Arbete mot utanförskap

I slutet av februari överlämnade den särskilde utredaren Maria Hemström Hemmingson betänkandet från Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) till regeringen. Nu skickas utredningens förslag på remiss, tillsammans med regeringens förslag på jobbpremie.

Myndigheten för delaktighet får i uppdrag att sprida kunskap om våld mot barn och unga med funktionsnedsättning, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Myndigheten ska särskilt fokusera på de verksamheter som möter personer med funktionsnedsättning i vardagen.

Goda kunskaper i det svenska språket är en grundläggande förutsättning för integration. Vikten av att lära sig svenska språket behöver därför återspeglas även när det gäller rätten till offentligt finansierad tolk. Mot bakgrund av detta tillsätter regeringen nu en utredning för en översyn av vissa tolkfrågor.

En särskild utredare får i uppdrag att se över vissa tolkfrågor. Det huvudsakliga syftet är att det integrationspolitiska målet, av vilket det framgår att kunskaper i svenska språket är prioriterade för möjligheterna att integreras i samhället, ska återspeglas i användandet av tolk.

Den 28 februari kl 10.00 bjuder arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson in till pressträff tillsammans med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje samt Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson (KD) och Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson (SD). Pressträffen kommer att handla om en översyn av vissa tolkfrågor.

Regeringen arbetar med att genomföra en omfattande bidragsreform för att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Som ett steg i det arbetet tog äldre- och socialförsäkringsministern emot förslag på hur drivkrafterna att gå från bidrag till arbete och egen försörjning kan öka.

Den svenska barn- och ungdomshälsovården behöver bli mer sammanhållen och genomföra fler förebyggande och hälsofrämjande insatser. Nu fördelar regeringen 145 miljoner kronor till kommuner och regioner för barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att analysera förutsättningarna för och föreslå former för en uppföljning av hörförståelse och muntlig förmåga i svenska språket hos vuxna utrikes födda i Sverige.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utföra en uppföljning av läsförståelse i svenska språket hos vuxna utrikes födda i Sverige. Uppdraget omfattar att föreslå hur uppföljningen av läsförståelse ska utformas och genomföras, samt att därefter utveckla och genomföra uppföljningen.

Kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för att människor ska kunna försörja sig själva och vara delaktiga i samhället. Regeringen lägger nu om integrationspolitiken och har satt som delmål att språkkunskaperna ska öka hos utrikes födda kvinnor och män. Nu ger regeringen SCB i uppdrag att följa upp utrikes föddas kunskaper i svenska.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Under fjärde kvartalet 2024 uppgick arbetslösheten till 8,4 %, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på årsbasis. Regeringen genomför nu en rad åtgärder för att de grupper som har svårast att konkurrera på arbetsmarknaden ska komma i arbete. Det handlar bland annat om att öka kunskaperna i svenska språket hos utrikes födda och att fler ska gå en utbildning. Samtidigt avser regeringen att strama åt regelverket och införa mer kännbara sanktioner för när en deltagare i arbetsmarknadspolitiska program på olika sätt missköter sitt arbetssökande.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att identifiera lämpliga metoder för att följa skillnader mellan den utrikes födda befolkningen och personer födda i Sverige, avseende sådana aspekter av de integrationspolitiska delmålen som är svåra att mäta med registerdata.

För att förbättra möjligheterna till uppföljning av regeringens integrationspolitik har regeringen gett Statistiska Centralbyrån i uppdrag att föreslå en utformning av en Integrationsbarometer i form av en återkommande undersökning för att kunna mäta skillnader mellan utrikes och inrikes födda.

Regeringen beslutade den 11 april 2024 kommittédirektiv om nationell samordnare för arbetet mot utanförskap (dir. 2024:38). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 31 december 2024. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 juni 2025.

Jämställdhetsmyndigheten fortsätter att fördela statsbidrag till kvinnors och flickors organisering som kan bidra till deltagande i den demokratiska processen, med särskilt fokus på utanförskapsområden. Regeringen satsar också på att nå utrikes födda kvinnor via den öppna förskolan i ett samarbete med Sveriges kommuner och regioner.

Regeringen har gett SCB och Boverket i uppdrag att kartlägga utanförskapet i Sverige. Resultatet visar att 180 områden i 66 kommuner har så stora utmaningar att de kan betecknas som utanförskapsområden. Totalt bor 710 000 personer i dessa områden, varav 170 000 är barn.

Fredag den 13 december kl. 08.20 håller jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg, kulturminister Parisa Liljestrand och socialminister Jakob Forssmed en pressträff där de presenterar regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott.

De nya resultaten i PIAAC, som undersöker vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning, visar att Sverige står sig väl ur ett internationellt perspektiv. Samtidigt har nästan 800 000 personer i Sverige bristande eller otillräckliga färdigheter i läsning respektive räkning. Undersökningen visar också att andelen unga vuxna med bristande läsfärdigheter ökat samt att nästan varannan ung utrikes född vuxen saknar tillräckliga läsfärdigheter.

Den 28 november reser arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson till Köpenhamn. Han ska bland annat besöka ett utanförskapsområde och träffa Danmarks sysselsättningsminister Ane Halsboe-Jørgensen.

Den 27 november reser arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson till Burlövs kommun i Skåne. Mats Persson kommer att besöka en högstadieskola i kommunen och föra dialog om kommunens arbete för att minska utanförskapet.