Utbildning för vuxna

Regeringens utbildningspolitik ska befästa Sveriges position som ledande kunskaps- och forskningsnation. I budgetpropositionen för 2022 föreslås en rad satsningar för höjda kunskapsresultat och stärkt jämlikhet, utbildning som rustar för framtidens arbetsmarknad, bättre möjligheter till utbildning i hela landet, ett nytt omställningsstudiestöd och ökat anslag till rymd- och klimatforskning.

Forskning och innovation behövs för att långsiktigt bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd. Bland de nya satsningarna finns fördelning av forskningsanslag till universitet och högskolor, höjning av anslaget till rymd- och klimatforskning och satsningar på forskning om Förintelsen och antisemitism.

Den högre utbildningen ska vara tillgänglig i hela landet och för personer i olika livsfaser och med olika behov. Dessutom har studiemedlet anpassats för att fler ska ha möjlighet att studera mitt i livet.

För att möta Sveriges behov av välutbildad arbetskraft på kort och lång sikt behövs god tillgång till utbildning. Regeringen har sedan 2014 gjort stora satsningar på utbildningsplatser, inom ramen för kunskapslyftet, i hela landet och ytterligare ökat takten för att möta de behov pandemin har skapat.

Fokus i alla skolor ska vara på kunskap och bildning. Fler elever ska lära sig mer och skolan ska ge alla möjlighet att nå kunskapsmålen oavsett bakgrund och behov. Men ska kunskapsresultaten fortsätt uppåt behöver jämlikheten öka och alla skolor vara bra skolor.

I budgetpropositionen föreslår regeringen stora satsningar på välfärden. För 2022 föreslås bland annat generella tillskott till kommuner och regioner, ett flertal satsningar för höjd kvalitet inom äldreomsorgen, avgiftsfri pneumokockvaccinering för alla 75-åringar och satsningar på digital infrastruktur. Regeringen avser att överlämna dessa förslag i budgetpropositionen för 2022 till riksdagen.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remiss av promemorian Professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

För att möta Sveriges behov av välutbildad arbetskraft på kort och lång sikt behövs god tillgång till utbildning. Regeringen har sedan 2014 gjort stora satsningar på utbildningsplatser i hela landet och ytterligare ökat takten för att möta de behov pandemin har skapat. Dessutom har studiemedlet anpassats för att göra det möjligt för fler att studera mitt i livet.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till ändringar i betygssystemet. Bland annat föreslås att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. Dessutom föreslås att läraren med utgångspunkt i betygskriterier ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Syftet är att betygen i framtiden bättre ska främja elevernas kunskapsutveckling.

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att de betyg som sätts i skolväsendet bättre ska spegla elevers kunskaper och främja elevers kunskapsutveckling.

I morgon, tisdag den 31 augusti, inledningstalar utbildningsminister Anna Ekström vid ett digitalt seminarium hos Forum för levande historia.

I kväll, måndag den 23 augusti, deltar utbildningsminister Anna Ekström vid en middag med Frankrikes arbetsmarknadsminister Élisabeth Borne och EU-minister Clément Beaune på franska ambassadörens residens i Stockholm.

Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel redovisar i detta slutbetänkande uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att säkra tillgången till ändamålsenliga läromedel av hög kvalitet för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredningen föreslår också hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola.

Höga kunskapsresultat i skolan förutsätter hög kvalitet i undervisningen och det pedagogiska ledarskapet. Rektorer, lärare och förskollärare behöver därför ges goda förutsättningar att utvecklas i sin profession. I en promemoria som Utbildningsdepartementet nu skickar ut på remiss föreslås ett professionsprogram bestående av en nationell struktur för kompetensutveckling och ett nationellt meriteringssystem.

I denna promemoria föreslås att ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare ska inrättas med syftet stärka skolprofessionerna, höja kvaliteten på utbildningen och öka skolprofessionernas attraktionskraft.

Många har förlorat sitt arbete under den rådande pandemin. Utrikes födda, ofta nyanlända, som står långt ifrån arbetsmarknaden har drabbats särskilt hårt av krisen. Utbildning är därför ett viktigt verktyg för att förbättra integrationen. Regeringen satsar nu ytterligare på insatser inom komvux och yrkeshögskolan för att förbättra för vuxna som har behov av att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin har inneburit för skolan får Sveriges skolväsende dela på 1,25 miljarder i år. Pengarna kan bland annat skapa förutsättningar för ökad undervisningstid, bättre arbetsmiljö för elever och lärare och användas för att smittsäkra verksamheten. Regeringen har dessutom skjutit till extra medel till lovskola och läxhjälp.

Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen, Statens skolverk (Skolverket), Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Vetenskapsrådet, Universitets- och högskolerådet, Statistiska centralbyrån, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Verket för innovationssystem (Vinnova) att utveckla förutsättningarna för tillgängliggörande av data och digital information om utbildning och arbetsmarknad, samt etablera former för förvaltning av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

På den svenska arbetsmarknaden finns idag kompetensbrist inom många områden samtidigt som det finns ett stort antal arbetslösa. Skulle en datadriven lösning kunna bidra till att hantera missmatchningen? Det tror flera av ledamöterna i samverkansgruppen för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Regeringen överlämnar i dag den åttonde extra ändringsbudgeten för 2021 till riksdagen. Budgeten innehåller bland annat flera förlängningar av stöd och ersättningar till företag, kommuner och regioner. Även stöden inom socialförsäkringen förlängs. För att begränsa smittspridningen och genomföra vaccineringen tillförs medel liksom kris- och stimulansstöd på kulturområdet och till idrotten. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.