Arbete mot utanförskap

Skolan har en viktig uppgift i att bland annat förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Förutsättningar för skolorna att göra detta kan dock se olika ut. En del skolor väljer exempelvis att genomföra studiebesök till demokratiska institutioner. Regeringen ger därför Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att kartlägga hur gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor arbetar med studiebesök till demokratiska institutioner. De ska även föreslå hur skolornas möjligheter att genomföra sådana besök kan stärkas.

Regeringen ger Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att genomföra en kartläggning av gymnasieskolors och anpassade gymnasieskolors arbete med studiebesök till demokratiska institutioner.

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen SOU2026:23 Tolkavgift och förbud mot barntolkning . Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Nu tar regeringen första steget för att skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska kunna göra insatser för att knyta riktiga kontakter med arbetslivet. Regeringen avsätter 30 miljoner kronor för insatser som kan stötta sådana kontakter.

Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel är allvarliga samhällsproblem som måste bekämpas. Allt för många i vårt land lever i dag i en vardag som redan från ung ålder präglas av våld, förtryck och kontroll. För regeringen är detta ett prioriterat område – våldet, förtrycket och utnyttjandet ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Regeringen genomför ett perspektivskifte, från gärningsmannen till brottsoffrets rätt till skydd.

Onsdag den 15 april gör statsminister Ulf Kristersson och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson två verksamhetsbesök i Stockholm kopplat till studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO).

Regeringen ger Barnombudsmannen i uppdrag att kartlägga barns och ungas uppväxtvillkor i områden där utanförskapet är stort. Utifrån analysen ska myndigheten lämna förslag på lämpliga och konkreta åtgärder som kan förbättra barns och ungas levnadsvillkor och stärka barns rättigheter och friheter i utanförskapsområden.

Svenskt Friluftsliv får 5 miljoner kronor för att öka deltagandet i friluftsliv i områden där utanförskapet är stort. Satsningen ska göra naturen mer tillgänglig och stärka hälsa, gemenskap och integration.

För att integrationen ska fungera bättre behöver kommunerna få större inflytande över mottagandet av nyanlända. Det behöver också bli tydligare att nyanlända har ett eget ansvar att försörja sig och hitta ett långsiktigt boende. Regeringen har därför beslutat om propositionen Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning.

I propositionen lämnas förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare som ska ersätta lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Förslagen syftar bl.a. till att öka kommunernas inflytande över mottagandet och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende. Dessutom syftar förslagen till att förstärka incitamenten för nyanlända att aktivt bidra till sin integration.

Måndag den 30 mars tog Adam Alfredsson, statssekreterare hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, emot betänkandet Tolkavgift och förbud mot barntolkning. Betänkandet överlämnades av den särskilda utredaren Lise Tamm. Det innehåller bland annat förslag på hur en tolkavgift kan införas och förslag om förbud mot att använda barn som tolkar.

Betänkande av Utredningen om tolkavgifter och förbud mot barntolkning

Utredningen har haft i uppdrag att se över vissa tolkfrågor. Översynen har omfattat införandet av en tolkavgift och frågan om förbud för myndigheter att använda barn som tolk.

Regeringen ger Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för hur den idéburna sektorns andel av den offentliga marknaden kan mätas och synliggöras. Upphandlingsmyndigheten ska vid utförandet av denna del av uppdraget ha en dialog med Statskontoret angående den senare myndighetens utförande av uppdraget om en nationell upphandlingsdatabas och en analysfunktion för inköps- och upphandlingsdata (Fi2026/00599), för att undvika dubbelarbete och tillvarata synergieffekter.

Regeringen stärker nu arbetet för att underlätta för idéburna organisationer att verka inom välfärden. Genom flera parallella insatser vill regeringen skapa bättre förutsättningar för att den idéburna sektorn ska kunna bidra med sin kompetens, sitt engagemang och sitt mervärde på den offentliga marknaden.

Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar deras trygghet, skolgång och livschanser senare i livet. För att få mer kunskap om barns situation i utanförskapsområden får Barnombudsmannen i uppdrag att göra en kartläggning. I uppdraget ska Barnombudsmannen även undersöka hur barn och unga påverkas av extremistiska budskap och andra destruktiva krafter i den digitala miljön. Syftet är att få fram mer kunskap för att kunna utforma mer träffsäkra och långsiktiga insatser i arbetet mot utanförskap.

Regeringen föreslår nya regler om krav på kvalificering genom tid eller arbete för att ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Syftet är att stärka arbetslinjen, bryta utanförskapet och minska risken för långvarigt bidragsberoende.

För att stärka barns språkutveckling och säkerställa att rätt stöd erbjuds ger regeringen en utredare i uppdrag att ta fram förslag på ett system för obligatorisk screening av små barns kunskaper i svenska språket.

För att integrationen ska fungera bättre behöver kommunerna få ett större inflytande över mottagandet av nyanlända. Det behöver också bli tydligare att nyanlända har ett ansvar för att komma i egen försörjning och hitta ett långsiktigt boende. Regeringen har därför beslutat om lagrådsremissen Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning. Syftet är att skapa bättre möjligheter för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna.

I lagrådsremissen lämnas förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare som ska ersätta lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Förslagen syftar bland annat till att öka kommunernas inflytande över mottagandet och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende. Dessutom syftar förslagen till att förstärka incitamenten för nyanlända att aktivt bidra till sin integration.