Hoppa till huvudinnehåll

Styrning och stöd för ett starkt totalförsvar

Publicerad

Försvarsbeslutet för åren 2025–2030 anger målen och ger en inriktning för hur det militära och civila försvaret ska utvecklas och organiseras de kommande åren inklusive ekonomisk inriktning. På denna webbsida samlas några av de regeringsbeslut som omsätter försvarsbeslutet till verksamhet hos myndigheter.

Illustration: Regeringskansliet

Försvarsbeslutet 2025–2030 godkändes av riksdagen den 17 december 2024. Då antog riksdagen regeringens förslag i propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34).

Med försvarsbeslutet som grund har regeringen fattat tre övergripande beslut som riktar sig till myndigheterna:

  • Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret (beslutet riktar sig till både myndigheter inom det militära försvaret och beredskapsmyndigheter).
  • En inriktning för det militära försvaret som riktar sig till myndigheter inom det militära försvaret.
  • En inriktning för det civila försvaret som riktar sig till beredskapsmyndigheter.

Regeringen har också beslutat om en ny förordning med instruktion för Försvarsmakten, förordningen (2024:1333) med instruktion för Försvarsmakten.

Ytterligare styrning tillkommer i årliga uppdrag till myndigheterna i regleringsbrev samt regeringsuppdrag som beslutas löpande.

Regeringen omsätter försvarsbeslutet genom olika beslut som ska leda till verksamhet och konkreta åtgärder hos berörda myndigheter. Exempel på sådana beslut är inriktningsbeslut, förordningar med till exempel instruktion, regleringsbrev och särskilda uppdrag.

Regeringsuppdrag ges till statliga myndigheter för att de ska genomföra viss specifik verksamhet och vidta olika åtgärder. Vissa regeringsuppdrag publiceras på regeringen.se.

Regeringsuppdrag - Regeringen.se

Ett inriktningsbeslut är en form av regeringsuppdrag. Det fungerar som en vägledning för arbetet med mer detaljerade planer och åtgärder. Inriktningsbeslut är generellt sett fleråriga.

En förordning med instruktion är en författning som övergripande reglerar en myndighets uppgifter, organisation och arbetssätt. Instruktionen innehåller bland annat information om hur myndigheten leds och  vilka större och bestående uppgifter den har.

Instruktioner på riksdagens webbplats

Ett regleringsbrev är ett årligt regeringsbeslut som anger hur mycket pengar myndigheterna ska tilldelas för aktuellt budgetår och vad pengarna ska användas till. Regleringsbreven kan även beskriva mål för myndigheterna och innehålla uppdrag och krav på återrapportering.

Regleringsbrev på Ekonomistyrningsverkets webbplats

Lagar och förordningar

Myndigheterna styrs även av lagar och förordningar. Lagar beslutas av riksdagen, vanligen på förslag från regeringen. Förordningar kan regeringen själv besluta om utan att först lämna ett förslag till riksdagen.

Dokument och lagar på riksdagens webbplats

Uppföljning

Myndigheterna är skyldiga att varje år lämna sin årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Underlagen används för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. Utifrån årsredovisningarna och andra rapporter kan regeringen följa upp och analysera myndigheternas verksamhet och resultat.

Myndigheten för totalförsvarsanalys har som uppgift att stärka förmågan att följa upp och utvärdera utvecklingen inom totalförsvaret.

Mer om regeringens styrning av myndigheter och bolag med statligt ägande:

Myndigheter och bolag med statligt ägande - Regeringen.se

Regeringens beslut om gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030 innehåller inriktande planeringsförutsättningar för myndigheter inom militärt försvar och civila beredskapsmyndigheter.

Viktiga inriktande planeringsförutsättningar som myndigheterna ska utgå ifrån:

  • Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade. Säkerhetsläget kan snabbt försämras ytterligare.
  • Det väpnade angreppet är dimensionerande för totalförsvaret. Det militära och civila försvarets viktigaste funktion är att tillsammans med övriga allierade kunna möta väpnade angrepp riktade mot Sverige och andra allierade.
  • Nato är Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena samtidigt som EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena.
  • Samarbeten med allierade såsom våra nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien är av särskild vikt för Sveriges säkerhet.
  • I planeringen för totalförsvaret ska de händelseutvecklingar som skulle få allvarliga konsekvenser om de inträffade tillmätas stor vikt även om de inte är de troligaste händelseutvecklingarna.
  • Det militära och civila försvaret, inom ramen för ett sammanhållet totalförsvar, ska förbereda och planera för att under minst tre månader kunna möta och hantera ett krig i Europa som leder till allvarliga konsekvenser för samhällets funktionalitet.
  • Totalförsvaret är en angelägenhet för hela samhället. Kunskapen om och förståelsen för totalförsvarets behov behöver fördjupas hos alla aktörer.

Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030

Regeringens beslut om inriktning för militärt försvar 2025–2030 riktar sig till Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Fortifikationsverket och Försvarshögskolan.

Beslutet betonar Försvarsmaktens utveckling av krigsförband och att övriga myndigheter ska bidra till att öka Försvarsmaktens operativa förmåga.

Centrala delar i beslutet är:

  • Krigsorganisationen. Krigsförbanden ska organiseras från den 1 januari 2025 och utvecklas för att vara operativa till 2030. Efter 2030 ska de fortsätta att förstärkas med personal, materiel och förnödenheter.
  • Prioriteringar. Försvarsmakten ska prioritera produktionen av samövade krigsförband som är fullt utrustade och har tillhörande infrastruktur. Ett system för förbandsomsättning ska utvecklas för att upprätthålla och vidareutveckla dessa förband.
  • Mobilisering. Krigsförbanden ska kunna mobiliseras snabbt, även under pågående angrepp. Delar av krigsorganisationen ska kunna börja lösa krigsuppgifter omedelbart, medan huvuddelen ska vara redo inom några dagar.
  • Natoanpassning. Försvarsmaktens planering för krigsorganisationens utveckling ska i tillämpliga delar omfatta sådan verksamhet och investeringar som enligt myndighetens bedömning möter de förmågemål som Sverige tilldelas av Nato. Försvarsmakten ska redovisa hur dessa mål integreras i planeringen och i det fall målen inte omhändertas lämna förslag till hantering.
  • Repetitionsutbildningar. Antalet repetitionsutbildningar ska öka för att säkerställa att krigsförbanden är väl förberedda.
  • Personalförsörjning. Stegvis ska antalet totalförsvarspliktiga som genomgår grundutbildning med värnplikt öka, för att senast 2030 uppnå grundutbildningsvolymer om minst 10 000 personer per år. Därefter ska antalet fortsätta att öka för att under perioden 2032–2035 nå minst 12 000 personer per år.
  • Materielförsörjning. Materielförsörjningen ska tillgodose det militära försvarets behov av materiel och materielrelaterade tjänster under hela konfliktskalan från fred till krig, såväl i dag som i framtiden.
  • Infrastrukturförsörjning. Den långsiktiga planeringen av infrastruktur ska taktas med investeringsplanering av materiel samt med krigsorganisationens utveckling i övrigt.
  • Forskning och innovation. Forskning och innovation är viktigt för att utveckla försvarsförmågan.

Inriktning för militärt försvar 2025-2030

Regeringens beslut om inriktningen för det civila försvaret 2025–2030 riktar sig till beredskapsmyndigheter enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, och betonar deras arbete med planering och förberedelse inför höjd beredskap som ska genomföras i syfte att stärka förmågan och öka takten i utvecklingen av det civila försvaret.

Utgångspunkter i arbetet med civilt försvar

Beredskapsmyndigheter ska särskilt:

  • ta del av och tillvarata de möjligheter som följer av Natos grundläggande civila förmågekrav och övergripande resiliensmålsättningar för alliansen,
  • förbereda sig för att kunna hantera de initiala konsekvenserna av ett krig och kunna ge stöd till det militära försvaret inklusive allierade militära styrkor. Detta innebär främst stöd till Försvarsmaktens mobilisering samt värdlandsstöd till allierade styrkor,
  • verka för att aktörer inom det civila försvaret med ansvar för samhällsviktig verksamhet säkerställer tillgång till nödvändiga varor och tjänster, skapar möjlighet att upprätthålla eller ställa om produktion samt distribuera nödvändiga varor och tjänster,
  • vidta konkreta åtgärder som ger direkt ökad förmåga att kunna hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp före åtgärder som kräver omfattande planering, utredning eller ändrade författningar. Vid avvägning mellan att genomföra olika åtgärder för det civila försvaret ska särskild vikt ges till åtgärder som även kan bidra till det militära försvarets förmåga,
  • säkerställa att förmåga även utvecklas på längre sikt för att uppnå uthållighet för att klara en längre period av allvarlig säkerhetspolitisk kris eller krig,
  • i de fall myndigheten är berörd, beakta Försvarsmaktens förmedlade behov av stöd som underlag för planering och utveckling av verksamhet,
  • delta i och bidra till den planeringsprocess för förmågeutveckling som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) håller samman för det civila försvaret.

Beredskapsmyndigheter ska årligen i samband med årsredovisningen lämna en särskild redovisning rörande civilt försvar till Regeringskansliet.

Inriktning för civilt försvar 2025-2030

Lista på beredskapsmyndigheter i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap på riksdagens webbplats

 

Flera beredskapsmyndigheter har fått särskilda uppdrag kopplade till civilt försvar i regleringsbreven för 2025.

I uppdragen tydliggörs att myndigheterna ska vidta särskilda åtgärder i syfte att stärka sin förmåga och därmed bidra till att utveckla och stärka det civila försvaret.

I regleringsbreven för 2025 har 18 myndigheter fått uppdrag som syftar till att utveckla och stärka det civila försvaret inom sitt respektive ansvarsområde. Dessa myndigheter har prioriterats när det gäller medel i den ekonomiska planeringsramen för civilt försvar. Uppdragen ska bidra till att de ekonomiska medlen omsätts i faktiska åtgärder och förmåga.

Regleringsbrev på Ekonomistyrningsverkets webbplats

Laddar...