Telefonförhör

Uppdaterad

När personer behöver höras per telefon över nationsgränserna gäller särskilda regler. Här finns samlad information om telefonförhör till eller från annat land.

Foto: Regeringskansliet

Svenska regler

Inom EU (undantaget Danmark och Irland) gäller lag (2017:1000) om en europeisk utredningsorder vid i princip alla former av bevisupptagning i brottmål under både förundersökning och vid domstolsprocess. Enligt dessa bestämmelser omfattas förhör genom ljud- eller ljud- och bildöverföring, vilket när det gäller telefonförhör innebär att en utredningsorder i normalfallet måste utfärdas i de fall där en person som befinner sig i en annan EU-stat ska förhöras. För närmare information om detta förfarande, se avsnittet bevisinhämtning inom EU i straffrättsliga förfaranden.

Vid förhör med personer som befinner sig utanför EU gäller lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Av denna lag framgår att rättegångsbalkens regler om telefonförhör i brottmål får tillämpas av svensk domstol när den som ska höras i en rättegång befinner sig i ett annat land och det andra landet tillåter det. Även en svensk åklagare får hålla telefonförhör under förundersökning med personer som befinner sig i ett annat land, om det andra landet tillåter det.

Möjligheten att hålla telefonförhör i civilmål inom EU regleras av EG:s bevisupptagningsförordning (se nedan). Förordningen kompletteras av lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och regeringens tillkännagivande (2003:483) i samma ämne. I förhållande till stater utanför EU saknas svenska lagregler beträffande telefonförhör i civilmål. Enligt praxis får dock sådant förhör ske om det andra landet tillåter det. I nu nämnda fall förutsätter telefonförhör att den som ska höras samtycker till förhöret.

Beträffande en utländsk begäran om telefonförhör i Sverige, har den svenska hållningen sedan länge varit att det inte är myndighetsutövning om ett annat land håller telefonförhör med en person på svenskt territorium. Detta har ansetts gälla i både brott- och civilmål. Därför kan en utländsk myndighet hålla telefonförhör med någon i Sverige utan några formaliteter och utan inblandning av svenska myndigheter, om den som ska höras samtycker till förhöret.

Internationella regler

Inom EU regleras möjligheten att i brottmål hålla telefonförhör med någon som vistas på en annan medlemsstats territorium genom direktivet om en europeisk utredningsorder. Detta direktiv har genomförts i Sverige genom lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder, se vidare ovan.

I civilmål finns sedan den 1 januari 2004 ett särskilt förfarande för bevisupptagning mellan EU:s medlemsstater enligt EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Bestämmelsen om så kallad direkt bevisupptagning i förordningen (art. 17) ska tillämpas när en domstol i en medlemsstat vill hålla telefonförhör med någon som befinner sig i en annan medlemsstat. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige.

I övrigt saknar Sverige överenskommelser med andra länder om telefonförhör. Det är upp till varje land att avgöra om de ska tillåta telefonförhör på sitt territorium och i sådant fall under vilka förutsättningar det kan ske. Information om andra länders inställning till telefonförhör finns i en särskild förteckning på denna hemsida.

Alternativ om telefonförhör inte är tillåtet

Svensk myndighet som håller telefonförhör utomlands utför myndighetsutövning på den andra statens territorium. Som framgår av listan över olika länders möjlighet till telefonförhör, tillåter vissa stater inte med några undantag att utländska myndigheter håller telefonförhör på deras territorium (vissa stater tillåter det under vissa givna förutsättningar men då framgår detta av listan). För att få tillgång till ett vittnesmål från en person som vistas i ett sådant land kan ett alternativ vara att utfärda en utredningsorder om personen befinner sig inom EU eller att ansöka om rättslig hjälp i brottmål eller civilmål med bevisupptagning genom vittnesförhör vid den utländska domstolen. Under förutsättning att ansökan om rättslig hjälp godkänns kan den andra statens myndigheter genomföra förhör med personen i fråga i det andra landet och sedan redovisa resultatet i ett skriftligt förhörsprotokoll. Många länder tillåter att en representant för den ansökande myndigheten närvarar vid förhöret. Information om vad en ansökan bör innehålla finns på sidorna om rättslig hjälp i brottmål och rättslig hjälp i civila mål och ärenden. Se även avsnittet om avsnittet bevisinhämtning inom EU i straffrättsliga förfaranden.

Telefonförhör i brottmål med någon i Sverige

Av 4 kap. 8 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål framgår att Sverige, utan krav på ansökan och utan inblandning av svenska myndigheter, tillåter att utländska rättsliga myndigheter håller telefonförhör med en person som befinner sig i Sverige, om den som ska höras samtycker till telefonförhöret.

Någon motsvarande regel finns inte i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder, men i enlighet med den hållning Sverige sedan länge haft i frågan är detta ändå möjligt, förutsatt att den berörda personen samtycker.

Om en utländsk myndighet behöver bistånd av en svensk åklagare eller domstol vid förhöret, till exempel med att kontrollera personens identitet, kan den utländska myndigheten ansöka om rättslig hjälp med telefonförhöret. En sådan ansökan ska ges in till Justitiedepartementet, som lämnar den vidare till behörig åklagare eller tingsrätt beroende på om förhöret sker under förundersökning eller i en rättegång. En ansökan från en annan EU-stat som är bunden av direktivet om en europeisk utredningsorder får göras direkt hos behörig domstol. Detsamma gäller för de nordiska länder som inte är bundna av detta direktiv enligt 1974 års nordiska överenskommelse. Det motsvarande gäller för övriga länder, om det följer av en internationell konvention som är bindande för Sverige. Utförligare information om innehållet i och formerna för en ansökan om rättslig hjälp i Sverige finns på sidan om rättslig hjälp i brottmål.

Telefonförhör i brottmål med någon i utlandet

En del länder har samma synsätt som Sverige i frågan om möjligheten att hålla telefonförhör med någon som befinner sig på deras territorium. Det innebär att de tillåter att svenska domstolar eller åklagare ringer upp den som ska höras direkt, utan att någon ansökan om rättslig hjälp behöver göras. En förutsättning är att personen samtycker till förhöret, se 4 kap. 9 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Andra länder tillåter visserligen telefonförhör på sitt territorium utan en särskild ansökan, men enbart under vissa särskilt angivna förutsättningar. Det kan vara att telefonförhör enbart är tillåtet med utländska medborgare eller att telefonförhöret måste ske på en viss plats, till exempel vid domstol, ambassad, polisstation eller liknande.
Ett tredje fall är att det andra landet kräver att en formell framställning om rättslig hjälp görs för att tillåta telefonförhör. En svensk åklagare eller domstol kan då ansöka om rättslig hjälp avseende telefonförhör om det har avtalats om sådan rättslig hjälp i en internationell överenskommelse med det andra landet eller om det landet annars ger sådan hjälp.

Slutligen finns det länder som över huvud taget inte tillåter telefonförhör på sina territorier. Den möjlighet som då står till buds är att begära bevisupptagning i det andra landet genom det landets myndigheters försorg.

Inom EU gäller direktivet om en europeisk utredningsorder för alla former av bevisupptagning, bl.a. förhör genom ljud- eller ljud- och bildöverföring. Telefonförhör omfattas därmed i princip också av detta regelverk och som huvudregel krävs därför att en utredningsorder utfärdas till den behöriga myndigheten i det land där personen finns, om inte den aktuella medlemsstaten uttryckligen medgett att telefonförhör får hållas utan godkännande av den behöriga myndigheten.

Utförligare information om innehållet i och formerna för en ansökan om rättslig hjälp i utlandet finns på sidan om rättslig hjälp i brottmål samt avsnittet bevisinhämtning inom EU i straffrättsliga förfaranden.

Telefonförhör i civilmål med någon i Sverige

Enligt EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ska en ansökan om telefonförhör i Sverige från en annan medlemsstat göras på en särskild blankett (I) som ska sändas till det svenska Justitiedepartementet. Departementet ska meddela den utländska myndigheten om framställningen godtagits eller inte.

För en utländsk begäran om telefonförhör i Sverige finns, vid sidan av EG:s bevisupptagningsförordning, inget reglerat förfarande. Det är dock - som redan sagts - tillåtet för utländska myndigheter att hålla telefonförhör med en person som befinner sig i Sverige utan några formaliteter och utan inblandning av svenska myndigheter, om den som ska höras samtycker till förhöret. Om den utländska myndigheten önskar att svenska myndigheter ska bistå vid ett telefonförhör, exempelvis med att kontrollera identiteten på den som ska förhöras, krävs en ansökan om bevisupptagning i Sverige åt utländsk domstol. Utförligare information finns på sidan om rättslig hjälp i civilmål.

Telefonförhör i civilmål med någon i utlandet

Många länder tillåter att en svensk domstol håller telefonförhör med någon som vistas på deras territorium, utan att några villkor ska vara uppfyllda eller att någon ansökan om rättslig hjälp behöver göras. Andra länder ställer dock upp vissa krav för att ett telefonförhör ska få genomföras, exempelvis att en representant för landets egna myndigheter närvarar vid förhöret. Dessa krav framgår av denna hemsidas information om olika länders möjlighet till telefonförhör. Det finns även länder som enbart tillåter telefonförhör på sitt territorium, om förhöret föregås av en framställning om rättslig hjälp i civilmål. Slutligen finns det länder som över huvud taget inte tillåter telefonförhör. Den möjlighet som då står till buds är att begära bevisupptagning i det andra landet genom det landets myndigheters försorg.

Inom EU finns som ovan nämnts ett särskilt förfarande enligt EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Om en svensk domstol vill hålla telefonförhör i civilmål med en person som befinner sig i någon av EU:s medlemsstater, tillämpas art. 17 i förordningen. Av den bestämmelsen framgår att den ansökande domstolen ska fylla i formulär I (som är bilagt förordningen) och sända det till det aktuella landets centrala organ eller behöriga myndighet som har att besvara framställningen.

Mer information om bevisupptagningsförordningen samt vilka domstolar eller myndigheter som är behöriga finns på sidan om rättslig hjälp i civila mål och ärenden samt på webbplatsen för det rättsliga nätverket på privaträttens område.

Olika länders möjligheter till telefonförhör

Om det i länderlistan (se Länder A-Ö) anges att telefonförhör är "tillåtet" innebär detta att det är möjligt att ringa upp den som ska höras direkt och utan inblandning av den andra statens myndigheter samt utan att någon formell framställning om rättslig hjälp behöver göras. I de fall "inte tillåtet" anges innebär detta att telefonförhör utan den andra statens inblandning inte är möjligt. Som alternativ kan då en ansökan om rättslig hjälp göras till den andra staten vilket innebär att det är den andra statens myndigheter som upptar bevisningen.

För vidare information, se sidorna om rättslig hjälp i brottmål eller civilmål samt avsnittet om bevisinhämtning inom EU i straffrättsliga förfaranden.

Kontakt

Centralmyndigheten
Justitiedepartementet
Telefon 08-405 10 00
Fax 08-405 46 76
Besöksadress Jakobsgatan 24
Postadress 103 33 Stockholm
e-post till Centralmyndigheten