Folkrätt
Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på traktater (överenskommelser) och sedvanerätt. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.
Genvägar
Aktuellt om folkrätt
Årligt möte för statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag
Den 5-12 december möttes statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag för sitt årliga möte. Förutom att besluta om domstolens budget för 2019, kom mötet att präglas av ICC:s 20-årsdag som hade uppmärksammats i flera fora och länder under det gångna året. Andra viktiga frågor som diskuterades var behovet av fortsatt stärkt samarbete med domstolen och vikten av statsparternas stöd för domstolens oberoende och integritet i en omvärld där den regelbaserade världsordningen står under allt större tryck.
Sverigeledda förhandlingar
Sverige har under hösten lett förhandlingarna i FN:s generalförsamling om en resolution om internationell humanitär rätt till stöd för de s.k. tilläggsprotokollen till Genèvekonventionerna. Resolutionen antogs i generalförsamlingen den 13 november 2018. Den internationell humanitära rätten utgör en central del i den multilaterala världsordningen och reglerar krigets lagar. På svenskt initiativ har resolutionen uppdaterats med några för Sverige prioriterade frågor så som skydd av sjukvård i konfliktsituationer och Röda korsets arbete mot könsbaserat våld.
Folkrättsveckan vid FN:s generalförsamling – Formell debatt med FN:s folkrättskommission
Den årliga folkrättsveckan inom ramen för FN:s Generalförsamlings sjätte utskott hölls 22-26 oktober i New York. FN:s medlemsstaters rättschefer i Utrikesdepartementen möttes för att diskutera folkrättsliga frågor och för den formella debatten med FN:s folkrättskommission (International Law Commission, ILC). De nordiska länderna, Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge, håller gemensamma anföranden i debatten som kretsar kring folkrättskommissionens årsrapport. Läs årets nordiska anföranden om folkrättskommissionens sjuttionde årsrapport nedan.
Sverige ordförande för det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018
Deltagarna vid det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018. Foto: Regeringskansliet I år var det Sveriges tur att stå värd för det nordiska rättschefsmötet. UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld och medarbetare på UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt diskuterade aktuella folkrättsliga frågor med nordiska motparter. De 17 deltagarna berörde bl.a. arbetet med den internationella brottmålsdomstolen (ICC), folkrättsliga frågor som aktualiseras i säkerhetsrådet och generalförsamlingens sjätte utskott samt förberedelserna för Rödakors- och rödahalvmånekonferensen 2019.
Sverige i FN:s säkerhetsråd
Efter att ha röstas in i FN:s säkerhetsråd med stor marginal sitter Sverige under 2017 och 2018 som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet tillsammans med de fem permanenta medlemsländerna Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA, samt nio andra icke-permanenta medlemmar.
Regeringen återupprättar en folkrätts- och nedrustningsdelegation
Regeringen beslutade torsdag den 17 december att inrätta en folkrätts- och nedrustningsdelegation med uppgift att följa och analysera utvecklingen på det humanitärrättsliga området och på nedrustningsområdet.
Internationella tribunaler och domstolar
Sverige samarbetar sedan mitten av nittiotalet med de internationella brottmålstribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda, vilka inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993 respektive 1994. Vidare har Sverige möjlighet att samarbeta med Specialdomstolen för Sierra Leone och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som är en permanent domstol, inrättad genom en multilateral överenskommelse.
Totalförsvarets folkrättsråd
Information om den humanitära rätten är en ny publikation i Totalförsvarets folkrättsråds skriftserie. Skriften beskriver den humanitära rättens grundläggande regler och svarar på frågor om vad den humanitära rätten är och hur den regleras internationellt och i Sverige.
För att navigera med tangentbord i sökfilter använder du en kombination av TAB, RETUR och PIL tangenterna. Initialt TABBAR du dig in i filtermodulen. Med fokus på flikarna använder du dig av piltangenterna för att gå mellan flikarna. För att kliva ned i en önskad flik använd TAB
Du kan filtrera innehållet
Totalt 19 träffar.
-
Årligt möte för statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag
· Artikel från Utrikesdepartementet
Den 5-12 december möttes statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag för sitt årliga möte. Förutom att besluta om domstolens budget för 2019, kom mötet att präglas av ICC:s 20-årsdag som hade uppmärksammats i flera fora och länder under det gångna året. Andra viktiga frågor som diskuterades var behovet av fortsatt stärkt samarbete med domstolen och vikten av statsparternas stöd för domstolens oberoende och integritet i en omvärld där den regelbaserade världsordningen står under allt större tryck.
Årligt möte för statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag -
Sverige i FN:s säkerhetsråd – vecka 50
· Artikel från Utrikesdepartementet
Veckan som gick i säkerhetsrådet: Arriamöte om förhindrande av folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten, Afghanistan, Sudan/Darfur, Internationella avvecklingsmekanismen för brottmålstribunaler (IRMCT/MICT), Iran/icke-spridning, Haiti/MINUSJUSTH, resolution om polis, rättsliga frågor och kriminalvård, Centralafrika/UNOCA, resolution om Centralafrikanska republiken (MINUSCA, resolution om gränsöverskridande humanitärt stöd till Syrien, Libanon, Jemen, Sudan/ICC. Golanhöjderna/UNDOF, Kosovo.
Sverige i FN:s säkerhetsråd – vecka 50 -
Sverige ordförande för det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018
· Artikel från Utrikesdepartementet
I år var det Sveriges tur att stå värd för det nordiska rättschefsmötet. UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld och medarbetare på UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt diskuterade aktuella folkrättsliga frågor med nordiska motparter. De 17 deltagarna berörde bl.a. arbetet med den internationella brottmålsdomstolen (ICC), folkrättsliga frågor som aktualiseras i säkerhetsrådet och generalförsamlingens sjätte utskott samt förberedelserna för Rödakors- och rödahalvmånekonferensen 2019.
Sverige ordförande för det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018 -
Avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan
Genom avtalet upprättas ett ramverk för förbindelserna mellan EU och Kuba. Syftet med avtalet är att konsolidera redan existerande relationer med Kuba samt att skapa ett instrument som underlättar för EU att stödja reformprocesser i landet och främja europeiska värderingar och intressen.
Avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan -
Ny strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling
· Pressmeddelande från Isabella Lövin
Agenda 2030 och dess hållbarhetsmål kan bara uppnås genom samverkan och genom tydliga kopplingar mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling – ekologisk, ekonomisk och social utveckling.
Ny strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling -
Utrikesdepartementet i Almedalen
Under Almedalsveckan medverkar utrikesdepartementets statsråd och tjänstemän i olika seminarier och evenemang. Utrikesdepartementet arbetar med frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, utrikes- och säkerhetspolitik, internationellt utvecklingssamarbete samt handel och främjande. Almedalsveckan sammanfaller med Sveriges ordförandemånad i FN:s säkerhetsråd, vilket kommer att uppmärksammas på flera sätt.
Utrikesdepartementet i Almedalen -
Debatt i FN:s säkerhetsråd om skydd för civila i väpnad konflikt
I slutet av maj stod Polen, i egenskap av rådsordförande, värd för en öppen debatt i FN:s säkerhetsråd om skydd för civila i väpnad konflikt med utgångspunkt i generalsekreterarens årliga rapport. Sverige deltog aktivt i debatten och samarrangerade ett sido-event om skydd för sjukvård. Under debatten framhävde Sverige de grova kränkningar av folkrätten som pågår runt om i världen och poängterade vikten av att respektera det folkrättsliga skyddet för civila, samt de humanitära principerna.
Debatt i FN:s säkerhetsråd om skydd för civila i väpnad konflikt -
EU:s första årliga rapport om genomförandet av EU:s riktlinjer om efterlevnad av IHL
I år har EU:s rådsarbetsgrupp för folkrätt, COJUR, har tagit fram en första årliga rapport om EU:s arbete för att implementera riktlinjerna. Rapportens referensperiod är 1 juni 2016 till 30 juni 2017. EU:s riktlinjer för att främja efterlevnad av den internationella humanitära rätten (IHL) antogs år 2005 och uppdaterades under svenskt ordförandeskap år 2009 för att stödja och stärka unionens roll på detta område. Riktlinjerna syftar till att främja respekten för IHL och redogör för de viktigaste verktyg som EU har till sitt förfogande.
EU:s första årliga rapport om genomförandet av EU:s riktlinjer om efterlevnad av IHL -
Ny resolution om kopplingen mellan konflikt och svält
· Artikel från Utrikesdepartementet
Den 24 maj antog FN:s säkerhetsråd enhälligt en resolution som för första gången berör kopplingen mellan konflikt och svält. Resolutionen lades fram av Sverige tillsammans med Nederländerna, Elfenbenskusten och Kuwait och baseras på ett svensk-initierat ordförandeuttalande från augusti 2017. I resolutionen framhålls att alla parter till väpnade konflikter ska efterleva sina folkrättsliga skyldigheter, inklusive de som följer av de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, och att de som kränker folkrätten måste hållas ansvariga.
Ny resolution om kopplingen mellan konflikt och svält -
EU-domstolen besöker Sverige 20 - 23 maj
EU-domstolen besöker Sverige för första gången på drygt 20 år och träffar då bland annat EU- och handelsminister Ann Linde samt Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
EU-domstolen besöker Sverige 20 - 23 maj
