Folkrätt
Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på traktater (överenskommelser) och sedvanerätt. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.
Genvägar
Aktuellt om folkrätt
EU-rapport om internationell humanitär rätt
Bild: EU I år har EU:s rådsarbetsgrupp för folkrätt, COJUR, har tagit fram en första årliga rapport om EU:s arbete för att implementera riktlinjerna. Rapportens referensperiod är 1 juni 2016 till 30 juni 2017. EU:s riktlinjer för att främja efterlevnad av den internationella humanitära rätten (IHL) antogs år 2005 och uppdaterades under svenskt ordförandeskap år 2009 för att stödja och stärka unionens roll på detta område. Riktlinjerna syftar till att främja respekten för IHL och redogör för de viktigaste verktyg som EU har till sitt förfogande.
Ny resolution om kopplingen mellan konflikt och svält
FN:s säkerhetsråd antar enhälligt resolution 2417 om kopplingen mellan konflikt och svält. Foto: UN Photo/Loey Felipe Den 24 maj antog FN:s säkerhetsråd enhälligt en resolution som för första gången berör kopplingen mellan konflikt och svält. Resolutionen lades fram av Sverige tillsammans med Nederländerna, Elfenbenskusten och Kuwait och baseras på ett svensk-initierat ordförandeuttalande från augusti 2017. I resolutionen framhålls att alla parter till väpnade konflikter ska efterleva sina folkrättsliga skyldigheter, inklusive de som följer av de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, och att de som kränker folkrätten måste hållas ansvariga.
Sverige i FN:s säkerhetsråd
Efter att ha röstas in i FN:s säkerhetsråd med stor marginal sitter Sverige under 2017 och 2018 som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet tillsammans med de fem permanenta medlemsländerna Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA, samt nio andra icke-permanenta medlemmar.
Regeringen återupprättar en folkrätts- och nedrustningsdelegation
Regeringen beslutade torsdag den 17 december att inrätta en folkrätts- och nedrustningsdelegation med uppgift att följa och analysera utvecklingen på det humanitärrättsliga området och på nedrustningsområdet.
Internationella tribunaler och domstolar
Sverige samarbetar sedan mitten av nittiotalet med de internationella brottmålstribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda, vilka inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993 respektive 1994. Vidare har Sverige möjlighet att samarbeta med Specialdomstolen för Sierra Leone och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som är en permanent domstol, inrättad genom en multilateral överenskommelse.
Totalförsvarets folkrättsråd
Information om den humanitära rätten är en ny publikation i Totalförsvarets folkrättsråds skriftserie. Skriften beskriver den humanitära rättens grundläggande regler och svarar på frågor om vad den humanitära rätten är och hur den regleras internationellt och i Sverige.
För att navigera med tangentbord i sökfilter använder du en kombination av TAB, RETUR och PIL tangenterna. Initialt TABBAR du dig in i filtermodulen. Med fokus på flikarna använder du dig av piltangenterna för att gå mellan flikarna. För att kliva ned i en önskad flik använd TAB
