Civilt försvar

En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur förutsättningarna för att bedriva och etablera ny civil skjutbaneverksamhet kan stärkas. Syftet med utredningen är att säkerställa en god tillgång till civila skjutbanor för såväl frivilliga försvarsorganisationer som jakt- och skytteorganisationer, men även civila myndigheter inom totalförsvaret.

Tillgången till civila skjutbanor är avgörande för både skytte- och jaktrörelsen, liksom för frivilliga försvarsorganisationer och civila myndigheter inom totalförsvaret. Att säkerställa denna tillgång är viktigt för att stärka totalförsvaret. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att se över hur förutsättningarna för civila skjutbanor kan förbättras.

I ett allvarligt säkerhetsläge måste vår motståndskraft stärkas mot medvetna försök att genom hybridangrepp, särskilt otillbörlig informationspåverkan, påverka vår demokrati och samhälleliga sammanhållning. Regeringen presenterar nu den första strategin i sitt slag för att vidareutveckla det psykologiska försvaret.

I en värld som präglas av det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget och ett komplext, globalt medie- och informationslandskap i snabb förändring, vidareutvecklar regeringen det psykologiska försvaret som en integrerad del av totalförsvaret.

Onsdag den 29 juli bjuder minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin in till en pressträff med anledning av att regeringen tillsätter en utredning om hur tillgången till civila skjutbanor kan öka. Vid pressträffen presenteras den särskilda utredaren.

Regeringen ger Försvarets radioanstalt (FRA) genom Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) i uppdrag att på nationell nivå samordna arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera AI-drivna cyberhot samt att vara nationell kontaktpunkt för företag som gör avancerade modeller för artificiell intelligens (AI).

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag som ska stärka motståndskraften hos kritiska verksamhetsutövare som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster.

Europaparlamentet och rådet antog 2022 ett direktiv om åtgärder för ökad motståndskraft hos kritiska entiteter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster inom EU, det så kallade CER-direktivet. I syfte att genomföra direktivet i svensk rätt föreslår regeringen att det ska införas en ny lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare.

Den 7–8 juli samlades Natos stats- och regeringschefer i Ankara för toppmöte. Från Sverige deltog statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson.

Regeringen ger Nationellt cybersäkerhetscenter vid Försvarets radioanstalt i uppdrag att samordna och stärka arbetet med cybersäkerhet kopplat till artificiell intelligens (AI). Beslutet syftar till att möta de cyberutmaningar som följer av den snabba utvecklingen inom AI.

Regeringen har beslutat om två uppdrag till Riksarkivet rörande digital beredskap. Myndigheten ska utreda förutsättningarna för en nationell skyddad lagringsyta för kulturarvsdata samt föreslå kriterier för urval vid arbete med digitalisering av kulturarvsmaterial. Uppdragen ges efter förslag från Rådet för skydd av kulturarv.

Samhällsviktiga funktioner måste fungera även vid höjd beredskap och krig. Till det behöver det finnas personal, och med rätt kompetenser. I en proposition föreslår regeringen därför nya regler för att stärka personalförsörjningen i det civila försvaret.

I propositionen lämnar regeringen förslag på lagändringar som syftar till att säkra personalförsörjningen av det civila försvaret.

Torsdag den 9 juli tar försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin emot en schweizisk delegation ledd av försvarsminister Martin Pfister för ett bilateralt möte.

Den 7–8 juli deltar statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson vid Natos toppmöte i Ankara. På plats i Turkiet bjuder regeringen in till pressträff.

Regeringen föreslår en ny lag för att stärka kommuners och regioners förmåga att hantera kriser och höjd beredskap. Syftet är att säkerställa en robust beredskap i hela landet.

I lagrådsremissen föreslår regeringen en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap, som innehåller nya och skärpta krav på kommuners och regioners beredskapsåtgärder. Syftet är att samtliga kommuner och regioner ska ha förmåga att upprätthålla sina samhällsviktiga verksamheter under fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Regeringen ger Myndigheten för civilt försvar (MCF) i uppdrag att genomföra stödjande åtgärder som syftar till att stärka skyddet av civilbefolkningen med fokus på användning av skyddsrum. Vid genomförandet av uppdraget ska MCF i den mån det är möjligt även beakta skyddade utrymmen.

Regeringen ger Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att stärka skyddet av civilbefolkningen med fokus på skyddsrum och skyddade utrymmen. Beslutet syftar till att öka beredskapen och säkerställa att skyddsrummen kan användas effektivt vid höjd beredskap.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har besökt ett av Kustbevakningens fartyg för att ta del av myndighetens arbete med att stärka skyddet av fartyg och personal.