Regeringskansliets krishantering

Regeringens uppgifter vid krishantering gäller i första hand strategiska frågor. Ansvaret för ledning och samordning av det operativa krishanteringsarbetet ligger på berörda myndigheter. Regeringskansliet stödjer regeringen i krishanteringsarbetet.

Inom Regeringskansliet bygger krishanteringsarbetet bland annat på ansvarsprincipen. Det innebär att det departement som ansvarar för en viss sakfråga under ordinarie förhållanden hanterar den frågan även vid en kris. Varje departement ansvarar för att ha en krishanteringsplan och en krishanteringsorganisation. 

Vid en kris tar departementen emot och vidarebefordrar larm, larmar berörda inom den egna organisationen, kallar in personal för tjänstgöring och kontaktar och samverkar med myndigheter inom departementets ansvarsområde. 

Regeringskansliet har också en ständigt bemannad omvärldsbevakning och beredskapsfunktioner på flera nivåer.

Regeringen samt den övriga politiska ledningen och den opolitiska tjänstemannaorganisationen i Regeringskansliet övar regelbundet på olika typer av händelser och scenarier som en regering kan ställas inför. Det kan handla om alltifrån kriser med ett långsamt förlopp, såsom epidemiska sjukdomar, till hastigt uppkomna kriser, såsom ett terrorattentat eller en naturkatastrof.

Fokus för regeringens och Regeringskansliets krishanteringsövningar är hantering av händelser och situationer, nationellt eller utomlands, som innebär en utmaning eller påfrestning för Sverige, svenskar eller svenska intressen och som kräver hantering av regeringen och Regeringskansliet.

Statsministerns statssekreterare leder det samlade krishanteringsarbetet i Regeringskansliet

Statsministerns statssekreterare leder krishanteringsarbetet, bedömer behovet av samordning i Regeringskansliet och kan i frågor om krishantering sammankalla gruppen för strategisk samordning (GSS), som då består av statssekreterare i de departement vars verksamhetsområde berörs.

Chefstjänstemannen för krishantering och kansliet för krishantering stödjer samordningen av krishanteringsarbetet i Regeringskansliet

I Regeringskansliet finns en särskild chefstjänsteman för krishantering. Chefstjänstemannen ansvarar för analys, samordning och inriktning av krishanteringen i Regeringskansliet samt utveckling uppföljning och nödvändiga förberedelser för detta. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma en situation som kan komma att utvecklas till en kris eller att genomföra utbildningar och övningar för att öka krishanteringsförmågan generellt.

Chefstjänstemannen biträder statsministerns statssekreterare i dennes uppgift att leda gruppen för strategisk samordning (GSS) i frågor om krishantering. Därtill är chefstjänstemannen ställföreträdare för den nationella säkerhetsrådgivaren.

Chefstjänstemannen biträds av kansliet för krishantering. Kansliet stödjer Regeringskansliet i krishanteringsarbetet bland annat genom att ta fram lägesbilder. Kansliet har en omvärldsbevakning som dygnet runt följer händelseutvecklingen både inom landet och internationellt. Omvärldsbevakningsfunktionen kan vid behov larma. Efter en kris följer kansliet upp och utvärderar det genomförda arbetet.

Krishanteringsrådet – ett forum för samverkan och informationsutbyte

Krishanteringsrådet är ett forum för samverkan och informationsutbyte mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter. Rådet sammanträder två gånger per år för allmän orientering om arbetet med att upprätthålla en god beredskap inför allvarliga händelser och kriser. Rådet kan också sammankallas för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter under allvarliga händelser och kriser.

Krishanteringsrådet leds av statsministerns statssekreterare. I rådet ingår rikspolischefen, säkerhetspolischefen, överbefälhavaren samt generaldirektörerna för Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för psykologiskt försvar, Post- och telestyrelsen, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. I rådet ingår även en landshövding som företräder länsstyrelserna. Dessutom medverkar företrädare för de berörda, myndighetsansvariga departementen. Statsministerns statssekreterare kan även adjungera andra ledamöter om behov finns.