Artikel från Miljödepartementet

Slutförvaret för använt kärnbränsle

Publicerad

Regeringen tillåter slutförvaret för använt kärnbränsle och den inkapslingsanläggning som behövs för att hantera det använda kärnbränslet. Processen fortsätter med att mark- och miljödomstolen ska besluta om tillstånd och villkor. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer sedan att granska och godkänna det fortsatta arbetet i en stegvis prövning.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har ansökt om att få uppföra och driva anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Systemet för slutförvar består av en anläggning för mellanlagring och inkapsling av använt kärnbränsle i Oskarshamns kommun samt en anläggning för deponering av kärnavfallet i berggrunden i Forsmark, Östhammars kommun. 

Regeringen har bedömt att ansökningarna uppfyller kraven i miljöbalken respektive lagen om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Därför har SKB fått tillstånd enligt kärntekniklagen att inneha, uppföra och driva ett slutförvar och en anläggning för inkapsling i enlighet med deras ansökan. Regeringen har också beslutat att tillåta samma verksamhet enligt 17 kap. miljöbalken, vilket bland annat innebär att regeringen bedömer att den påverkan på miljön som verksamheten kommer att orsaka kan accepteras.

Regeringen lämnar nu över ärendet enligt miljöbalken till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för fortsatt prövning av SKB:s ansökan. Regeringens beslut enligt kärntekniklagen har villkor om att Strålsäkerhetsmyndigheten ska göra en fortsatt stegvis prövning, där kommande forskning och teknikutveckling kommer vara en del i den fortsatta processen.

Regeringen fick in SKB:s ansökningar 2018

SKB lämnade 2011 in ansökan om slutförvaret till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och till Strålsäkerhetsmyndigheten, eftersom tillstånd krävs enligt både miljöbalken och kärntekniklagen. Efter en omfattande granskning och beredning lämnades ansökningarna vidare till regeringen den 23 januari 2018. Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen bifogade varsitt yttrande till ansökningarna.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderade i sitt yttrande att SKB skulle få tillstånd till slutförvaret, med villkor om att vissa detaljer skulle prövas i en stegvis process under tiden som slutförvaret påbörjas. Mark och miljödomstolen rekommenderade i sitt yttrande att regeringen skulle tillåta verksamheten under förutsättning att vissa frågor skulle klargöras ytterligare och att SKB kompletterar ansökan.

Ansökan kompletterades 2019

Regeringen gav i juni 2018 SKB möjlighet att komplettera sina ansökningar och de lämnade in kompletteringen i april 2019. Kompletteringen innehöll bland annat underlag om hur säker kapseln för det använda kärnbränslet är och särskilt om kopparkapselns hållfasthet. Regeringen remitterade SKB:s komplettering och SKB har därefter fått möjlighet att yttra sig över de inkomna remissvaren. För att säkerställa allmänhetens tillgång till samlad information om bolagets ansökningar och ge möjlighet att lämna synpunkter har ansökningarna och kompletteringen också kungjorts.

En central del i processen har varit att involvera alla berörda intressenter och låta dem tycka till om ansökningarna. Både myndigheter, forskare, miljöorganisationer, de berörda kommunerna och allmänheten har fått lämna synpunkter på ansökningarna i flera steg. En stor mängd yttranden har kommit in till regeringen och tillsammans uppgår de till tiotusentals sidor.

En säker metod för slutförvar

Forskning om metoder har pågått sedan 1970-talet. Systemet för slutförvar består av en anläggning för mellanlagring och inkapsling av använt kärnbränsle i Oskarshamns kommun, samt en anläggning för deponering av kärnavfallet i berggrunden i Forsmark, Östhammars kommun. Metoden som används, KBS-3, bygger på att tre barriärer – kopparkapslarna, bentonitleran runt dem och själva urberget – tillsammans skyddar människor och miljön från skadlig strålning.

Regeringen ställer sig bakom Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning att tekniken för slutförvaret är den bästa möjliga och att metoden med de tre barriärfunktionerna är säker och uppfyller kraven i lagstiftningen, även i ett mycket långt tidsperspektiv.

Sverige och Finland först – använder unik svensk teknik

Slutförvaret i Forsmark omfattar 500 tunnlar på 500 meters djup i urberget. Slutförvaret ska rymma 12 000 ton använt kärnbränsle förpackat i 6 000 kopparkapslar. KBS-3-metoden är utvecklad i Sverige och är en världsledande teknik för att ta hand om kärnavfallet. Samma teknik kommer användas i Finland. Vid tidpunkten för publicering av denna text har inga andra länder kommit så här långt för att ta om hand sitt kärnavfall.

Besluten innebär villkor och krav på skyddsåtgärder

Regeringen har alltså fattat beslut om att ge SKB tillstånd enligt kärntekniklagen. Regeringen bedömer också att verksamheten som SKB har ansökt om uppfyller miljöbalkens krav enligt försiktighetsprincipen och kravet på bästa möjliga teknik. Regeringen bedömer även att platsen är lämplig för slutförvaring och att dess miljöpåverkan är acceptabel, förutsatt att man sätter in noggranna skyddsåtgärder för att så långt som möjligt minska påverkan på närområdet. Regeringen tillåter därför verksamheten enligt miljöbalken.

I tillståndet enligt kärntekniklagen ställer regeringen ett så kallat allmänt villkor om att anläggningen ska uppföras, innehas och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Regeringen villkorar också beslutet med att KBS-3-metoden ska tillämpas och det ska ske en stegvis prövning av utbyggnaden.

I beslutet om tillåtlighet enligt miljöbalken ställer regeringen ett villkor om att SKB ska hålla årliga möten med Oskarshamns och Östhammars kommuner, myndigheter och miljöorganisationer för att informera och ge fortsatt möjlighet till delaktighet.

Lång tid och process innan slutförvar på plats

Det är ett långt arbete som nu fortsätter. Regeringens beslut möjliggör att processen med ett slutförvar för det använda kärnbränslet kan fortsätta. I beslutet enligt miljöbalken lämnas ärendet åter till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt som ska avsluta tillståndsprocessen och meddela tillstånd och närmare villkor för verksamheten.

När tillståndet börjar gälla kommer Strålsäkerhetsmyndigheten sedan att pröva varje steg av uppförandet av slutförvaret i en så kallad stegvis prövning. Uppförandet och driften av slutförvaret fram till det att allt kärnbränsle är på plats beräknas ta ca 70 år.

De tekniska frågor och detaljer som behöver utredas vidare är inte något hinder för att påbörja slutförvaret, men det behövs fortsatt mer forskning och utveckling. Ett exempel på detta är hur kunskaps- och informationsöverföring ska ske till kommande generationer.

Det kommer också behövas viss vidareutveckling av själva metoden för slutförvaret. Metodutvecklingen ska presenteras i de kommande säkerhetsredovisningarna enligt villkoren om stegvis prövning och ska godkännas av Strålsäkerhets­myndigheten.

Om 70 år, när slutförvaret finns på plats och alla kapslar med använt kärnavfall har deponerats, ska den då sittande regeringen pröva om slutförvaret får förslutas permanent.

KBS-3-metoden

Metoden för att ta hand om det använda kärnbränslet kallas KBS-3. Metoden bygger på att tre skyddsbarriärer ska förhindra att strålning från kärnavfallet når geosfären. De tre barriärerna är kopparkapslar, bentonitlera och urberget.

Inkapslingsanläggningen, mellanlagret och slutförvaret

Det planerade sammanhängande systemet för slutförvaring består av två delar. En anläggning för mellanlagring (Clab) och inkapsling av kärnavfall (Clink) i kopparkapslar i Oskarshamns kommun, och en underjordisk slutförvarsanläggning i Forsmark i Östhammars kommun.