Uppföljning av strategin Barriärer mot brott
Publicerad
Att minska brottsligheten och öka tryggheten i Sverige är en av regeringens främsta prioriteringar. En viktig del i det arbetet är regeringens nationella strategi Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet. Strategin presenterades i mars 2024 och nu redovisas de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med strategin.
Brottsligheten och otryggheten måste motverkas med samhällets samlade förmåga och brottsförebyggande åtgärder är en central del i det arbetet. Regeringens brottsförebyggande strategi Barriärer mot brott har en bred socialpreventiv ansats. Strategin fokuserar särskilt på att bryta rekryteringen till kriminella nätverk, att förebygga att unga involveras i kriminalitet samt att få kriminella att lämna kriminaliteten. Syftet med strategin är att utveckla det sociala brottsförebyggande arbetet och få fler aktörer att genomföra kunskapsbaserade insatser för att förebygga brott. Strategin betonar vikten av såväl breda förebyggande insatser som ett riktat brottsförebyggande arbete, som sammantaget kan sägas utgöra tre barriärer mot brott.
I den uppföljande skrivelsen redogörs för ett stort antal åtgärder som regeringen har genomfört och påbörjat i enlighet med strategin. Samhällsutvecklingen har både krävt och bidragit till ett högt tempo i regeringens reformarbete. Regeringen bedömer att det omfattande reformarbetet har resulterat i bättre förutsättningar för det brottsförebyggande arbetet i många avseenden. Arbetet med att förebygga brott har utvecklats på alla tre preventionsnivåer, och framsteg har gjorts inom strategins samtliga områden. Det är viktigt att arbetet fortsätter och att genomförda reformer får fullt genomslag.
Ett effektivt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete
Brottsförebyggande åtgärder är en central del i samhällets samlade grepp mot brottslighet och otrygghet. Ett effektivt brottsförebyggande arbete förutsätter kunskap om den brottslighet som ska förebyggas, samt kompetens att genomföra metoder och insatser som fungerar. I takt med att samhället och brottsligheten förändras behöver det brottsförebyggande arbetet också vara innovativt och anpassas till dagens utmaningar. Regeringen bedömer att förutsättningarna för att bedriva ett effektivt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete nu är betydligt bättre än de var i mandatperiodens början.
Sedan strategin presenterades har regeringen beslutat om flera åtgärder för att främja utvecklingen av ett strukturerat, effektivt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Flera myndigheter har fått uppdrag om att öka kunskapen om brottsligheten och hur den kan motverkas och förebyggas. Myndigheter har också fått i uppdrag att främja att effektiva metoder och arbetssätt används i högre utsträckning. Regeringen har även tagit initiativ till flera lagändringar som avsevärt förbättrar möjligheterna för myndigheter att utbyta information i arbetet mot brottsligheten.
En första barriär mot brottsligheten – ett brett förebyggande arbete
Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att stärka och utveckla det breda brottsförebyggande arbetet som kan sägas utgöra en första barriär mot brottsligheten. Det är viktigt med ett effektivt och träffsäkert förebyggande arbete som kan bryta en negativ utveckling för barn och unga i ett tidigt skede. Detta arbete behöver utvecklas kontinuerligt i takt med att samhället förändras, ny kunskap framkommer och nya generationer av barn och unga växer upp.
Under mandatperioden har stort fokus lagts på att utveckla det breda förebyggande arbetet i enlighet med strategins inriktning. Regeringen har vidtagit åtgärder som rör exempelvis skolans område, arbetsmarknadsområdet, folkhälsoarbetet och migrations- och integrationspolitiken. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna gör en konkret och verklig skillnad i det socialpreventiva brottsförebyggande arbetet.
En omfattande bidragsreform genomförs för att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Arbete innebär ökad delaktighet och möjligheter för den enskilda och ger samtidigt barn och unga vuxna förebilder. Regeringen lägger även om migrationspolitiken för att bryta utanförskapet och förbättra integrationen. En fortsatt restriktiv migrationspolitik är nödvändigt för en förbättrad integration för att minska det utanförskap som riskerar att leda till kriminalitet.
Regeringen har även genom flera åtgärder och satsningar i skolväsendet, bland annat ny lagstiftning och flera myndighetsuppdrag, flyttat fram positionerna för skolans brottsförebyggande arbete. Flera initiativ har även tagits för att i högre grad involvera hälso- och sjukvården i det brottsförebyggande arbetet. Hälso- och sjukvården kan både upptäcka och anmäla oro vid utsatthet och bidra med vård och behandling av individer som begår brott eller riskerar att dras in i kriminalitet.
En andra barriär mot brottsligheten – en negativ utveckling måste brytas tidigt
Riktade insatser för individer och grupper som har förhöjd risk att dras in kriminalitet kan utgöra en andra barriär mot brottsligheten. Samhällets stöd till barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet behöver vara tydligt och sättas in tidigt för att förhindra att problemen förvärras. För att bryta en negativ utveckling tidigt så behöver insatser samordnas mellan olika aktörer och baseras på evidens och bästa tillgängliga kunskap.
Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att utveckla det riktade arbetet och bidra till att det bedrivs systematiskt och med hög kvalitet. Det handlar bland annat om att skärpa föräldraansvaret och förbättra stödet till föräldrar. Familj och vårdnadshavare har en avgörande roll i sammanhanget och föräldrar behöver ta ansvar för sina barn. Den nya socialtjänstlagen innebär en omfattande omställning av socialtjänstens verksamhet, mot ett mer förebyggande arbete, ökad tillgänglighet och lägre trösklar för stöd och hjälp. Det är en reform som ger socialtjänsten betydligt bättre förutsättningar att göra skillnad.
En tredje barriär mot brottsligheten – kriminella banor ska stoppas
Effektiva återfallsförebyggande insatser som bidrar till att bryta en kriminell bana kan utgöra en tredje barriär mot brottsligheten. Sådana insatser ökar möjligheterna för kriminella att återanpassas till samhället och bidrar till att färre människor utsätts för brott. Inte minst är det viktigt att de barn och unga som involveras och utnyttjas i kriminalitet får hjälp att ta sig ur kriminaliteten. Regeringen har tagit flera beslut för att anpassa det återfallsförebyggande arbetet till de senaste årens samhällsutveckling. Det omfattande reformarbetet är nödvändigt för att i grunden ta tag i problem som länge funnits inom det återfallsförebyggande arbetet.
Utifrån prioriteringarna i strategin har regeringen bland annat tagit en rad initiativ för att genomlysa och förbättra den statliga och sociala barn- och ungdomsvården. Regeringen har vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa säkerheten och tryggheten för barn i samhällets vård. Reformarbetet innefattar även Kriminalvårdens övertagande av ansvaret för barn som dömts för mycket allvarliga brott.
Barn och unga såväl som vuxna i kriminalitet har ofta en komplex problembild med ett behov av omfattande insatser. Regeringen har därför beslutat om flera åtgärder för att främja ett kunskapsbaserat återfallsförebyggande arbete där individer får stöd som faktiskt fungerar. Regeringen har även vidtagit en rad åtgärder för att ökat deltagande i behandlingsprogram och stärka avhopparverksamheter.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att positionerna för det sociala brottsförebyggande arbetet har flyttats fram på samtliga tre preventionsnivåer. Brottsligheten och otryggheten måste bekämpas och förebyggas med samhällets samlade förmåga och brottsförebyggande åtgärder är centrala i det arbetet. Regeringen kommer fortsatt arbeta för att det brottsförebyggande arbetet bedrivs effektivt och kunskapsbaserat för att minska brottsligheten och öka tryggheten i Sverige.
