Artikel från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Prioriteringar inom politikområdet Bostäder och samhällsplanering – Budgetpropositionen för 2026

Publicerad 13 oktober 2025

Regeringen lämnar flera förslag inom politikområdet Bostäder och samhällsplanering i budgetpropositionen för 2026. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Obligatoriska hyresgarantier till barnfamiljer

Regeringen vill göra det obligatoriskt för kommuner att, under vissa förutsättningar, tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer. Regeringen har därför för avsikt att återkomma med ett sådant förslag till riksdagen. I syfte att genomföra det föreslår regeringen också i budgetpropositionen för 2026 att det generella statsbidraget till kommunerna höjs med 34,5 miljoner kronor. En väl fungerande bostadsmarknad, där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud som svarar mot behoven, är en grundläggande förutsättning för människors trygghet och livskvalitet. Förslaget väntas kunna stärka barnfamiljers förmåga att efterfråga förstahandskontrakt och minska antalet barn som behöver leva under osäkra boendeförhållanden. 

Tillskott till Norrlandsfonden

Stora investeringar, i form av företagsetableringar och expansioner på orter som under en längre tid haft en låg eller stagnerande befolkningstillväxt innebär stora utmaningar för samhällsbyggandet, inte minst när det gäller att få fram nya bostäder för att möta behoven av ökad inflyttning till de berörda kommunerna. I linje med regeringens strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län avsattes i budgetpropositionen för 2025 medel för att stödja den gröna omställningen och bostadspolitisk utveckling i framför allt norra Sverige. I ett första steg tillfördes Norrlandsfonden 300 miljoner kronor i vårändringsbudgeten 2025 och nu föreslår regeringen att Norrlandsfonden tillförs ytterligare 380 miljoner kronor. Satsningen innebär att Norrlandsfonden får större medel för att kunna bidra till bostadsbyggande för att stödja den gröna omställningen i framför allt norra Sverige.

Stärkt kontroll av intygsgivare för bostadsrättsföreningar

Boverket ska effektivt kunna granska de intygsgivare som godkänner bostadsrättföreningars ekonomiska planer. Kompetenta och oberoende intygsgivare bidrar till att stärka konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden och till att upptäcka och förebygga fusk och kriminella upplägg på bostadsrättsmarknaden. För att det ska finnas ett konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden behöver den som ska köpa en bostadsrätt kunna lita på det som står i en förenings ekonomiska plan, exempelvis avseende planerade avgiftshöjningar eller avsättningar till underhållsfond. Det förutsätter i sin tur att de intygsgivare som granskar och intygar att den ekonomiska planen är korrekt, är kompetenta och oberoende. Regeringen tillför därför 2 miljoner kronor till Boverket fr.o.m. 2026 för att stärka Boverkets arbete med att säkerställa att så är fallet. 

Civilt försvar: Boverkets arbete med beredskap

Regeringen beslutade tidigare i år att upprätta en ny beredskapssektor för industri, byggande och handel. Boverket är en av beredskapsmyndigheterna i den nya sektorn och regeringen tillför nu medel till myndigheten för denna uppgift. Försörjning av kritiska varor och tjänster för totalförsvarets behov måste kunna upprätthållas vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig, som ett led i att nå målet för det civila försvaret. Med den nya beredskapssektorn för industri, byggande och handel kommer fler företag kunna bidra till Sveriges försörjningstrygghet. Regeringen föreslår därför att Boverkets anslag ökas med 6 miljoner kronor 2026, 8 miljoner kronor 2027 och 10 miljoner kronor fr.o.m. 2028 för Boverkets uppgift som beredskapsmyndighet.

Ökad manuell granskning och utlämnande av handlingar

För att möta det ökade behovet av manuell granskning för att hantera Lantmäteriets ärenden om utlämnande av allmänna handlingar och för viss teknisk utredning och utveckling föreslår regeringen att Lantmäteriets anslag ökas med 20 miljoner kronor 2026. Satsningen innebär att regeringen ger Lantmäteriet ytterligare resurser för att kunna upprätthålla arbetet med att skyndsamt granska och lämna ut arkivakter.

Stärkt identitetskontroll vid lagfartsansökan

Det förekommer att fastigheter förvärvas av personer med ostyrkt identitet. Oriktiga identitetsuppgifter i en lagfartsansökan kan vara ett led i penningtvätt eller andra former av ekonomisk brottslighet. Felaktiga registeruppgifter försämrar de brottsbekämpande myndigheternas förutsättningar att bekämpa sådan brottslighet, eftersom det blir svårt att ta reda på vem som faktiskt äger en fastighet. Genom att kräva identitetsuppgifter i lagfartsansökan stärks kontrollen och möjligheten att spåra ägande. Regeringen föreslår därför att Lantmäteriets anslag ökas med 4,2 miljoner kronor 2026 och 4 miljoner kronor fr.o.m. 2027 för att stärkta identitetskontroller vid lagfartsansökningar. 

Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv

Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sverige och Europa har ökat sannolikheten för att fast egendom kan komma att användas på sätt som riskerar att skada svenska totalförsvarsintressen. Lantmäteriet hanterar ärenden om fastighetsbildning och inskrivning. Enligt förslagen i betänkandet Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv (SOU 2024:84) ska Lantmäteriet i dessa processer kontrollera om nödvändiga tillstånd finns. Det nya förfarandet kommer innebära ökade kostnader för Lantmäteriet främst på grund av ökat antal handläggningsåtgärder och beslut. Regeringen föreslår därför att Lantmäteriets anslag ökar med 5,9 miljoner kronor fr.o.m. 2026.

Nytt system för bosättning för vissa nyanlända

För Boverkets uppgifter kopplade till ett nytt system för bosättning med utgångspunkt i betänkandet Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35) föreslår regeringen att Boverkets anslag ökas med 800 tusen kronor fr.o.m. 2026. Förslagen i betänkandet bedöms innebära nya uppgifter för bland annat Boverket. Syftet med reformen är att kommunerna ska få ett större inflytande över mottagandet av nyanlända och att mottagandet ska bli mer enhetligt och likvärdigt i hela landet. Syftet är även att det ska bli tydligare för nyanlända att det krävs egna ansträngningar för att komma i egen försörjning och hitta en långsiktig boendelösning.