Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Regeringen utser Gabriel Wikström till nationell samordnare för Agenda 2030. Samordnaren ska stödja regeringen i arbetet med att genomföra Agenda 2030 nationellt.

Regeringen har beslutat om nya regler som gör det enklare för hushåll och verksamheter att sortera sitt förpackningsavfall. Det nya systemet innebär nya roller för kommuner och producenter.

I skrivelsen redogörs för regeringens samlade arbete med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015. En bedömning av måluppfyllelsen görs för agendans delmål. För ett antal utvalda områden inom vart och ett av de 17 målen görs också en fördjupad redogörelse. Skrivelsen ger också en överblick över det arbete regeringen bedriver med bäring på samstämmighet mellan politikområden. Ett avsnitt ägnas åt att redogöra för de omfattande konsultationer med civilsamhället som hållits som ett led i arbetet med att ta fram denna skrivelse.

FN:s möte Stockholm+50 ska bidra till att snabba på genomförandet av åtaganden för klimat och miljö som gjorts inom Agenda 2030 och till att främja en hållbar återhämtning efter pandemin. Ambitionen är att förena det internationella samfundet i mer samarbete och handling.

Ett tydligare ledarskap för hållbar utveckling – hur vi med gemensamma krafter kan öka takten i omställningen.

Livsmedelssystemets betydelse för möjligheterna att nå de globala målen för hållbar utveckling är central. Inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit 2021 (FSS) den 23 september, presenterar därför regeringen en så kallad färdväg för hur Sverige ska arbeta med frågorna.

Inför Food Systems Summit har en vetenskaplig grupp tillsatts av FN i syfte att säkerställa att toppmötet vilar på evidensbaserade och objektiva fakta. I gruppen, som består av ledande forskare och experter från hela världen, deltar svenska Lisa Sennerby Forsse, före detta preses vid KSLA.

En särskild utredare ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära källor. En hållbar och varaktig tillgång till innovationskritiska metaller och mineral är av stor betydelse för samhällets klimatomställning samt för att bibehålla Sveriges framtida industriella konkurrenskraft och innovationskapacitet.

I propositionen presenterar regeringen inriktningen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Som ett led i arbetet föreslår regeringen ett övergripande mål som förankrar och tydliggör Sveriges åtagande att genomföra Agenda 2030 för en hållbar utveckling i dess tre dimensioner – den ekonomiska, sociala och den miljömässiga – genom att föra en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet av agendan ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

En särskild utredare, som ska fungera som nationell samordnare, ska stödja regeringen i arbetet med att genomföra Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling nationellt. Samordnaren ska lämna en delredovisning av arbetet senast den 1 mars 2022. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024.

I Sveriges nya export- och investeringsstrategi finns ett tydligt fokus på hållbarhet. De fem strategiska målsättningarna ligger i linje med Agenda 2030 och dess 17 mål för hållbar utveckling.

Den 16 oktober 2019 lanserade FN:s generalsekreterare António Guterres det globala investerarnätverket Global Investors for Sustainable Development Alliance (GISD), till del inspirerat av det svenska nätverket Swedish Investors for Sustainable Development (SISD) som funnits sedan 2016.

I september 2019 konstaterade FN:s generalsekreterare António Guterres att med start 2020 träder världen in i en ny fas i arbetet med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling - ”the Decade of Action and Delivery”. Generalsekreteraren välkomnade de framsteg som gjorts hittills – den extrema fattigdomen minskar, fler vaccineras, barnadödligheten minskar och allt fler människor har tillgång till el. Samtidigt hålls utvecklingen tillbaka av klimatkrisen, konflikter, ökande ojämlikhet och könsbaserat våld.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 om en ny femårig strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland. Strategin ska bidra till stärkta förutsättningar för en demokratisk utveckling i Ryssland, stärkt yttrandefrihet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Verksamheten inom ramen för strategin ska även bidra till en förbättrad miljö och ett fördjupat klimatarbete i bland annat Östersjöområdet. En viktig målsättning är bredare relationer mellan Sverige och Ryssland, med särskild betoning på mellanfolkligt samarbete.

Regeringens utrikesdeklaration presenterades av utrikesminister Ann Linde vid 2020 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 12 februari. Det talade ordet gäller.

EU och FN är centrala aktörer för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Sverige är medlem i båda organisationerna och bidrar med medel till EU:s och FN:s verksamhet. Hur EU och FN kan stärka sitt samarbete för att uppnå bättre resultat var temat för en paneldebatt som Sveriges EU-representation i Bryssel nyligen var värd för.

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria för perioden 2019–2023. Strategin fastställer prioriteringar och samarbetsformer för Sveriges medlemskap i- och partnerskap med Globala fonden.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete – förutsättningar för samverkan (RiR 2019:17) samt de åtgärder som har vidtagits eller planeras med anledning av rapporten.

I denna skrivelse redogör regeringen för Sveriges feministiska utrikespolitik. Skrivelsen redogör för bakgrunden till politiken, beskriver verktyg och arenor som står till förfogande för Sveriges agerande samt ger exempel på vad arbetet har bidragit till inom olika delar av utrikespolitikens tematiska och geografiska arbetsområden. Skrivelsen redogör också kort för några prioriteringar och ambitioner för det fortsatta arbetet för global jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.