Budgetpropositionen för 2027 på fem minuter
Publicerad
Övergångsregeringen överlämnar budgetpropositionen för 2027 till riksdagen den 12 november eftersom ingen ny regering har tillträtt. Budgetpropositionen utformas med utgångspunkt i budgeten för 2026, med vissa undantag.
Utgångsläget för Sveriges ekonomi
Trots ett utmanande omvärldsläge fortsatte konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi under första halvåret 2026. Återhämtningen väntas fortgå även under andra halvåret 2026 och under 2027, men i en successivt avtagande takt. Detta förklaras både av en dämpad utveckling i omvärlden och av att ekonomin gradvis bedöms närma sig balans. Under de kommande åren väntas tillväxten drivas av såväl stärkt inhemsk efterfrågan som en fortsatt god exportutveckling.
Prognoser för den ekonomiska utvecklingen
Vad är skillnaden mellan en vanlig budget och en övergångsbudget?
Det är andra gången en övergångsregering lämnar en budgetproposition till riksdagen. Vad budgetpropositionen ska innehålla regleras i regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen.
Dessa regler gäller även för en övergångsregering. Samtidigt bör en övergångsregering inte lägga fram en budget som innehåller ny politik. Huvudprincipen är att budgeten ska utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgeten. Det betyder att anslagsnivåerna för 2026 också ska gälla för 2027.
Vissa nödvändiga justeringar görs dock. Det handlar om sedvanliga uppräkningar för att kompensera myndigheter för höjda löner och hyror samt att anpassa regelstyrda anslag som barnbidrag och a-kassa efter aktuella prognoser. Budgeten tar även hänsyn till exempelvis redan beslutade lagar, ingångna avtal och till att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
Se faktaruta om principerna för en övergångsbudget längre ner.
Vissa större förslag som innebär undantag från huvudprincipen
Uppbyggnaden av totalförsvaret
I det turbulenta omvärldsläget behöver Sveriges totalförsvar fortsätta att fungera. De tidigare planerade satsningarna för uppbyggnaden av totalförsvaret kvarstår därför, med vissa justeringar. Detta står alla riksdagspartier bakom.
Höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för seniorer
Det remitterade förslaget om att höja åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer ingår också i budgetpropositionen. Förslaget tas med i budgeten med hänsyn till undantagsprincipen om lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår.
Investeringar i transportinfrastruktur
Det finns sedan tidigare beräknade ökningar av anslagen till transportinfrastruktur. Ökningarna följer av riksdagens beslut om en ny långsiktig ekonomisk ram för åtgärder inom den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.
Regeringen föreslår även ökade medel till investeringar i transportinfrastruktur utifrån försvarets behov. Investeringarna motiveras av att en oförändrad anslagsnivå medför risker: dels risken att uppbyggnaden av totalförsvaret saktas ner, dels att nödvändig verksamhet inte kan upprätthållas.
Investeringarna utifrån försvarets behov är en del av den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret. För dessa investeringar medges en avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande under perioden 2026–2034. Dessa investeringar är inte en del av den ekonomiska ramen 2026–2034 för transportinfrastruktur.
Fortsatta tillskott till Kriminalvården
Flera av de tidigare aviserade tillskotten till Kriminalvården kvarstår antingen för att de är bundna i lag eller för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner. Detta har sin utgångspunkt i principen om att anslag kan justeras till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter. Det grundas även i principen om att anslag kan justeras om det krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
Principerna för en övergångsbudget
En övergångsbudget måste, liksom alla budgetpropositioner, följa de regler om budgetens innehåll som finns i bland annat regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen.
När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition utformas den med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med övergångsbudgeten är därför att 2026 års ursprungliga anslagsnivåer också ska gälla för budgeten för 2027. Följande undantag görs från denna huvudprincip:
• Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (till exempel antal personer som omfattas).
• Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
• Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
• Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
• Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
• Lagförslag som är politiskt okontroversiella, och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
Motsvarande principer har beaktats i tillämpliga delar för förslag som avser statens inkomster.
Principerna är avstämda med samtliga riksdagspartier. De utgår från vad som följer av regeringsformen samt Statsrådsberedningens PM om en övergångsregerings befogenheter (SB PM 1990:1, rev 2020).
Hur påverkar justeringarna utgifterna i budgetförslaget för 2027?
| Utgiftsområde | Beslutade ramar 2026¹ | Förslag till ramar 2027 | Differens 2027–2026 |
|---|---|---|---|
| 1 Rikets styrelse | 21 614 | 21 331 | -283 |
| 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning | 22 039 | 21 859 | -179 |
| 3 Skatt, tull och exekution | 15 512 | 15 991 | 479 |
| 4 Rättsväsendet | 94 744 | 101 002 | 6 258 |
| 5 Internationell samverkan | 2 547 | 5 213 | 2 665 |
| 6 Försvar och samhällets krisberedskap | 225 022 | 234 556 | 9 533 |
| 7 Internationellt bistånd | 43 653 | 45 132 | 1 479 |
| 8 Migration | 13 524 | 12 734 | -790 |
| 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 127 707 | 128 503 | 796 |
| 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning | 121 994 | 121 357 | -637 |
| 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 59 322 | 57 460 | -1 862 |
| 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 104 228 | 99 934 | -4 295 |
| 13 Integration och jämställdhet | 5 866 | 3 764 | -2 102 |
| 14 Arbetsmarknad och arbetsliv | 91 163 | 90 594 | -569 |
| 15 Studiestöd | 35 788 | 36 189 | 401 |
| 16 Utbildning och universitetsforskning | 106 937 | 106 947 | 10 |
| 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | 17 337 | 17 233 | -104 |
| 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik | 1 775 | 2 071 | 296 |
| 19 Regional utveckling | 4 874 | 4 567 | -307 |
| 20 Klimat, miljö och natur | 19 625 | 19 155 | -470 |
| 21 Energi | 7 940 | 7 640 | -299 |
| 22 Kommunikationer | 106 705 | 113 059 | 6 354 |
| 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 22 567 | 22 175 | -392 |
| 24 Näringsliv | 8 955 | 10 470 | 1 515 |
| 25 Allmänna bidrag till kommuner | 180 723 | 181 861 | 1 138 |
| 26 Statsskuldsräntor m.m. | 26 955 | 30 755 | 3 800 |
| 27 Avgiften till Europeiska unionen | 54 200 | 61 638 | 7 438 |
| Summa utgiftsområden | 1 543 318 | 1 573 191 | 29 873 |
¹ Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU10, rskr. 2025/26:137).
Tabellen återfinns i finansplanen:
Finansplan: Utdrag ur budgetpropositionen för 2027
Nästa steg – riksdagsbehandlingen av budgetförslaget
När regeringen har lämnat sitt budgetförslag till riksdagen påbörjas riksdagens behandling. Den är uppdelad i två steg:
Steg 1: Först beslutar riksdagen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt de ekonomiska ramarna för statens budget. Rambeslutet, det vill säga beslutet om ramarna för hur stora utgifterna får vara per utgiftsområde, är sedan styrande för den fortsatta riksdagsbehandlingen eftersom utgiftsramarna inte får överskridas.
Steg 2: I det andra steget tar riksdagen ställning till hur utgifterna ska fördelas inom varje utgiftsområde, det vill säga hur mycket pengar (anslag) olika verksamheter ska få. Budgetpropositionen är slutbehandlad när riksdagen har tagit ställning till förslagen för samtliga 27 utgiftsområden.
Utifrån resultatet av riksdagsbehandlingen beslutar sedan regeringen om regleringsbrev för alla myndigheter och anslag.
