Rättsväsendet

Europeiska unionens råd har utnämnt en europeisk åklagare för Sverige. Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) blir därmed fullt ut operativ i Sverige strax efter årsskiftet. Därmed slutförs den svenska anslutningsprocessen och Eppos verksamhet i Sverige kan inledas.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remiss av promemorian Utökade registerkontroller vid anställning i kommun (Ds 2024:24). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitiedepartementet (SOU 2024:54) Vägar till ett tryggare samhälle Åtgärder för att motverka återfall i brott.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Domstolsverkets promemoria Förslag till ändringar i rättshjälpsförordningen.

Den 12–13 december hålls möte i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) i Bryssel. På agendan står bland annat kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet, brottsbekämpande myndigheters tillgång till data samt nya sätt att motverka irreguljär migration. Från Sverige deltar justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Johan Forssell.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat delbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar (SOU 2024:63).

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket får i uppdrag att stärka arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen.

I skrivelsen redogör regeringen för hur bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning vid förundersökning i brottmål har tillämpats under 2023.

Regeringen har överlämnat en skrivelse till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel under 2023. I skrivelsen redovisar regeringen i vilken omfattning olika hemliga tvångsmedel har använts och vilken nytta de har medfört i brottsbekämpningen.

Regeringen har tagit emot ett betänkande med förslag på nya regler för säkerhetsprövningar. Förslagen syftar till att stärka skyddet för Sveriges mest skyddsvärda verksamheter genom att göra reglerna kring säkerhetsprövningar tydligare och mer rättssäkra.

– nya regler

Betänkande av Utredningen om en förbättrad process för säkerhetsprövningar.

Här kan du ta del av till vilka remissinstanser som Justitiedepartementet har remittera Polismyndighetens hemställan om hemställan ändring av bestämmelserna om gemensamt tillgängliga uppgifter.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag till ändringar i kamerabevakningslagen (2018:1200). Förslagen syftar till att reglerna om kamerabevakning ska bli mer ändamålsenligt utformade och motsvara de behov av bevakning som finns i dag.

Fredag den 6 december kl. 12.30 bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med Pontus Andersson Garpvall (SD), Torsten Elofsson (KD) och Martin Melin (L). Under pressträffen presenteras förslag om utökade möjligheter att använda kamerabevakning.

Här kan du ta del av remissinstansernas yttranden som inkommit till Justitiedepartementet gällande betänkandet Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter (SOU 2024:27).

Regeringen ger Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka stödet till brottsoffer och vittnen. Samtidigt får Brottsoffermyndigheten uppdraget att vara nationell strategisk samordningsansvarig myndighet för brottsofferfrågor.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som bland annat innebär att inga brott som kan straffas med livstids fängelse ska omfattas av preskription och att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas.

Den straffrättsliga preskriptionslagstiftningen är närmare hundra år gammal. Preskriptionsregleringen tillkom i en tid då samhället, brottsligheten och det straffrättsliga regelverket såg annorlunda ut än i dag. Genom den forensiska och tekniska utvecklingen finns numera helt andra möjligheter att klara upp äldre brott än tidigare.

Här kan du ta del av svaren från de som har ombetts att svara på remiss av hemställan från Polismyndigheten om sekretess för vissa uppgifter om transaktioner med skjutvapen. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.