Regeringens politik

Strategi för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor. Denna strategi syftar till att värna Sveriges säkerhet, välstånd och konkurrenskraft genom en sammanhållen och integrerad utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor. Genom att befästa en global, öppen, fri och säker cyberrymd med rättsstatens principer som grund, kan Sverige stärka sin roll och sitt inflytande internationellt.

Nu genomförs den kraftfullaste förstärkningen av totalförsvaret sedan kalla kriget. Sverige rustar snabbt i en internationell kontext och gör stora satsningar på både civilt och militärt försvar. Det militära försvaret får tillskott på över 170 miljarder och det civila försvaret över 37,5 miljarder till 2030. De militära försvarsutgifterna kommer att uppgå till 2,6 procent av BNP år 2028. Ett kraftfullt svenskt totalförsvar stärker både Sveriges och Natos säkerhet.

Fritidskortet är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. Arbetet med reformen involverar en rad olika myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av plånbokens storlek.

I Sverige ska det vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska. Företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter. Regeringen lägger nu fram en offensiv förenklingsagenda – det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft är avgörande för Sveriges välstånd. Förenklingspolitiken är en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb i fler och växande företag.

För två år sedan tog regeringen över ansvaret för ett land med flera parallella kriser. Med reform för reform lägger vi nu om kursen för att få ordning på Sverige. När vi nu går in i mandatperiodens andra halvlek är Sverige medlem i Nato och asylinvandringen är nere på historiskt låga nivåer. Och vi har vunnit kampen mot inflationen.

Försvarsminister Pål Jonson deklarerade i sitt anförande på ett rymdseminarium under det svenska EU-ordförandeskapet den 24 april 2023 att regeringen ska utveckla en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Regeringen beslutade 4 juli om en sådan strategi. Försvars- och säkerhetsstrategin för rymden utgör ett komplement till den nationella rymdstrategin med betoning på totalförsvar och säkerhet och stärker försvars- och säkerhetsdimensionen i rymdpolitiken.

Sverige ska bli grönare och rikare. Framtidens välstånd skapas när vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Regeringen har påbörjat en rad insatser för att accelerera den gröna industriella omställningen och stärka Sveriges konkurrenskraft; förenkla och modernisera tillståndsprocesser, en ny färdplan för kärnkraft, en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige, satsningar på prospektering av nya gruvor, samt ett accelerationskontor för grön tillväxt. Genom kontoret kommer staten bli mer proaktiv och accelerera den gröna omställningen. Regeringen är även en stark röst inom det europeiska samarbetet där viktiga framgångar har nåtts för den gröna omställningen och elektrifieringen genom Lagstiftningspaketet Fit for 55, förordningen om halvledare/European Chips Act och kritiska råmaterialakten/European Critical Raw Materials Act.

Deltagarna i företagsnätverket för ökad gemenskap arbetar på olika sätt med att motverka ofrivillig ensamhet hos både kunder, gäster och anställda och samhället i stort. Ta del av några goda exempel på deltagarnas insatser nedan.

Nu påbörjas ett nytt kapitel i svensk klimatpolitik. För allra första gången finns nu en plan för att Sverige ska nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045, för att därefter ha negativa utsläpp. Regeringens klimathandlingsplan innehåller förslag som har påbörjats eller ska genomföras under den här mandatperioden. Regeringens fokus är att lägga grunden för att Sverige helt och hållet ska kunna eliminera sin klimatpåverkan. Det handlar om att bygga upp klimatneutral infrastruktur i hela landet, att fasa ut fossila bränslen och att snabba på elektrifieringen. Utfasningen av bensin och diesel är helt central för att nå Sveriges klimatmål 2045.

Sverige är och har länge varit en framstående forsknings- och tekniknation. Ska vi fortsätta vara det och klara oss i den internationella konkurrensen behövs fler personer med kunskaper i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, de så kallande STEM-ämnena. För att möta det stora behovet av ingenjörer och andra kompetenser inom STEM behövs satsningar inom hela utbildningsväsendet både på kort och lång sikt.

Sedan 2020 har anslagen till det militära försvaret fördubblats. Mellan 2023 och 2024 har anslagen ökat med mer än 30 miljarder kronor, en ökning med 34 procent. Enligt Natos definition har Sverige redan 2024 redovisat försvarsutgifter som motsvarar 2,2 procent av BNP.

Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Medlemskapet i försvarsalliansen Nato utgör en grundsten. Utöver detta har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder, både bilaterala samarbeten mellan Sverige och ett annat land, och multilaterala samarbeten där flera länder ingår.

Den 7 oktober 2023 genomförde Hamas en terroristattack mot Israel. Sedan dess har säkerhetsläget i regionen allvarligt försämrats. Här samlas information om regeringens arbete med anledning av situationen och det efterföljande kriget.

Regeringen har inrättat nya former för samråd och samarbete med näringslivet, arbetsmarknadens parter och andra viktiga aktörer som representerar strategiska svenska intressen. Grundmodellen går ut på att konkreta EU-förslag diskuteras i så kallade EU-arbetsgrupper med företrädare från Regeringskansliet och särskilt företag och organisationer.

Regeringen arbetar för ett starkt och konkurrenskraftigt Sverige som stärker vår välfärd och trygghet. Med Sveriges utrikeshandelsstrategi "Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft" tas ett nytt och samlat helhetsgrepp för att skapa bästa möjliga förutsättningar för svenska företag att växa, utvecklas och skaffa sig framskjutna positioner på morgondagens globala marknader. Arbetet inbegriper alla departement och berörda myndigheter – för Sveriges position i världen ska stärkas.

Finansiella stabilitetsrådet är ett forum för regelbundna diskussioner om finansiell stabilitet och risker som kan leda till oönskade konsekvenser för det finansiella systemet. Rådet verkar för att säkra den finansiella stabiliteten och därmed minska risken för att den ekonomiska utvecklingen påverkas negativt. Rådet diskuterar även beredskap och behov av att vidta åtgärder om det bedöms att stabiliteten hotas.

Arbetet med livsmedels- och dricksvattenberedskap syftar till att upprätthålla försörjningen av livsmedel och dricksvatten till Sveriges befolkning och samhällsviktiga funktioner i händelse av allvarliga krissituationer och ytterst krig. Regeringen arbetar brett för att stärka denna beredskap i sin helhet.

I Sverige ska alla kunna leva ett tryggt liv utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är eller var man bor. För att motverka de omfattande utmaningar med kriminalitet och otrygghet som finns i vårt land behöver satsningar på rättsväsendet och straffrättsliga åtgärder kombineras med ett effektivt och proaktivt brottsförebyggande arbete. En viktig del i arbetet är regeringens nationella strategi Barriärer mot brott. I fokus för strategin står sociala brottsförebyggande insatser för att bland annat motverka att barn och unga involveras i kriminella nätverk och annan brottslighet samt att få individer som begår brott att lämna kriminaliteten bakom sig.

Antibiotikaresistens är ett växande gräns- och sektorsöverskridande hot mot människors och djurs hälsa. Resistens mot antibiotika medför ökade ekonomiska kostnader och har negativa följder för arbetet med hållbar utveckling världen över.

Arbetslöshetsförsäkringen reformeras och blir en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för fusk och fel. För individer, arbetsgivare och a-kassor minskar den administrativa bördan. Det skapar förutsättningar för kortare handläggnings- och väntetider. Den nya lagen träder i kraft 1 oktober 2025.