Artikel

Svensk tryck- och yttrandefrihet firar 250 år

Publicerad 02 juni 2016

Att den svenska tryckfrihetsförordningen fyller 250 år i år förtjänar att uppmärksammas. Den är inte bara äldst i sitt slag i världen. Den har också gett Sverige en stark tradition av oberoende press och är en oomtvistad grund för ett demokratiskt styrelseskick. Detta uppmärksammades med ett arrangemang i Bryssel.

• 

  Per Olssoon Fridh, statssekreterare på Kulturdepartementet, Hanna Stjärne, vd för Sveriges television, Gustaf Lind, Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter och Karin Olsson, kulturchef på Expressen talade om tryckfrihetsförordningens betydelse och de många hot och utmaningar som den står inför. Saknas på bilden gör europaparlamentariker Cecilia Wikström.

  Foto: Sveriges EU-representation/Anna-Charlotta Erikson

• 

  Tryckfrihetsordningen antogs 1766. Originalet finns hos Kungliga biblioteket i Stockholm.

  Foto: Kungliga biblioteket

Trots att tryckfrihetsförordningen klarat många utmaningar kan vi inte ta den för given. Det var ambassadör Anders Ahnlid tydlig med när han öppnade EU-representationens och publicistföreningen Utgivarnas gemensamma födelseårsfirande av tryckfrihetsförordningen tidigare i veckan.

- De grundläggande friheterna såsom pressfriheten är inte erövrade för alltid utan måste alltid skyddas, påpekade han innan han gav ordet till Per Olsson Fridh, statssekreterare vid Kulturdepartementet.

Per Olsson Fridh påminde om hur utvecklingen för inte så länge sedan såg ljus ut – att yttrandefrihet och demokrati stärktes i länder där grundläggande demokratiska rättigheter varit begränsade.

- Men under de senaste åren har vi sett en motsatt utveckling i många delar av världen. Detta gäller även i Europa och till Europa närliggande länder där jag verkligen inte hade förväntat mig detta, reflekterade Per Olsson Fridh inför den fullsatta åhörarlokalen i det svenska residenset i Bryssel.

Per Olsson Fridh var samtidigt tydlig med att även om grundlagstadgade rättigheter inte ifrågasätts i Sverige så sker övertramp också här i form av hot och attacker mot konstnärer, författare, journalister och folkvalda.

- Hot mot yttrandefrihet och mot artistisk frihet är hot mot demokratin, sade Per Olsson Fridh.

På talarlistan fanns också Gustaf Lind, Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter.

Han belyste bland annat betydelsen av utgivaransvaret och meddelarfriheten i den svenska lagstiftningen och den roll som offentlighetsprincipen spelar för allmänhet och journalister att få tillgång till handlingar. Särskilt den svenska offentlighetsprincipen och den öppenhet och transparens som principen innebär är utmärkande för Sverige.

Men, som Gustaf Lind uttryckte det:

- Det är ingen idé att komma till Bryssel och i förhandlingar prata om svensk lagstiftning med drömmande blick. Det vi istället måste göra är att föregå med gott exempel.

Hanna Stjärne, vd för Sveriges television och Expressens kulturredaktör Karin Olsson representerade media.

Hanna Stjärne underströk vikten av medias oberoende och varnade för en utveckling där internet kontrolleras av ett antal stora företag som via algoritmer styr informationens tillgänglighet för olika människor. Sverige borde ta ett ledarskap i en digital utveckling som säkrar det öppna nätet för alla, sade hon.

Karin Olsson berörde bland annat Turkiet, den så kallade Muhammedkrisen i Danmark 2005 och situationer där också den svenska pressfrihetens principer stått på spel. Hon påminde också om att journalisten och svenske medborgaren Dawit Isaak hållits fängslad i 14 år utan rättegång i Eritrea för att ha kritiserat den eritreanska regimen.

Europaparlamentariker Cecilia Wiström diskuterade främst intrång i pressfriheten i några av EU:s medlemsstater och att det bland flera medlemsstater finns ett motstånd mot ökad öppenhet för EU-handlingar.

Eventet om tryckfrihetsförordningen ägde rum på det svenska residenset i Bryssel. Eventet sändes på Periscope, Twitters applikation för webbtv.