Artikel

Sveriges regioner kraftsamlar inför programperioden 2020-2026

Publicerad 02 maj 2016

Hur ska EU:s framtida regionalpolitik se ut och hur ska svenska regioner och kommuner göra för att påverka inriktningen? Intresset för dessa frågor är stort nu när arbetet med att utforma den kommande programperioden för den europeiska sammanhållningspolitiken drar igång. Nyligen träffades 80 deltagare från de svenska regionkontoren i Bryssel och Sveriges kommuner och landsting på Sveriges EU-representation för att börja skissa på planerna för påverkansarbetet.

Att komma i gång i tid och att samarbeta strategiskt med andra aktörer både i och utanför Sverige är avgörande för att kunna påverka sammanhållningspolitikens inriktning och därmed viktiga projektmedel. Representanter från svenska regioner och kommunförbund samlades nyligen på EU-representationen inför arbetet med programperioden för åren 2020-2026. Foto: Anna-Charlotta Erikson/EU-representationen

Sammanhållningspolitiken med sökbara projektmedel är betydelsefull för svenska regioner och landsting. Det underströk bland annat Region Värmlands ordförande, Tomas Riste.

- Det här handlar inte om stöd utan om att på ett seriöst sätt bidra till regionernas utveckling. Sammanhållningspolitiken är ett bra instrument som ger ett stort mervärde till Sveriges regioner. I vår region har det skapat arbetstillfällen, hjälpt många små företag att komma igång och utvecklat regionen på andra sätt.

Då och nu – två olika politiska verkligheter

Flera konferensdeltagare var med om att arbeta fram den nu pågående programperioden, 2014-2020. De vet att samarbete, att hitta likasinnade på olika håll i EU och att börja tidigt ger bra resultat i påverkansarbetet. Det är viktiga insikter men att helt och hållet kopiera tidigare påverkansprocesser är inte aktuellt. Anledningen är att de politiska förutsättningarna har förändrats.

Sofia Johansson är sektionschef på Statsrådsberedningen och arbetade tidigare som regionalråd på Sveriges EU-representation.

Hon berättade att påverkansarbetet inför nuvarande programperiod kom igång i tid och att aktiviteten var stor men att arbetet försinkades av finanskrisen 2009. Sverige samverkade med Frankrike, Finland, Danmark, Nederländerna, Österrike, Tyskland och Storbritannien som alla har det gemensamt att de är nettobetalare till EU.

Nu däremot, är det betydligt tystare, förklarar Sofia Johansson. Storbritanniens folkomröstning 23 juni om utträde eller fortsatt EU-medlemskap gör att framtidsfrågor som exempelvis sammanhållningspolitiken inte diskuteras särskilt mycket. Personalförändringar på EU-kommissionen har också bromsat arbetet liksom ointresse från både det föregående (Luxemburg) och det nu pågående EU:ordförandskapet (Nederländerna).

- Däremot signalerar det inkommande slovakiska EU-ordförandeskapet som tar över första juli från Nederländerna att sammanhållningspolitiken är prioriterad, uppmuntrade Sofia Johansson.

Några fakta om sammanhållningspolitiken

EU:s politik för regional utveckling, sammanhållningspolitiken, ska bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU och minska regionala skillnader och ojämlikheter mellan EU:s medborgare. I sammanhållningspolitiken ingår en stor del av EU:s investeringspolitik. Tillväxtpotential och mervärde för EU ligger till grund för sammanhållningspolitikens budget. Värdet för programperioden 2014-2020 är 351,8 miljarder euro, nästan en tredjedel av EU:s budget. Ett av programperiodens fokus var mycket glesbefolkade områden i norra Europa. Cirka 2,1 miljarder euro har tilldelats Sverige.

 

Producerat av EU-representationen