Migration och asyl

Regeringspartierna har, tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna, sex samarbetsprojekt inom vilka politiska reformer ska utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. När de första 100 dagarna nu har gått är flera åtgärder inom samarbetsprojekten gjorda, och fler är på gång.

Migration är ett prioriterat område för regeringen. Området är också ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med samarbetspartiet Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. När de första 100 dagarna nu har gått är en hel del åtgärder inom området gjorda, och fler är på gång.

I morgon tisdag den 24 januari kl. 09.00 håller migrationsminister Maria Malmer Stenergard och Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen Henrik Vinge en pressträff om vad som hänt och planeras framåt i de samarbetsprojekt som rör migrationspolitiken. Under pressträffen presenteras en nyhet om migrationspolitiken.

Onsdag den 11 januari reser migrationsminister Maria Malmer Stenergard till Göteborg och Mölndal. Under dagen kommer statsrådet bland annat att träffa företagsrepresentanter och besöka Migrationsverkets förvar i Mölndal.

Regeringen har beslutat om Sidas regleringsbrev för 2023. Myndigheten ska bland annat arbeta för ett reform- och återuppbyggnadsstöd till Ukraina, en stärkt roll för näringslivet i utvecklingssamarbetet, en utveckling av arbetet med migration och ett ökat klimatbistånd.

Regeringen har i dag beslutat en lagrådsremiss med förslag till lagändringar som ska anpassa svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. Systemet innebär att tredjelandsmedborgare som inte behöver visering för kortare vistelse ska ha resetillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengenområdet.

I september 2018 antogs en EU-förordning som innebär att det ska inrättas ett EU-gemensamt system för reseuppgifter och resetillstånd. Det nya systemet gäller för tredjelandsmedborgare som är undantagna från kravet på visering för kortare vistelse för att passera de yttre gränserna.

I skrivelsen redogör regeringen för tillämp­ningen av lagen (1991:572) om särskild utlän­nings­kontroll från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 juni 2022, och för utveck­lingen av den inter­natio­nella terror­ismen samt för Sveriges medverkan i det inter­natio­nella arbetet mot terror­ism under samma period.

Faktapromemoria gällande förslag till rådets genom­förande­beslut om till­fälligt upp­hävande av vissa bestäm­melser i Europa­parla­mentets och rådets förord­ning (EG) nr 810/2009 med avseende på Senegal, COM(2022) 631

Regeringen ger Migrations­verket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sitt arbete med ärenden om åter­kallelse av tillstånd. Åtgärderna ska bland annat omfatta att Migrations­verket ska utveckla sina hand­lägg­nings­processer och skapa en tydlig ansvars­fördelning för åter­kallelse­arbetet. Migrations­verket ska också utveckla arbetet med ärenden om åter­kallelse av uppe­hålls­tillstånd för studier inom högre utbild­ning när det finns indika­tioner på att sådana tillstånd miss­brukas. Migrations­verket ska även i övrigt vidta åtgärder som myndig­heten bedömer är lämpliga för att stärka arbetet med ärenden om åter­kallelse av tillstånd.

Migrationsverket ska vidta åtgärder för att stärka arbetet med att åter­kalla uppehålls- och arbets­tillstånd, det har regeringen beslutat i dag. Syftet är att säkerställa att systemet med den reglerade invand­ringen inte miss­brukas.

I dag, torsdag den 15 december klockan 11.30, håller migrationsminister Maria Malmer Stenergard en pressträff tillsammans med Sverigedemokraternas vice partiledare Henrik Vinge. Under pressträffen presenteras åtgärder för att säkerställa att systemet med den reglerade invandringen inte missbrukas.

Utvidgningen av Schengensamarbetet, migrationsfrågor och en lång rad åtgärder för att bekämpa brott stod på dagordningen när EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor möttes den 8–9 december i Bryssel. Bland annat EU:s arbete mot straffrihet för internationella brott i Ukraina togs upp. Justitieminister Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard företrädde Sverige.

Här kan du ta del av till vilka instanser Justitie­departe­mentet har remitterat promemorian En komplet­terande bestäm­melse om viseringar för familje­medlem­mar till EES-medborgare.

Familje­medlem­mar till EES-medborgare har, under vissa förut­sättningar, rätt att få nödvän­diga viseringar utfär­dade kostnads­fritt genom ett s.k. påskyndat förfarande.

Flera frågor på migrations- och asylområdet står på dagordningen när EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor möts i Bryssel. Också kampen mot sexualbrott mot barn tas upp. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard och justitieminister Gunnar Strömmer företräder Sverige.

Justitie­minister Gunnar Strömmer och migrations­minister Maria Malmer Stenergard deltar i rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 december i Bryssel. I fokus på mötet står bland annat EU:s asyl- och migrations­politik och Rysslands invasion av Ukraina.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Anpassningar av svensk rätt till EU:s förordningar om interoperabilitet (Ds 2022:21).

EU:s och Schengenassocierade länders migrationsministrar möttes i Bryssel den 25 november för ett extrainsatt möte. Bakgrunden är det ökade trycket längs migrationsrutterna. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard företrädde Sverige.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som har riktats till regeringen i rapporten Lämpligt biträde med rätt ersättning – hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden (RiR 2022:14).