Utbildning för vuxna

Här kan du ta del av vilka instanser som Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar, SOU 2023:31.

Regeringen vill att skolan går tillbaka till grunderna med mindre skärmtid och mer fokus på att läsa, skriva och räkna. Det ska också bli mer ordning i skolsystemet men bättre insyn i kommunala och fristående skolor samtidigt som betygsinflationen ska stoppas. Prioriteringar görs för att möjliggöra fler platser på yrkesutbildningar i bristyrken. Sverige ska stärkas som ingenjörsland med satsningar i hela utbildningskedjan. Satsningar görs också på forskning och på Sverige som rymdnation.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Statens skolverks förslag till ändring i förordningen (2020:833) om skolenhetsregister.

Många folkhögskolor har en ansträngd ekonomi och det generellt besvärliga ekonomiska läget drabbar dem hårt. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 ytterligare resurser till folkhögskolornas utbildningsutbud. Förslaget uppgår till 100 miljoner kronor 2024 och från och med 2025 beräknas 100 miljoner kronor årligen.

Det utmanande ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Regeringen ser att det fortsatt finns en hög efterfrågan på yrkesutbildningar. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att 1362 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux och att 385 miljoner kronor tillförs för yrkeshögskoleutbildning för 2024. Totalt föreslår regeringen att 1 747 miljoner kronor tillförs inklusive studiemedel.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att det avsätts 25 miljoner kronor 2024 för en pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan. För 2025 och 2026 bör 100 miljoner kronor avsättas årligen för detta ändamål.

Tisdag den 12 september håller arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och utbildningsminister Mats Persson en pressträff för att presentera budgetnyheter inom utbildningsområdet för att möta kompetensbristen.

Många utrikes födda står långt ifrån arbetsmarknaden. Bristande kunskaper i svenska är en del av orsaken till arbetslöshet. En viktig förutsättning för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig själv är att lära sig svenska. Det blir även viktigt för personer från Ukraina, som befinner sig i Sverige med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet, att kunna försörja sig själva om vistelsen blir långvarig. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen en kompensation med 29 miljoner kronor till kommunerna för undervisningen i svenska för invandrare (sfi) och att 80 miljoner kronor avsätts till kommuner för att kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer från Ukraina.

I dag, onsdag den 6 september, deltar utbildningsminister Mats Persson vid invigningen av Svea Solars nya utbildningscenter i Sollentuna. Ministern kommer även testa på jobbet som solcellsinstallatör.

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit större än väntat vilket har lett till långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). I höständringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen därför att anslaget till CSN ökas med 10 miljoner kronor i år. I budgetpropositionen för 2024 föreslås att anslaget ökas med 50 miljoner kronor per år 2024 och 2025.

Arbetslösheten i Sverige har slutat minska och skillnaderna är stora mellan olika grupper. Utrikes födda är tydligt överrepresenterade bland arbetslösa, och i gruppen långtidsarbetslösa är fler personer födda utanför Europa än i Sverige. I många fall är bristande kunskaper i svenska en del av orsaken. Därför vill regeringen stärka undervisningen i svenska för invandrare (sfi).

Kunskaper i svenska språket är viktigt för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig i Sverige. Regeringen gör det nu möjligt för kommunerna att erbjuda personer som omfattas av det så kallade massflyktsdirektivet, till exempel personer som har flytt från kriget i Ukraina, att studera svenska eller svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (komvux).

Regeringen har beslutat om ett utökat uppdrag till den pågående Yrkesvuxutredningen. Utredaren Elof Hansjons får nu i uppdrag att föreslå hur en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå kan införas för att förstärka kopplingen mellan utbildning för vuxna och arbetslivet.

Yrkesvuxutredningen får nu även i uppdrag att föreslå hur en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå kan införas för att förstärka kopplingen mellan utbildning för vuxna och arbetslivet.

Som en del av omläggningen av svensk integrationspolitik har regeringen beslutat att kartlägga studieavbrott på utbildning i svenska för invandrare (sfi). Sfi har stora avhopp och dålig genomströmning. Under 2022 var det 46 procent av deltagarna som avbröt kursen. Trots det saknas i dag relevant statistik över vad anledningen till avhoppen beror på. Nu får Skolverket i uppdrag att kartlägga studieavbrotten och analysera genomströmningen i utbildningen.

Regeringen har beslutat om ett uppdrag till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och ett till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH). Myndigheterna ska analysera vilken påverkan artificiell intelligens (AI) kan få för högskolans respektive yrkeshögskolans utbildningsutbud i relation till arbetsmarknadens framtida kompetensbehov.

I budgetpropositionen för 2023 avsatte regeringen 50 miljoner kronor för förskollärares och lärares vidareutbildning. För 2024 och 2025 beräknas ytterligare 50 miljoner kronor årligen. Nu ger regeringen tre uppdrag till Skolverket för att bland annat erbjuda fortbildningsinsatser inom ämnesdidaktik, konflikthantering och språkutveckling.

Utredningen om framtidens yrkeshögskola har haft i uppdrag att föreslå de förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden.

Regeringen ändrar uppdraget till Statens skolverk om ett nationellt professionsprogram (U2022/02319) på följande sätt.

Regeringen utvidgar uppdraget till Skolverket om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Det innebär bland annat att Skolverket ska lämna förslag om hur professionsprogrammet kan innehålla ett fördjupande kursutbud för rektorer som med tiden kan ingå i en magister- eller masterexamen i skolledarskap.