter ska efterleva sina folkrättsliga skyldigheter, inklusive de som följer av de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, och att de som kränker folkrätten måste hållas ansvariga.