Seminarium: Det nya policyramverket i ljuset av Agenda 2030
Publicerad
Måndagen den 5 oktober arrangerade UD ett nytt seminarium inom ramen för arbetet med det nya policyramverket. Temat för diskussionen var ”Det nya policyramverket i ljuset av 2030-agendan”. Intresset var stort. Ett drygt 100-tal företrädare från olika delar av samhället slöt upp för att diskutera och utbyta idéer och erfarenheter om hur 2030-agendan bör avspegla sig i det svenska utvecklingssamarbetet.
Anna Hammargren, chef för enheten för styrning av utvecklingssamarbetet, hälsade ett fullsatt rum välkomna och gav en kort introduktion till arbetet med policyramverket. Hon betonade vikten av ett brett samarbete för att göra Sveriges arbete för en hållbar global utveckling så bra som möjligt:
”I det pågående arbetet med ett nytt policyramverk bjuder vi därför under hösten in biståndets aktörer och intressenter till öppna samtal för att lyssna in idéer och perspektiv på olika centrala frågor.”
Kajsa B Olofsgård, ambassadör för 2030-agendan och chefsförhandlare, underströk att agendan och de globala målen för hållbar utveckling är direkt kopplade till genomförandeagendan i Financing for Development. Hon påminde även om att såväl det internationella som det nationella arbetet kommer att vara av yttersta betydelse. Agendan har utformats i nära samarbete med det breda civilsamhället och kan bara genomföras i samarbete mellan detta och regeringar och lokala myndigheter.
Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute, gav ett inspirerande tal om Integrering av perspektiv – med exempel från miljö och klimat. Exemplifiering av detta kom från bland annat vilken betydelse solenergins användning kan ha för kvinnors hälsa och rättigheter. Alla uppmanades att titta tvärgående på utvecklingsstrategierna, och på så vis försöka lösa flera av de globala målen samtidigt.
De 5 P:n (People, Planet, Prosperity, Peace in larger freedom och Partnerskap) som sammanfattar 2030-agendan utgjorde fokus för en gruppdiskussion. Grupperna lyfte frågor som: Hur ska svenskt bistånd genomsyras av perspektiven – jämställdhet, miljö-klimat och freds- och statsbyggande? Hur kan man säkra att det svenska biståndet sätter de mest utsatta i centrum? Hur kan svenskt bistånd ge möjlighet för länderna själva att ta ansvar och ägarskap för agendan? Hur kan svenskt bistånd främja att mångfalden av aktörer samverkar i det nya Globala partnerskapet?
Genvägar
Bakgrund till det nya policyramverket i ljuset av 2030-agendan
X