Hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter
Alla i Sverige ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Under senare år har flera reformer genomförts som stärkt hbtqi-personers rättigheter. Det finns dock alltjämt brister när det gäller hbtqi-personers situation i Sverige, inte minst när det gäller transpersoners situation. Reformarbetet måste därför fortsätta för att hbtqi-personer ska kunna leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras.
- Ansvariga statsråd
- Märta Stenevi
- Ansvariga departement
- Arbetsmarknadsdepartementet
Aktuellt
Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsutredningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion
Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som, med utgångspunkt i barnets bästa, syftar till att göra den föräldraskapsrättsliga regleringen mer modern, jämlik och ändamålsenlig.
Regeringen förstärker arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter
Idag har regeringen beslutat om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter under de kommande åren. Handlingsplanen gäller fram till och med 2023 men innehåller även strategiska insatser för att säkerställa det långsiktiga arbetet.
Regeringens arbete för hbtqi-personers lika rättigheter
Sedan strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck presenterades 2014 har en rad ytterligare insatser vidtagits och flera utredningar som berör hbtqi-personers rättigheter har tillsatts. Regeringen fortsätter arbetet och vidtar nya åtgärder för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Historik om utvecklingen av hbtq-personers rättigheter i Sverige
De formella rättigheterna för hbtq-personer har genom olika reformer stärkts i Sverige. Detta har skett genom lagändringar, som införande av diskrimineringsförbud, stärkta rättigheter inom familjerätten och insatser mot hatbrott. Nedan följer en kronologisk översikt över några reformer som genomförts för att stärka och främja hbtq-personers lika rättigheter.

Ändrad könstillhörighet
Under förra mandatperioden tog regeringen flera initiativ för att få en modern lagstiftning för ändrad könstillhörighet på plats. Den 30 augusti 2018 fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss innehållande förslag till ny lagstiftning. Lagrådet avstyrkte dock regeringens förslag och framförde allvarlig kritik. Kritiken kommer nu att beaktas i den fortsatta beredningen. Regeringens högt ställda ambitioner om att ge transpersoner makt över sina liv, sina kroppar och sin identitet kvarstår i allra högsta grad. Regeringen har för avsikt att förenkla processen för den som upplever att den inte är född i rätt kropp sett till givet kön. Transpersoner drabbas i högre grad än samhället i stort av psykisk ohälsa. Regeringens ambition är att stärka individens integritet och makten över sitt eget liv.

Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor
Den 27 november 2017 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner redogör i detta betänkande för resultaten av kartläggning av transpersoners levnadsvillkor.
Innehåll om Hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter.
Totalt 68 träffar.
-
Förslag för en mer modern, jämlik och ändamålsenlig föräldraskapsrättslig reglering
Regeringen överlämnar i dag en proposition till riksdagen med förslag till modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion.
-
Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion, Prop. 2020/21:176
Det är viktigt att den föräldraskapsrättsliga regleringen utvecklas i takt med samhället i övrigt och är anpassad för olika sätt att få barn och bilda familj. I propositionen föreslår regeringen lagändringar i syfte att – med utgångspunkt i barnets bästa – göra den föräldraskapsrättsliga regleringen mer modern, jämlik och ändamålsenlig.
-
Satsning på mötesplatser för unga hbtqi-personer
Regeringen ger Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att fördela medel till ideella organisationer för insatser som främjar mötesplatser för unga hbtqi-personer.
-
Hbtqi-personers utsatthet för brott
Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att analysera vilka möjligheter det finns att inkludera hbtqi-personers utsatthet för brott, trygghet och förtroende för rättsväsendet i den Nationella trygghetsundersökningen.
-
Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsutredningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion
Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som, med utgångspunkt i barnets bästa, syftar till att göra den föräldraskapsrättsliga regleringen mer modern, jämlik och ändamålsenlig.
-
Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion
Det är viktigt att den föräldraskapsrättsliga regleringen utvecklas i takt med samhället i övrigt och är anpassad för olika sätt att få barn och bilda familj. I lagrådsremissen föreslår regeringen lagändringar i syfte att – med utgångspunkt i barnets bästa – göra den föräldraskapsrättsliga regleringen mer modern, jämlik och ändamålsenlig.
-
Regeringen utser ytterligare en hbtqi-strategisk myndighet
Regeringen har beslutat att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ska vara en hbtqi-strategisk myndighet. Det innebär att myndigheten i sin verksamhet ska främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter och att det nu finns elva myndigheter med det uppdraget.
-
Statssekreterare åt jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi
Elin Olsson har idag utsetts till ny statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet hos Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering. Karin Strandås kvarstår som statssekreterare på departementet.
-
Mer pengar till arbetet med ökad utsatthet till följd av coronapandemin
Ytterligare 40 miljoner kronor tillförs ideella organisationer för att möta ökad utsatthet med anledning av coronaviruset och Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet får 10 miljoner kronor i syfte att stärka den nationella stödtelefonen för våldsutsatta. Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.