Internationell granskning av mänskliga rättigheter i Sverige

Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna granskas av ett flertal internationella organ. Det finns två typer av granskningar: Återkommande rapportering och prövning av enskilda klagomål. På denna sida publiceras granskningar inom dels FN-systemet och dels Europarådet.

Ansvariga statsråd
Alice Bah Kunke
Margot Wallström
Ansvariga departement
Kultur­departementet
Utrikes­departementet

De två granskningstyperna

Återkommande rapportering

Återkommande rapportering innebär att regeringen med några års mellanrum upprättar en rapport till aktuellt granskningsorgan. Organet kompletterar därefter rapporten med annan information, till exempel från civilsamhället eller genom besök i Sverige. Resultatet blir ett antal slutsatser och rekommendationer.

Enskilda klagomål

Granskningar av enskilda klagomål innebär att granskningsorganet prövar om Sverige i ett enskilt fall kränkt den klagandes mänskliga rättigheter.

Granskningar inom FN-systemet

FN:s allmänna ländergranskning (UPR)

FN:s råd för mänskliga rättigheter granskar ungefär vart fjärde år den allmänna situationen för mänskliga rättigheter i Sverige.

FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering (CERD)

Konventionen, som antogs år 1965, ålägger bland annat staterna att förbjuda rasdiskriminering.

FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (CCPR)

Konventionen, som antogs år 1966, rör bland annat rätten till liv och rätten till yttrandefrihet.

FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR)

Konventionen, som antogs år 1966, rör bland annat rätten till arbete och till utbildning.

Konventionen om avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW)

Konventionen, som antogs år 1979, ålägger bland annat staterna att förbjuda könsdiskriminering.

FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT)

Konventionen, som antogs år 1984, innehåller bland annat ett absolut förbud mot tortyr.

FN:s konvention om barnets rättigheter (CRC)

Konventionen, som antogs år 1989, rör bland annat barns rätt till identitet, utbildning och omvårdnad.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)

Konventionen, som antogs år 2006, rör bland annat förbud mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

Granskningar inom Europarådet

Europadomstolen

Europadomstolen prövar enskilda klagomål om kränkningar av Europakonventionen.

Europeiska sociala stadgan

Stadgan, som antogs av Europarådet år 1961 och reviderades år 1996, rör bland annat rätten till arbete, bostad och social trygghet.

Europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

Konventionen, som antogs av Europarådet år 1987, inrättar Europarådets kommitté mot tortyr (CPT-kommittén).

Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Stadgan, som antogs av Europarådet år 1992, avser att skydda och stödja Europas landsdels- och minoritetsspråk.

Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter

Konventionen, som antogs av Europarådet år 1994, syftar till att skydda nationella minoriteters fortlevnad.

Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI)

Kommissionen, som inrättades år 2002, övervakar situationen i medlemsländerna när det gäller rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet

Istanbulkonventionen antogs av Europarådet 2011 och trädde i kraft för Sverige 2014.

Ytterligare dokument

Granskningsorganens databaser

På regeringen.se publiceras ett urval av dokumentationen från granskningarna av Sverige. I första hand publiceras svenska sammanfattningar och översättningar som regeringen upprättat. I granskningsorganens egna databaser finns ofta ytterligare dokument.

Rapportering från före år 2014

På regeringen.se publiceras bara dokument från återkommande rapportering som skett efter år 2014. För äldre dokument, kontakta Kulturdepartementet på nedanstående länk.