Integration

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen SOU2026:23 Tolkavgift och förbud mot barntolkning . Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Utredningen om parallella samhällsstrukturer, med Mathias Wahlsten som särskild utredare, har överlämnat sitt slutbetänkande till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson. Betänkandet innehåller en fördjupad analys av konsekvenser för integrationen och utanförskapet i Sverige. Utredningen lämnar förslag om hur arbetet mot parallella samhällsstrukturer kan stärkas.

– ett kunskapsunderlag för förbättrad integration och minskat utanförskap

Utredningen har haft i uppdrag att sammanställa kunskap om parallella samhällsstrukturer och analysera hur sådana strukturer påverkar integrationen och utanförskapet i det svenska samhället.

Onsdag den 19 augusti kl. 09.15 tar utbildning- och integrationsminister Simona Mohamsson emot betänkandet från Utredningen om parallella samhällsstrukturer. I samband med detta hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Mathias Wahlsten.

Måndag 17 augusti reser migrationsminister Johan Forssell till Kiruna och Gällivare. I Kiruna kommer statsrådet bland annat att besöka LKAB för att diskutera talangattraktion och högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Fredag den 14 augusti håller utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson en pressbriefing tillsammans med Bi Puranen, forskningsledare och generalsekreterare för World Values Survey. Under pressbriefingen presenterar Bi Puranen de viktigaste resultaten och slutsatserna från en ny studie om migranters värderingar i Sverige, följt av en reflektion från Simona Mohamsson.

Måndag 10 augusti och tisdag 11 augusti besöker migrationsminister Johan Forssell Blekinge och Skåne. Statsrådet kommer att besöka lokala företag och organisationer med fokus på integration, kompetensförsörjning och talangattraktion.

Att minska brottsligheten och öka tryggheten i Sverige är en av regeringens främsta prioriteringar. En viktig del i det arbetet är regeringens nationella strategi Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet. Strategin presenterades i mars 2024 och nu redovisas de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med strategin.

I en lagrådsremiss lämnar regeringen förslag för att bland annat underlätta processen vid byte av arbetsgivare för den som har ett arbetstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Förslagen syftar till att stärka Sveriges konkurrens- och attraktionskraft.

Regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att sammanställa kunskap, kartlägga förekomsten av släktbaserade kriminella nätverk och analysera levnadsvillkor för barn och unga som växer upp med släktbaserade kriminella nätverk i sin närhet. Syftet är att ge regeringen bättre underlag för att kunna motverka nätverken och den brottslighet som de kan kopplas till, med fokus på ökad trygghet och förbättrade livschanser för barn och unga.

Regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att sammanställa kunskap om släktbaserade kriminella nätverk, kartlägga förekomsten av släktbaserade kriminella nätverk i Sverige och analysera levnadsvillkor för barn och unga som växer upp med släktbaserade kriminella nätverk i sin närhet. I uppdraget ingår att lämna förslag på åtgärder.

Regeringen har lagt om integrationspolitiken med tydligare fokus på krav och möjlighet att mäta utvecklingen av integrationen. Statistiska centralbyrån (SCB) har därför haft i uppdrag att utveckla en Integrationsbarometer som syftar till att följa skillnader i värderingar och förutsättningar mellan utrikes och inrikes födda. Myndigheten har nu lämnat en första redovisning till regeringen.

En särskild utredare ska kartlägga och sammanställa kunskap om det svenska språkets ställning och analysera konsekvenser för integration och utanförskap, med fokus på områden där utanförskapet är stort. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag och förslag som kan bidra till regeringens arbete för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

Regeringen har beslutat om en utredning med uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om det svenska språkets ställning, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag och förslag som kan bidra till att stärka integrationen och minska utanförskapet.

En av regeringens främsta prioriteringar är att bekämpa och förebygga brottsligheten och öka tryggheten i vårt land. Att utveckla samhällets brottsförebyggande åtgärder och anpassa dessa till dagens utmaningar är en central del i detta arbete.

Den 18 juni utfärdade regeringen en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Samtidigt beslutade regeringen om en ny förordning om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Syftet med det nya regelverket är bland annat att öka kommunernas inflytande över mottagandet och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende.

Den 9 juni 2026 bjöd Adam Alfredsson, statssekreterare hos utbildnings-och integrationsminister Simona Mohamsson, in ett 25-tal civilsamhällesorganisationer till samråd på temat Demokratisk integration – demokratistärkande insatser för ökat deltagande i och mellan valen.

Regeringen har beslutat om en utredning med uppdrag att kartlägga förekomsten av religiös radikalisering i Sverige med fokus på politisk islam – ibland benämnt islamism. Utredningen ska bland annat analysera konsekvenser för integration och utanförskap samt analysera hur institutioner och det demokratiska samhällets funktion påverkas. Syftet är att regeringen ska få ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till arbetet för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

– konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap

En särskild utredare ska sammanställa kunskap om religiös radikalisering med fokus på politisk islam och analysera konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till regeringens arbete för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

Skolan har en viktig uppgift i att bland annat förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Förutsättningar för skolorna att göra detta kan dock se olika ut. En del skolor väljer exempelvis att genomföra studiebesök till demokratiska institutioner. Regeringen ger därför Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att kartlägga hur gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor arbetar med studiebesök till demokratiska institutioner. De ska även föreslå hur skolornas möjligheter att genomföra sådana besök kan stärkas.