Den fria rörligheten ska inte skydda kriminella
Publicerad
EU-minister Jessika Roswall och justitieminister Gunnar Strömmer, debattartikel Expressen, den 9 maj 2023.
I dag är det Europadagen, och Sverige är nu två tredjedelar in i ordförandeskapet i EU. Fram till och med sista juni har svenska ministrar uppgiften att driva arbetet framåt i viktiga förhandlingar som gör Europa säkrare, grönare och friare.
I en orolig omvärld handlar säkerhetsfrågorna i hög grad om Rysslands invasion av Ukraina. Men samtidigt arbetar den svenska regeringen målmedvetet med att lyfta brottsbekämpningen högt på EU:s dagordning. Sveriges säkerhet är beroende av att vi kan motverka både yttre och inre hot.
Den grova organiserade brottsligheten hotar vårt fria och öppna samhälle. Och det faktum att brottsligheten numera till stor del är gränsöverskridande innebär att vi måste stärka det rättsliga och polisiära samarbetet med andra länder.
Det svenska ordförandeskapet har hittills varit framgångsrikt med att få bred uppslutning kring initiativ på EU-nivå som på ett tydligt sätt kommer att stärka brottsbekämpningen också i Sverige. I dag vill vi lyfta fram tre centrala frågor:
1. Stoppa kriminellas brottsvinster.
Ekonomisk vinning är en av de viktigaste drivkrafterna för kriminella. Många kriminella gömmer och flyttar dessutom vinster mellan olika EU-länder. Det är ett missbruk av den fria rörligheten som måste stoppas.
Det svenska EU-ordförandeskapet har samlat medlemsstaterna och nu inlett förhandlingar med Europaparlamentet om att brottsbekämpande myndigheter ska ha rätt att ta del av information från EU:s centrala register för bankkonton, och att de får informationen snabbt.
Det skulle innebära att utredningstiderna kortas dramatiskt, vilket är avgörande för möjligheten att frysa och beslagta tillgångar i ett senare skede av utredningen. Sverige driver också på i förhandlingarna om nya och förstärkta regler för att kunna återta och förverka brottsvinster.
2. Stärkt rättsligt samarbete.
Sverige har under ordförandeskapet även avslutat förhandlingarna av den så kallade e-bevisningsförordningen. Den kommer att möjliggöra för rättsliga myndigheter att vända sig direkt till tjänsteleverantörer inom EU och begära ut material som kan utgöra bevis. Det innebär att den svenska Åklagarmyndigheten kan vända sig direkt till exempelvis Google och begära ut elektroniska uppgifter som kan användas som bevisning i en brottsutredning.
I dag kan den typen av uppgifter ta flera månader eller år att få fram. Det beror bland annat på att det är svårt att veta vilken stat åklagaren ska vända sig till, eftersom elektroniska uppgifter flyttas mellan olika lagringsplatser och jurisdiktioner. Givetvis ska det berörda medlemslandet underrättas om de förfrågningar som sker, vilket Sverige har drivit fram.
3. Svensk polis ska ha möjlighet att söka i ett annat lands register med hjälp av ansiktsbilder.
Regeringen driver under ordförandeskapet frågan om en uppdaterad lag som gör det möjligt för Polisen i Sverige att söka i ett annat lands register efter ansiktsbilder, den så kallade Prümförordningen. Den innebär att den svenska polisen också kan få tillgång till en misstänkts körkortsuppgifter och viss polisregisterinformation från ett annat land.
Det vore ett stort steg framåt eftersom svensk polis i dag endast kan söka denna information om kriminella i de egna, nationella databaserna.
Regeringens arbete handlar om att öka tryggheten och säkerheten för medborgarna i Sverige och hela EU. Och ordförandeskapet innebär en unik möjlighet för oss som land att driva på för konkreta och effektiva verktyg och samarbeten på EU-nivå.
Vi har hunnit en bra bit på vägen, men mycket arbete kvarstår fram till sista juni och även efter ordförandeskapet. Den fria rörligheten var aldrig tänkt att skydda den grova organiserade brottsligheten – nu gör vi allt för att trycka tillbaka de kriminella och därmed försvara det fria och öppna samhället.
Jessika Roswall (M), EU-minister
Gunnar Strömmer (M), justitieminister
X