Regeringens prioritering: Hälso- och sjukvård

Patientens bästa står i centrum när hälso- och sjukvården reformeras. Regeringen och dess samarbetsparti har enats om reformer som bland annat ska kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården samt förbättra arbetsmiljö och kompetensförsörjning för anställda inom vården.

Ansvariga statsråd
Jakob Forssmed
Acko Ankarberg Johansson
Anna Tenje
Camilla Waltersson Grönvall
Ansvariga departement
Social­departementet

  • Om hälso- och sjukvård

    Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet men står inför ett flertal utmaningar som regeringen fokuserar på att lösa. Det handlar bland annat om att det finns stora geografiska skillnader i tillgänglighet och kvalitet, och att vårdköerna måste kortas. Det behövs särskilda satsningar för att öka tillgängligheten i hela landet, också på landsbygder och i glesbygder. Att öka kunskapen om diagnostisering, vård och behandling av sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor, liksom forskning på området, är en förutsättning för att uppnå en jämlik vård. Kvinnor ska inte behöva acceptera att det är normalt att leva med smärta. Det är en avgörande fråga om grundläggande jämställdhet.

    Den psykiska ohälsan – inte minst bland många unga – ökar på ett djupt oroande vis. Barn och unga ska inte behöva vänta i kö för att få den hjälp de behöver. Föräldrar ska inte lämnas ensamma med sin oro och förtvivlan.

Regeringens prioriteringar

Inom ramen för prioriteringarna ska politiska reformer utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem.

Aktuellt om regeringens prioriteringar inom hälso- och sjukvården

  1. 1 Statsministern och sjukvårdsministern besökte cancer- och traumaverksamhet i Stockholmsområdet
  2. 2 Viktiga steg för regeringens tandvårdsreform

Åtgärder i fokus

Foto: TT

Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet och uppföljningar visar på goda medicinska resultat och att patienter överlag är nöjda med kvaliteten. Samtidigt utmanas hälso- och sjukvården av långa vårdköer, ett otillräckligt antal vårdplatser och ojämlikhet mellan olika delar av landet. Att säkra att fler i Sverige får den vård de behöver i tid är en av regeringens viktigaste uppgifter på hälso- och sjukvårdspolitikens område.

Foto: Maskot

Ökat statligt ansvar för mer jämlik vård

Regeringens reformer strävar mot en hälso- och sjukvård där staten tar ett större ansvar jämfört med i dag. Regeringen vill möjliggöra en organisation som har förutsättningarna att ge en god och jämlik vård till hela befolkningen och som har patienten i fokus. Det handlar bland annat om möjligheterna att långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och att införa en nationell vårdförmedling som ska korta köerna

Foto: TT

Stärkt äldreomsorg genom medicinsk kompetens

Regeringen stärker hälsan inom äldreomsorgen, bland annat genom stärkt medicinsk kompetens i kommunerna. Den kommunala hälso- och sjukvården möter många äldre patienter, en utredning ska därför lämna förslag på en ordning som ger kommuner möjlighet att anställa läkare. Demensstrategin från 2018 ska uppdateras och en anhörigsatsning ska stödja anhöriga till långvarigt sjuka. Särskilt stöd ska ges till anhöriga som är barn.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Ökad folkhälsa genom förebyggande arbete

Ofrivillig ensamhet, brist på gemenskap och för lite rörelse är allvarliga folkhälsoproblem som medför negativa konsekvenser för människors hälsa och välmående. Bland regeringens prioriteringar finns reformer som syftar till att stärka det förebyggande arbetet och betona vikten av fysisk och psykisk hälsa. Att stärka den psykiska hälsan och suicidpreventionen prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet, inte minst för unga.

Porträtt av Acko Ankarberg Johansson och Ebba Busch på en presskonferens. Bakom dem finns svenska flaggor och EU-flaggor.
Regeringen presenterade kommittédirektivet Ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården på en pressträff den 1 juni 2023. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Acko Ankarberg Johansson om ett möjligt statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården

Torsdagen den 1 juni 2023 beslutade regeringen om ett direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Hör sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson berätta om uppdraget till kommittén.

Bild på en pressträff med Lina Nordquist, Anna Tenje och Linda Lindberg.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje presenterar en utredning. På pressträffen deltog även Lina Nordquist från Liberalerna och Linda Lindberg från Sverigedemokraterna. Foto: Regeringskansliet

Regeringen tillsätter utredning om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård

Den kommunala hälso- och sjukvården möter många äldre patienter med sammansatta behov, personer med kroniska sjukdomar och multisjuka personer. För att möta dessa patienters behov och kunna erbjuda dem en god, säker och nära vård krävs medicinsk kompetens. Flera utredningar och uppföljningar har visat på brister i tillgången till och medverkan av läkare. Regeringen tillsätter därför en utredning som ska lämna förslag som stärker kommunernas möjlighet att säkra tillgången till läkare i den kommunala hälso- och sjukvården.

Porträtt av sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson
– Väntetiderna och vårdköerna i Sverige måste kortas. De initiativ som vi nu tar mot en nationell vårdförmedling kommer att bidra till att stärka regionernas samarbete så att fler patienter kan få vård snabbare, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Nu tas flera steg mot en nationell vårdförmedling som ska korta vårdköerna

Regeringen och dess samarbetsparti har tidigare aviserat om inrättandet av en nationell vårdförmedling. Genom att synliggöra var kapacitet finns i landet ska väntande patienter snabbare erbjudas vård. Nu har regeringen beslutat om fyra uppdrag som utgör viktiga steg på vägen dit.

Foto på Jakob Forssmed på pressträff.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 en förstärkning på ytterligare 100 miljoner kronor av pågående satsningar för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och skapa förutsättningar för en god och tillgänglig vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Foto: Regeringskansliet

Förstärkta satsningar för att främja psykisk hälsa

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen förstärkning av pågående satsningar för att främja psykisk hälsa. Förslaget innebär en satsning på ytterligare 100 miljoner kronor 2024 och ytterligare ca 1,6 miljarder kronor per år under 2025 respektive 2026 i syfte att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och skapa förutsättningar för en god och tillgänglig vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Tillsammans med sedan tidigare aviserade anslag innebär detta att över 2,2 miljarder kronor per år avsätts inom området under perioden 2024 - 2026.

Innehåll om Hälso- och sjukvård

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 4 träffar.