Artikel

Rätt skatt på rätt plats

Publicerad 06 oktober 2016

Företag som är duktiga på att skatteplanera har kunnat dra nytta av EU-ländernas olika skatteregler för att undvika att betala skatt. Under året har EU försökt täppa till dessa möjligheter. Eva Posjnov, tills nyligen ekonomiskt råd vid EU-representationen, har varit med och förhandlat direktivet om skatteundandragande för Sveriges räkning.

- Företagen har kunnat följa lagstiftningen och använt den på ett sätt som inte var avsett. EU:s medlemsstater vill inte bara ha in skatt utan också att företagen betalar rätt skatt på rätt ställe och därmed inte smiter undan sina skyldigheter, säger Eva Posjnov.

Som student valde hon bort ekonomin för juridiken men kan som jurist på Finansdepartementet jobba med båda sina intresseområden. Under fyra år som ekonomiskt råd vid EU-representationen har Eva Posjnov varit med hela vägen från det att arbetet med att stoppa skatteundandragande kom igång på allvar, till att förslaget nu blir lagstiftning.

Eva Posjnov är noga med att påpeka att smarta skatteupplägg per automatik inte är olagliga. Bland annat därför är det varken oväntat eller konstigt att näringslivets organisationer har uppvaktat politikerna under processen, resonerar hon.

Medan rätt skatt på rätt plats låter enkelt är direktivets innehåll desto knivigare. Hybridregler, dubbel ickebeskattning och switch-over är ett axplock av den terminologi som används. Innebörden ger sig inte riktigt av sig själv ens för den som har specialkunskaper och 30 års erfarenhet av skatt- och momsfrågor från Finansdepartementet och Skattemyndigheten.

- Jag ritar ofta bilder och skriver mycket för hand för att vara säker på att jag förstår hur alla transaktioner går, säger Eva Posjnov.

Just en sådan bild e-postades till Riksdagen när förhandlingarna i våras mellan EU:s finansministrar i våras bjöd på tuffa situationer. Ett förslag på undantag presenterades med kort varsel och då gällde det att på bara en liten stund förklara innebörden för riksdagens EU-nämnd och få ett svar.

- I sådana situationer är det finansminister Magdalena Andersson själv som ringer till Riksdagens EU-nämnd för att resonera kring vad förslagen betyder och få politiskt godkännande att gå vidare i förhandlingarna, berättar Eva Posjnov.

Hårt tryck på skattefrågor de senaste åren

Skattefrågorna tog avstamp i finanskrisen som kulminerade 2009. Sverige klarade sig bra men krisen har inneburit en mödosam väg tillbaka på många andra håll inom unionen.

- EU:s medlemsstater har varit tvungna att se över sina intäkter, dra ner på utgifter, löner, pensioner och anställningar och samtidigt höjt skatten för privatpersoner. Då har det blivit ännu tydligare att alla måste bidra - även de stora företagen. Därför finns en stark politisk press på att stoppa skatteundandragande, skattefusk och bedrägerier, förklarar Eva Posjnov.

Att veta exakt hur mycket som går förlorat i uteblivna skatteintäkter är omöjligt men EU-kommissionen bedömer att miljarder euro årligen står på spel.

Trots meningsskiljaktigheter i enskilda frågor har allt detta gjort att uppslutningen varit stark ända från början att förbättra lagstiftningen.

Från att förslaget presenterades i januari tog det fem månader för EU:s finansministrar att enas. Det har gått snabbt men det beror nog på att det sedan finanskrisen även hänt en hel del annat som skyndat på det hela, resonerar Eva Posjnov.

- Dels håller OECD på att ta fram globala rekommendationer på området. Dels fick avslöjanden om förmånliga skattebeslut stor uppmärksamhet i media för några år sedan. Och i våras avslöjade de så kallade Panamadokumenten placeringar som gjorts i syfte att undvika skatt. Panamadokumenten handlar visserligen om privatpersoner men det har ändå bidragit till uppmärksamhet kring skattefrågorna, säger Eva Posjnov.

"Bra för Sverige och bra för EU"

- Det här är bra för Sverige och det här är bra för EU, sade finansminister Magdalena Andersson när hon intervjuades av svenska journalister direkt efter att EU:s finansministrar blivit överens om direktivet 21 juni.

Eva Posjnov förklarar att det Magdalena Andersson syftade på var bland annat att variationer inom EU skapat risker för att Sverige och EU tappar skatteintäkter vilket påverkar internationell konkurrenskraft och tillväxt.

Under hösten kommer EU-kommissionen presentera ytterligare förslag på företagsbeskattnings- och momsområdet. Dessa bevakar Eva Posjnov från Finansdepartementet i Stockholm där hon nyligen tillträtt en tjänst som EU-samordnare på Skatte- och tullavdelningen.

Vilken är din viktigaste erfarenhet från dina fyra år som ekonomiskt råd vid EU-representationen?

- Om jag ska välja något så är det hur viktigt det är med personliga kontakter med representanter för andra medlemsstater, tjänstemän vid EU-kommissionen och rådssekretariatet. Det här handlar inte om att informationen är hemlig utan att veta vem man ska kontakta och få kunskap tidigt i processer och undvika överraskningar. Då kan Sverige snabbare få fram en ståndpunkt och därmed delta i debatten mer aktivt redan från början och påverka förslag i svensk riktning.

På EU-representationen efterträds Eva Posjnov av Fredrik Löfstedt, tidigare chef för Finansdepartements enhet för skatteadministration, skatteavtal och tullfrågor.

Videoklipp med finansminister Magdalena Andersson om direktivet mot skatteundandragande

Fakta om EU:s direktiv mot skatteundandragande

Direktivet gäller beskattning av företagsvinster och är en del av ett större arbete för att hindra aggressiv skatteplanering, skattefusk och bedrägerier.

Direktivets olika delar är baserat på de globala åtgärder som OECD håller på att ta fram. För EU har det varit viktigt att markera allvaret i frågan genom att omvandla både OECD:s obligatoriska åtgärder och frivilliga rekommendationer till lagstiftning.

Direktivet sätter en miniminivå för vad EU:s medlemsstater måste göra. Sedan är det upp till medlemsstaterna att ha striktare krav.

Direktivets fem delar i korthet:

Begränsning av ränteavdrag – regeln ska hindra att företag skapar konstlade skuldarrangemang som minimerar skatten.

Utflyttningsbeskattning – möjlighet finns att skjuta upp beskattningen (med avbetalning) vid överföring till ett annat EU-/EES-land. Överföring till tredje land kräver omedelbar beskattning.

Anti-missbruksregeln – regeln kan användas i uppenbara fall då ett företag flyr undan skatt och inga andra regler finns att tillämpa.

CFC-regeln –CFC står för "controlled foreign company", regeln hindrar vinstöverföring till länder med låg skatt.

Hybrid missmatchning – regeln hindrar företag från att utnyttja skillnader i skattelagstiftning – och handlar exempelvis om situationer där företag kan lockas att göra dubbelt avdrag för samma betalning.

Parallellt med att direktivet mot skatteundandragande antagits har EU-kommissionär Margrethe Westagers markering mot teknologijätten Apple med anklageler om 13 miljarder euro i obetald skatt gett en tydlig fingervisning om att toleransen mot att den storskaliga skatteplaneringens tid är över.