Arbete mot utanförskap

Regeringen föreslår i vårbudgeten för 2025 att anslaget för kvinnors organisering ökas med 5 000 000 kronor. Den ökade finansieringen syftar till att förbättra förutsättningarna för kvinnor och flickor att organisera sig och bedriva verksamhet i områden med socioekonomiska utmaningar.

Regeringen ger Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i uppdrag att stärka insatserna för unga som varken arbetar eller studerar. Med särskilt fokus på att minska psykisk ohälsa ska MUCF fördela ett nytt statsbidrag och fungera som nationell resurs för samordning och stöd till aktörer som arbetar med denna målgrupp.

Socialminister Jakob Forssmed och arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson bjuder in till en pressträff på måndag den 7 april för att presentera regeringens nya åtgärder för att stödja unga som varken arbetar eller studerar.

– ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända

Betänkande av Utredningen om ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända.

Onsdag den 2 april tog arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson emot betänkandet Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända, från den särskilde utredaren Mathias Wahlsten. Betänkandet innehåller förslag på hur kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända kan öka och på hur etableringsboende kan införas.

I februari och mars förra året presenterade regeringen Sveriges första nationella strategi mot organiserad brottslighet samt en brottsförebyggande strategi med sociala åtgärder för att bland annat förebygga att barn och unga involveras i kriminella nätverk. Under året som gått har ett brett och aktivt arbete bedrivits i enlighet med strategiernas målsättningar.

Den 2 april kl 15.00 bjuder arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson in till en pressträff tillsammans med den särskilde utredaren Mathias Wahlsten. På pressträffen kommer Utredningen om ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända att presentera sitt betänkande.

I slutet av februari överlämnade den särskilde utredaren Maria Hemström Hemmingson betänkandet från Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) till regeringen. Nu skickas utredningens förslag på remiss, tillsammans med regeringens förslag på jobbpremie.

Myndigheten för delaktighet får i uppdrag att sprida kunskap om våld mot barn och unga med funktionsnedsättning, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Myndigheten ska särskilt fokusera på de verksamheter som möter personer med funktionsnedsättning i vardagen.

Goda kunskaper i det svenska språket är en grundläggande förutsättning för integration. Vikten av att lära sig svenska språket behöver därför återspeglas även när det gäller rätten till offentligt finansierad tolk. Mot bakgrund av detta tillsätter regeringen nu en utredning för en översyn av vissa tolkfrågor.

En särskild utredare får i uppdrag att se över vissa tolkfrågor. Det huvudsakliga syftet är att det integrationspolitiska målet, av vilket det framgår att kunskaper i svenska språket är prioriterade för möjligheterna att integreras i samhället, ska återspeglas i användandet av tolk.

Den 28 februari kl 10.00 bjuder arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson in till pressträff tillsammans med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje samt Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson (KD) och Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson (SD). Pressträffen kommer att handla om en översyn av vissa tolkfrågor.

Regeringen arbetar med att genomföra en omfattande bidragsreform för att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Som ett steg i det arbetet tog äldre- och socialförsäkringsministern emot förslag på hur drivkrafterna att gå från bidrag till arbete och egen försörjning kan öka.

Den svenska barn- och ungdomshälsovården behöver bli mer sammanhållen och genomföra fler förebyggande och hälsofrämjande insatser. Nu fördelar regeringen 145 miljoner kronor till kommuner och regioner för barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att analysera förutsättningarna för och föreslå former för en uppföljning av hörförståelse och muntlig förmåga i svenska språket hos vuxna utrikes födda i Sverige.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utföra en uppföljning av läsförståelse i svenska språket hos vuxna utrikes födda i Sverige. Uppdraget omfattar att föreslå hur uppföljningen av läsförståelse ska utformas och genomföras, samt att därefter utveckla och genomföra uppföljningen.

Kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för att människor ska kunna försörja sig själva och vara delaktiga i samhället. Regeringen lägger nu om integrationspolitiken och har satt som delmål att språkkunskaperna ska öka hos utrikes födda kvinnor och män. Nu ger regeringen SCB i uppdrag att följa upp utrikes föddas kunskaper i svenska.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Under fjärde kvartalet 2024 uppgick arbetslösheten till 8,4 %, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på årsbasis. Regeringen genomför nu en rad åtgärder för att de grupper som har svårast att konkurrera på arbetsmarknaden ska komma i arbete. Det handlar bland annat om att öka kunskaperna i svenska språket hos utrikes födda och att fler ska gå en utbildning. Samtidigt avser regeringen att strama åt regelverket och införa mer kännbara sanktioner för när en deltagare i arbetsmarknadspolitiska program på olika sätt missköter sitt arbetssökande.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att identifiera lämpliga metoder för att följa skillnader mellan den utrikes födda befolkningen och personer födda i Sverige, avseende sådana aspekter av de integrationspolitiska delmålen som är svåra att mäta med registerdata.

För att förbättra möjligheterna till uppföljning av regeringens integrationspolitik har regeringen gett Statistiska Centralbyrån i uppdrag att föreslå en utformning av en Integrationsbarometer i form av en återkommande undersökning för att kunna mäta skillnader mellan utrikes och inrikes födda.