Regeringens prioriteringar

I morgon, torsdag den 12 mars, klockan 08.30 bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med Adam Marttinen (SD), ledamot i justitieutskottet, Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. På pressträffen presenteras regeringens förslag om en betald polisutbildning. Förslaget syftar till att öka attraktiviteten i polisutbildningen och stärka möjligheterna att rekrytera och behålla fler poliser.

Regeringen tar initiativ till att stärka användningen av hälsodata i Sverige och ger Socialstyrelsen i uppdrag att utreda OMOP-modellen för att möjliggöra enklare analyser och bättre internationell jämförbarhet.

Regeringen har överlämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av förvar i migrationsprocessen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnat.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Polisens och Tullverkets användning av AI för biometrisk fjärridentifiering i efterhand (Ds 2025:32). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och utlänningslagen (SOU 2025:114). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen vill stärka kommunernas och regionernas arbete med civilt försvar genom betydande satsningar under 2026. Sammanlagt avsätts cirka 1,4 miljarder kronor för investeringar som ska öka kommunernas och regionernas förmåga att utföra sina uppgifter även under höjd beredskap och ytterst krig.

Elektroniska uppgifter har allt oftare avgörande betydelse som bevis i brottsutredningar. Eftersom sådana uppgifter många gånger finns lagrade hos tjänsteleverantörer utanför Sverige behöver brottsbekämpande myndigheter bättre och mer effektiva gränsöverskridande verktyg för att komma åt uppgifterna. Mot den bakgrunden antogs EU:s förordning om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektroniska bevis ([EU] 2023/1543) och EU-direktivet om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för insamling av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden ([EU] 2023/1544).

Regeringen har nu överlämnat propositionen Effektivare inhämtning av elektroniska bevis till riksdagen. Förslaget gör det möjligt för svenska brottsbekämpande myndigheter att direkt kontakta utländska tjänsteleverantörer för att begära att elektroniska bevis lämnas ut eller bevaras.

Regeringen ger Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram ett program för klinisk revision vid användning av joniserande strålning. Uppdraget ska stärka patientsäkerheten.

Socialstyrelsen får i uppdrag att se över myndighetens modell för bedömning, införande och uppföljning av nationella screeningprogram och de nationella riktlinjerna för screening av tjock- och ändtarmscancer. Översynen ska även inkludera en analys av åldersgränser och screeningintervall, bland annat för bröstcancerscreening.

Regeringen fortsätter arbetet med att korta vårdköerna. Sedan oktober 2022 har antalet personer som väntar längre än 90 dagar på ett första besök eller en operation i den specialiserade vården minskat med 28 procent.

Regeringen har beslutat om en proposition som gör det möjligt att ta ut en avgift från alla fastighetsägare i ett område, där det finns en bred uppslutning kring samverkan. Den som får del av nyttan ska också stå för sin del av kostnaden. Med den här lagen ges lokala aktörer ett tydligt verktyg för att dela ansvaret och stärka tryggheten där människor bor och verkar. Syftet är att fler aktörer ska engageras i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Torsdag den 5 mars bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med Pontus Andersson Garpvall (SD), ledamot i justitieutskottet, Ingemar Kihlström (KD), kriminalvårdspolitisk talesperson och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. På pressträffen presenterar regeringen förslag på nya ersättningsregler för att stärka brottsoffers rättigheter.

Ebba Busch, energi- och näringsminister, och Elisabet Lann, sjukvårdsminister, bjuder in till pressträff för att presentera nyheter inom hälso- och sjukvårdsområdet samt ge en lägesbild av den svenska vården.

Sverige har tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland ingått ett avtal om skydd av civilbefolkningen i Östersjöområdet och Norden. Avtalet gör det möjligt att tillfälligt förflytta människor över gränserna i händelse av kris eller i värsta fall krig.

Justitieminister Gunnar Strömmer och civilminister Erik Slottner, debattartikel, Aftonbladet, 4 mars 2026.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag på en ny lag som ger polisen rätt att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid. Lagen är ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet, som mord och människohandel. Förslaget innehåller även rättssäkerhetsgarantier för att värna den personliga integriteten.

Allvarlig våldsbrottslighet, framför allt skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön, är ett svårt samhällsproblem. För att vända utvecklingen men också för att komma till rätta med annan allvarlig brottslighet måste polisen ha effektiva och ändamålsenliga verktyg. Regeringen föreslår därför en ny lag som ska ge polisen möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott.

Det övergripande syftet med strategin, med tillhörande handlingsplan, är att ge en tydlig riktning för det arbete som krävs för att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet i Sverige och i Europa.

Förslagen i lagrådsremissen syftar i huvudsak till att omhänderta förändrade förutsättningar till följd av Sveriges Natomedlemskap och att åstadkomma ett mer ändamålsenligt regelverk för export av krigsmateriel.