Toppmöte avrundar det svenska ordförandeskapet i EU
Publicerad
Rysslands anfallskrig mot Ukraina, EU:s ekonomi och konkurrenskraft, säkerhet och försvar, migration och EU:s relation till Kina stod på agendan när EU-ländernas stats- och regeringschefer möttes i Bryssel för möte i Europeiska rådet 29–30 juni. Mötet sammanföll med de sista två dagarna av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd.
Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd
Sveriges statsminister Ulf Kristersson presenterade en summering av det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd för ledarna vid toppmötet.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Europeiska rådet diskuterade den senaste utvecklingen i Rysslands anfallskrig mot Ukraina och EU:s fortsatta stöd till Ukraina, däribland ekonomiskt och militärt stöd.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade till ledarna via videolänk.
Sedan kriget bröt ut har EU och EU:s medlemsländer ställt mer än 77 miljarder euro till förfogande för Ukraina och Ukrainas folk och infört ett stort antal restriktiva åtgärder mot Ryssland.
EU:s ledare upprepade i sina slutsatser att de står orubbligt sida vid sida med Ukraina och Ukrainas folk och kommer att fortsätta att ge stöd till landets ekonomi, samhälle, väpnade styrkor och den framtida återuppbyggnaden.
Ledarna fördömde även det fortsatta militära stödet till Ryssland från Iran och Belarus.
Konkurrenskraft och ekonomi
Vid toppmötet diskuterade ledarna EU:s industripolitik, den inre marknaden och Europas långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet. De fortsatte diskussioner som hållits vid tidigare möten i Europeiska rådet om hur man kan bygga en robust och framtidssäker ekonomi som säkrar det långsiktiga välståndet.
Ledarna diskuterade även hur man kan stärka den ekonomiska säkerheten. Därutöver sammanfattade de den europeiska planeringsterminen 2023, en årlig process för att samordna den ekonomiska politiken, finanspolitiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken i EU.
Försvar och säkerhet
EU-ländernas ledare förde samtal om de framsteg som gjorts i genomförandet av tidigare slutsatser, bland annat Versaillesförklaringen, där ledarna skisserade åtgärder för att stärka EU:s försvarsförmåga, och den strategiska kompassen, som fastställer en enhetlig uppsättning åtgärder för att slå vakt om EU:s intressen och skydda EU:s medborgare.
De gav därtill ytterligare vägledning om EU:s säkerhets- och försvarskapacitet, särskilt när det gäller upphandling, investeringar och produktion.
Ledarna diskuterade även samarbetet mellan EU och Nato inför det kommande Nato-toppmötet i Vilnius den 11–12 juli. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var inbjuden till mötet med EU:s ledare.
I slutsatserna underströk ledarna att EU fortsatt är fast beslutet att ta ett större ansvar för sin säkerhet och öka sin förmåga att agera autonomt. Samtidigt är de transatlantiska förbindelserna och samarbetet mellan EU och Nato avgörande för EU:s övergripande säkerhet.
Migration
Vid toppmötet diskuterade ledarna migrationssituationen och de framsteg som gjorts i genomförandet av Europeiska rådets slutsatser från februari. Diskussionerna resulterade i slutsatser från Europeiska rådets ordförande.
EU:s yttre förbindelser
EU-ländernas ledare höll en strategisk diskussion om Kina. De förberedde även det kommande toppmötet mellan EU och CELAC i Bryssel i juli, där EU-ländernas stats- och regeringschefer ska träffa ledarna från länderna i Latinamerika och Karibien.
X