''Nu gör vi det billigare att vara svensk''
Publicerad
Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, Dagens industri, den 16 februari 2026.
Svenska hushåll pressades länge av den höga inflation som den socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig. Och när priserna stiger blir det genast uppenbart om marknaderna fungerar som de ska. Regeringen tar nu itu med roten till problemet med reformer som gör det enklare för nya företag att etablera sig och för kunder att byta leverantör. På så sätt gör vi det billigare att vara svensk.
Konkurrenssituationen i Sverige har länge stuckit ut. EU-kommissionen bedömer att vi har den högsta andelen koncentrerade marknader i Europa. När många företag tävlar om kunderna blir det ofta billigare och bättre. Men när en marknad i stället domineras av några få blir det ofta dyrare och sämre valmöjligheter för kunderna i butikerna.
Detta är tydligt på livsmedelsmarknaden. I 102 av 290 kommuner saknas en lågprisbutik. Det berör omkring en miljon svenskar. Och även där det finns flera butiker kan konkurrensen vara skenbar: av 428 fullsortimentsbutiker har omkring 11 procent sin närmaste konkurrent inom samma kedja. Det ser ut som valfrihet, men inte på ett sätt som märks i plånboken.
En angränsande problematik finns inom bankvärlden. Sex av tio bolånetagare har aldrig bytt bank, trots att bolåneräntan ofta är hushållets största utgift. När det är krångligt att byta blir det lätt för bankerna att behålla sina kunder, och då blir pressen att erbjuda lägre räntor och bättre villkor svagare.
Därför föreslår regeringen ett nytt konkurrensverktyg. När en marknad fungerar dåligt ska Konkurrensverket kunna utreda vad som håller tillbaka konkurrensen och besluta om åtgärder som förbättrar läget, även när det inte går att peka på ett tydligt regelbrott. Det kan handla om att det är onödigt krångligt att byta leverantör, att hinder stoppar nya företag från att etablera sig eller att branschpraxis låser fast villkor och håller uppe priserna.
Poängen är enkel: fler aktörer ska kunna konkurrera på marknaden. Som konsument bör du ha friheten att välja – och att välja bort. Det sätter press på priserna, förbättrar villkoren och underlättar vardagen för fler.
Det ligger samtidigt i varje borgerlig regerings DNA att stötta Sveriges småföretagare, som utgör kärnan i vårt näringsliv. Vid årsskiftet trädde det nya 3:12-regelverket i kraft. Det innebär sänkt skatt för 60 000 företagare och att regelbördan minskar med en tredjedel. Vi sänker också arbetsgivaravgifterna för unga tillfälligt med en tredjedel, vilket gör det billigare att anställa.
Dessa förändringar kommer att få stor betydelse för Sveriges företagare. De som tar risker, skapar jobb och bidrar till samhället genom sitt idoga arbete ska veta att denna regering står på deras sida.
Så har det inte alltid varit. Under lång tid har den offentliga sektorn istället ägnat resurser åt att konkurrera med privata företag på villkor som näringslivet aldrig kommer kunna matcha.
Alla som har följt denna fråga har läst om kommunala restauranger som har gått med förlust i årtionden och fått miljontals kronor i bidrag för att kunna hålla öppet. Om kommunala gym som bedrivs i strid med kommunallagen i 128 av 133 granskade fall, men som ändå har fått fortsätta sin verksamhet. I praktiken har de tidigare reglerna mot osund offentlig säljverksamhet varit tandlösa. Företagen har fått betala priset för detta.
För att vända utvecklingen går den här regeringen vidare med ett generellt förbud mot offentlig säljverksamhet. För att undantas från förbudet måste en kommun eller annan offentlig aktör visa tydliga skäl. Detta kommer att skapa rättvisa, förutsägbara och långsiktiga villkor för Sveriges företagare.
Det sänder också en tydlig signal till den offentliga sektorn. Skattepengarna ska i första hand finansiera kärnuppgifter som skola, vård, omsorg och infrastruktur, inte kommersiell verksamhet som slår undan benen på privata företagare.
När konkurrensen fungerar blir Sverige ett billigare land att leva i. Nu tar vi nästa steg för att sänka kostnaderna, öka valfriheten och stärka den svenska ekonomin där det betyder som mest: i människors vardag.
