Integration

Flera granskningar har pekat på återkommande brister i kommunal vuxenutbildning (komvux), inklusive sfi. Därför tillsätter regeringen nu en ny utredning om tydligare ansvar och högre kvalitet i komvux. Kontrollen av enskilda utbildningsanordnare i komvux ska skärpas och kommunernas ansvar för utbildningen tydliggöras. Syftet är att fler elever ska få en utbildning av hög kvalitet.

Torsdag den 27 november kl. 15.00 bjuder gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm in till en pressträff tillsammans med Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, Kristina Axén Olin, gruppledare för Moderaterna i utbildningsutskottet och Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. På pressträffen presenteras direktiven till en ny utredning om komvux och sfi.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Utkast till proposition Vissa justeringar i inkomstskattelagen med anledning av förändrade ersättningar för nyanlända.

I detta utkast till proposition föreslås ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229). Det föreslås att barntillägg förs in i paragrafen om skattefrihet för ersättningar till nyanlända invandrare och att etableringstillägg och bostadsersättning tas bort från paragrafen.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur gymnasieregelverket har tillämpats av Migrationsverket och migrationsdomstolarna, och vad det fått för konsekvenser för kommunerna. Uppdraget omfattar både rättsliga och praktiska aspekter, inklusive hur mottagandet har fungerat i kommunerna. Syftet är att identifiera lärdomar av lagstiftningens tillämpning och konsekvenser, för att få underlag för framtida beslut.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall ledde den svenska delegationen till världstoppmötet om social utveckling i Qatars huvudstad Doha den 4-6 november. Mötet, som utgick ifrån Köpenhamns deklarationen från 1995 och Agenda 2030, satte fokus på global fattigdomsbekämpning, full sysselsättning och social integration med mera. Det talade ordet gäller. Se tal på engelska nedan.

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten är fortsatt hög. Under tredje kvartalet 2025 uppgick arbetslösheten till 8,8 procent – en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Många utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden, ofta på grund av bristande språkkunskaper och kort utbildning.

Regeringens inriktning är att integrationspolitiken ska bli mer krav- och faktabaserad. Därför finns det också ett behov av att förbättra och utveckla möjligheterna att följa upp integrationen. Statistiska centralbyrån (SCB) får därför i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram en Integrationsbarometer, en återkommande undersökning som ska mäta skillnader i värderingar och förutsättningar mellan utrikes och inrikes födda.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en uppföljning av de integrationspolitiska delmålen om demokratisk samt social och kulturell integration. Uppföljningen ska genomföras i enlighet med det förslag som SCB lämnade till regeringen i sin slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om uppföljning av integration (A2024/01441).

Regeringen har beslutat att totalt 8 200 nyanlända ska omfattas av anvisningar till kommuner under 2026. Beslutet innebär också att fördelning av nyanlända mellan länen fastställs (länstal).

För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det. Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen.

I budgetpropositionen för 2026 satsar regeringen 147 miljoner kronor 2026 på att minska utanförskapet och förbättra integrationen i Sverige. Satsningarna riktar sig särskilt till barn och unga i utanförskapsområden, men omfattar bland annat även insatser för vuxna med svaga språkkunskaper. Syftet är att förbättra livsvillkor, främja integration och stärka samhällsgemenskapen.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmningen, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Därför har regeringen nu beslutat om en proposition med förslag som ska leda till effektivare studier i sfi.

Inget barn ska utnyttjas av kriminella. Alla barn har rätt till frihet från alla former av våld. Regeringen och Sverigedemokraterna kommer i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet. Satsningarna i paketet uppgår till 972 miljoner kronor för 2026.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet Etableringsboendelagen – Ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35).

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmning, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Regeringen har därför beslutat om lagrådsremissen Skärpta krav i sfi, som ska leda till effektivare studier i sfi.

Regeringen har beslutat att bevilja World Values Survey (WVS) fem miljoner kronor för att genomföra en ny undersökning om värderingar och sociala normer i Sverige, med särskilt fokus på utrikes födda personer. Syftet är bland annat att förbättra och utveckla uppföljningen av integrationen.

Regeringen har idag beslutat att tillsätta en utredning för att fördjupa kunskapen om parallella samhällsstrukturer bestående av klaner och släktbaserade nätverk. Utredningen ska beskriva deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Syftet är att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag som ska stärka arbetet mot parallella samhällsstrukturer och bidra till ett tryggare och mer sammanhållet Sverige.

En särskild utredare ska sammanställa kunskap om parallella samhällsstrukturer och analysera deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till regeringens arbete för att bekämpa parallella samhällsstrukturer, förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.