Totalförsvar

Samhällsviktiga funktioner måste fungera även vid höjd beredskap och krig. Till det behöver det finnas personal, och med rätt kompetenser. I en proposition föreslår regeringen därför nya regler för att stärka personalförsörjningen i det civila försvaret.

I propositionen lämnar regeringen förslag på lagändringar som syftar till att säkra personalförsörjningen av det civila försvaret.

Den 7–8 juli deltar statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson vid Natos toppmöte i Ankara. På plats i Turkiet bjuder regeringen in till pressträff.

Regeringen föreslår en ny lag för att stärka kommuners och regioners förmåga att hantera kriser och höjd beredskap. Syftet är att säkerställa en robust beredskap i hela landet.

Regeringen ger Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att stärka skyddet av civilbefolkningen med fokus på skyddsrum och skyddade utrymmen. Beslutet syftar till att öka beredskapen och säkerställa att skyddsrummen kan användas effektivt vid höjd beredskap.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har besökt ett av Kustbevakningens fartyg för att ta del av myndighetens arbete med att stärka skyddet av fartyg och personal.

Tillsammans har de nordiska länderna, en starkare förmåga att säkerställa tillgången till nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, säkerhetspolitiska krissituationer och ytterst krig. Den 24 juni mötte minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin representanter från flera av de nordiska länderna.

Regeringen ger Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att analysera förutsättningarna för civilplikt inom området elektronisk kommunikation. Myndigheten ska analysera drift, underhåll och reparationer inom elektronisk kommunikation, samt lämna förslag på åtgärder. Syftet är att stärka Sveriges beredskapsförmåga genom att säkerställa tillgången till utbildad personal för att upprätthålla och reparera elektroniska kommunikationer vid höjd beredskap och krig.

Regeringen ger Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att analysera och bedöma vilka åtgärder som behövs för att civilplikt ska kunna införas när det gäller drift, underhåll och reparationer inom området elektronisk kommunikation, samt att lämna förslag på åtgärder.

Avsiktsförklaring mellan Sverige och Frankrike om totalförsvar och motståndskraft (på engelska och franska).

En särskild utredare ska analysera och lämna förslag om relevanta civila myndigheters och andra aktörers användning av drönare och om skyddet inom det civila försvaret mot hotande drönare.

Fredagen den 12 juni 2026 överlämnade Försvarsberedningen sin delrapport Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden till försvarsminister Pål Jonson.

Försvarsberedningens delrapport juni 2026

I Försvarsberedningens delrapport redovisar beredningen en uppdatering av det säkerhetspolitiska läget och beskriver viktigare förändringar i den säkerhetspolitiska utvecklingen för Sverige.

Regeringen tillsätter en utredning om användningen av drönare inom det civila försvaret samt om skyddet mot hot från drönare. Syftet är att möjliggöra en säker och effektiv användning i samhällsviktiga verksamheter och stärka skyddet i fred, höjd beredskap och ytterst krig.

Regeringen tar nu viktiga steg för att stärka krigsorganisationen och bidra till stärkt försvarsförmåga. I en proposition föreslår regeringen ändringar i lagen om totalförsvarsplikt och lagen om skydd för anställning för viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

Regeringen föreslår att ändringar görs i lagen om totalförsvarsplikt och lagen om skydd för anställning för viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

För att motverka säkerhetshotande fastighetsinnehav tillsätts en utredning som ska föreslå ändringar i expropriationslagstiftningen, det vill säga den reglering som till exempel innebär att en fastighetsägare kan tvingas överlåta äganderätten till en fastighet. Syftet är att säkerställa att Sverige kan agera när fastigheter riskerar att användas på ett sätt som hotar Sveriges säkerhet.

En utredare ges i uppdrag att utreda behovet av ändringar i expropriationslagstiftningen för att möjliggöra expropriation av fast egendom när fastighetsinnehavet kan innebära risker för Sveriges säkerhet. Syftet med uppdraget är att säkerställa Sveriges förmåga att motverka denna typ av säkerhetshotande fastighetsinnehav.

För att samhället ska fortsätta fungera i kris och krig behöver Sverige ha en stark försörjningsberedskap. Nu stärks beredskapen genom ett förbättrat arbete med försörjningsanalyser samt en tydlig kontaktpunkt för företag när det gäller försörjningsberedskap.

Regeringen vidtar flera åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap. Satsningar görs på blodförsörjning, civilplikt och allmänhetens kunskap i första hjälpen och akut omhändertagande.