Totalförsvar

Debattartikel av Carl-Oskar Bohlin, Andreas Carlson, Oscar Sjöstedt och Gulan Avci, publicerad i Svenska Dagbladet den 2 april 2026.

Regeringen ger Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning inkluderas i arbetet med krisberedskap och civilt försvar genom att analysera vad tillgänglighet innebär i befolkningsskyddets kontext, ta fram underlag som ska kunna användas för att kartlägga skyddsrums status vad gäller tillgänglighetsanpassning samt skapa metodstöd för kommunerna som bland annat syftar till att stärka kunskapen hos personer med funktionsnedsättning om krisberedskap och civilt försvar.

Regeringen har i dag beslutat om ett nytt uppdrag för att öka skyddet för personer med funktionsnedsättning i händelse av kris eller krig. Myndigheten för civilt försvar får i uppdrag att kartlägga tillgängligheten i landets skyddsrum samt att ta fram ett metodstöd för kommuner och regioner.

Regeringen genomför satsningar i vårändringsbudgeten för att utveckla Sverige som rymdnation. Det handlar om totalt 400 miljoner kronor i ökade anslag till Rymdstyrelsen och SSC Space AB.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en pilot för beredskapssjukhus med målsättningen att stärka vårdens förmåga att hantera ett stort antal skadade.

Den 16 mars besöker Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, övningen Birger Jarl 26. Den involverar både det civila och det militära försvaret som övar tillsammans på olika platser i Stockholms län.

Regeringen vill stärka kommunernas och regionernas arbete med civilt försvar genom betydande satsningar under 2026. Sammanlagt avsätts cirka 1,4 miljarder kronor för investeringar som ska öka kommunernas och regionernas förmåga att utföra sina uppgifter även under höjd beredskap och ytterst krig.

Sverige har tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland ingått ett avtal om skydd av civilbefolkningen i Östersjöområdet och Norden.

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella strategi för cybersäkerhet (Skr. 2024/25:121). Regeringens vision är ett motståndskraftigt Sverige med en hög nivå av cybersäkerhet, där samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas även vid cybersäkerhetsincidenter. Strategin består av tre pelare som anger inriktning för Sveriges cybersäkerhetsarbete.

Sverige har tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland ingått ett avtal om skydd av civilbefolkningen i Östersjöområdet och Norden. Avtalet gör det möjligt att tillfälligt förflytta människor över gränserna i händelse av kris eller i värsta fall krig.

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet 2026–2030. Visionen är att Sverige år 2030 har god motståndskraft mot alla typer av samhällsstörningar, både i kris och krig. Det är nödvändigt i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder.

Det övergripande syftet med strategin, med tillhörande handlingsplan, är att ge en tydlig riktning för det arbete som krävs för att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet i Sverige och i Europa.

Regeringen föreslår en ny lag om uppgiftsskyldighet som ska gälla för myndigheterna som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret. Regeringen föreslår också en ny lag om Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter inom ramen för centrets verksamhet och en sekretessbestämmelse till skydd för enskilda för uppgifter som förekommer hos centret.

För att stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig eller väpnat angrepp har regeringen beslutat om en proposition med flera nya förslag, däribland en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Syftet är att säkerställa att Sverige har ett modernt och robust skydd av civilbefolkningen.

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats över tid och det pågår en återuppbyggnad av det civila försvaret. För att åstadkomma ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap krävs moderna och ändamålsenliga skyddsrum men också att det finns andra slags effektiva skyddsutrymmen. Det är även av stor vikt att det finns tydlig planering och ansvarsfördelning vad gäller utrymning och efterföljande inkvartering vid höjd beredskap. Regeringen föreslår därför en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen samt ändringar i den lag som gäller utrymning och inkvartering under höjd beredskap.

Den 12–15 februari äger den årliga säkerhetskonferensen Munich Security Conference (MSC) rum i tyska München. Från den svenska regeringen deltar statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden.

Regeringen satsar på att stärka blodförsörjningen. Under 2026 tillförs medel till regionerna för att införa nya tester i hela landet som gör det möjligt att upptäcka smitta tidigare och öka säkerheten för både givare och patienter.

Regeringen reglerar myndigheters verksamhet i Nato genom bland annat denna raminstruktion.

Regeringen ger i uppdrag till 24 myndigheter att se över behovet av avtal för att upprätthålla försörjningen av nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen har också beslutat att förstärka och förtydliga det ansvar som landets samtliga beredskapsmyndigheter har kopplat till försörjningsberedskap.