Demokrati och mänskliga rättigheter

Regeringen har tagit emot ett betänkande med förslag om ett nytt regelverk för att granska utländsk finansiering av trossamfund och vissa andra verksamheter i Sverige. Förslaget innebär bland annat att större bidrag från utländska finansiärer ska anmälas och kunna förbjudas om de bedöms skada Sveriges säkerhet eller allmän ordning. Syftet är att motverka att extremistiska och antidemokratiska miljöer stärks genom finansiering från utlandet.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag som syftar till att stärka brottsoffers ställning i rättsprocessen. I lagrådsremissen lämnas också förslag som syftar till att skapa en mer ändamålsenlig kontroll över statens utgifter för rättsliga biträden.

I lagrådsremissen föreslås de lagändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1712 av den 13 juni 2024 om ändring av direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer.

Betänkande av Utredningen om ett regelverk för att motverka utländsk finansiering av verksamheter med antidemokratiska syften.

Regeringen har beslutat att tillföra 9 miljoner kronor till Judiska Centralrådet för säkerhetshöjande åtgärder under 2026. Beslutet tas mot bakgrund av en förhöjd hotbild och syftar till att öka tryggheten för judar och judiska institutioner i Sverige. De medel som nu fördelas aviserades i vårändringsbudgeten tidigare i år.

Desinformation som riktas mot personer på grund av deras kön är ett allvarligt samhällsproblem som kan undergräva utsatta personers vilja att delta i det offentliga samtalet och påverka samhällets motståndskraft. Regeringen ger nu Jämställdhetsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut och Mediemyndigheten i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att bemöta denna form av informationspåverkan.

Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut och Mediemyndigheten i uppdrag att utifrån sina verksamhetsområden kartlägga och beskriva samt lämna förslag på åtgärder för att bemöta desinformation som riktas mot personer på grund av kön.

Regeringen har beslutat om en utredning med uppdrag att kartlägga förekomsten av religiös radikalisering i Sverige med fokus på politisk islam – ibland benämnt islamism. Utredningen ska bland annat analysera konsekvenser för integration och utanförskap samt analysera hur institutioner och det demokratiska samhällets funktion påverkas. Syftet är att regeringen ska få ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till arbetet för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

– konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap

En särskild utredare ska sammanställa kunskap om religiös radikalisering med fokus på politisk islam och analysera konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till regeringens arbete för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

Den 17 juni tog jämställdhetsminister Nina Larsson emot betänkandet från 2024 års jämställdhetsutredning. Utredningen föreslår bland annat hur arbetet för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen om makt och inflytande, ekonomi, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete samt hälsa kan bedrivas mer effektivt.

Regeringen presenterar ett nytt stödpaket med fokus på demokratisk utveckling och stärkt civilsamhälle i Östeuropa om cirka 30 miljoner kronor för 2026–2028, varav cirka 17 miljoner kronor för 2026. Stödet omfattar bland annat väletablerade civilsamhällesorganisationer i Europa, med vilka Sverige har haft ett gott samarbete över lång tid.

Det finns risk att etnisk diskriminering förekommer i enskildas kontakt med myndigheter. Nu ger regeringen Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att genomföra främjande insatser till myndigheter som stöd i deras arbete med att undersöka och hantera risker för etnisk diskriminering i den egna verksamheten. DO ska bland annat uppmärksamma de risker som användande av AI och automatiskt beslutsfattande medför.

Regeringen ger Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att genomföra främjande insatser riktade till myndigheter som stöd i deras arbete med att undersöka och hantera risker för etnisk diskriminering i den egna verksamheten. I uppdraget ingår att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter om arbete med att undersöka risker för etnisk diskriminering vid beslut som rör enskilda.

Regeringen ger Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att fortsatt vidta förberedande åtgärder för genomförandet av lönetransparensdirektivet. I uppdraget ingår även att genomföra främjandeinsatser gällande arbetsgivares arbete med lönekartläggning.

Regeringen uppdrar åt Diskrimineringsombudsmannen (DO) att fortsatt vidta förberedande åtgärder för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (lönetransparensdirektivet).

Regeringen presenterar ett stödpaket med fokus på demokrati och fria val i Östeuropa för 2026 och 2027. Demokratistödet uppgår till 13,35 miljoner kronor och går till lokal valobservation, stärkt valintegritet och motståndskraft mot desinformation i Armenien och Moldavien.

Handlingsplanen syftar till att stärka arbetet med att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, samt att stärka skydd och stöd för personer utsatta för sådant våld och förtryck. Handlingsplanen anger inriktningen för regeringens arbete under perioden 2026–2028.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Dataskyddsmyndigheten – nytt namn för Integritetsskyddsmyndigheten.

I promemorian föreslås att Integritetsskyddsmyndigheten ska byta namn till Dataskyddsmyndigheten för att tydligare återspegla myndighetens uppdrag. Genom namnbytet betonas myndighetens roll som central tillsynsmyndighet inom dataskyddsområdet.

Här kan du ta del av till vilka remissinstanser som regeringen har remitterat betänkandet 710 miljoner skäl till reformer (SOU 2026:2).