Stort engagemang för finansiering av kärnkraftens ekosystem
Publicerad
Den 7 oktober genomförde regeringen en internationell kärnkraftskonferens, Nordic-Baltic Nuclear Investment Summit. Energi- och näringsminister Ebba Busch var värd för mötet med Finlands klimat- och miljöminister Sari Multala som medarrangör. Mötet samlade sex ministrar och mer än 200 företagsrepresentanter från kärnkrafts- och finanssektorn från fyra kontinenter.
-
Finlands klimat- och miljöminister Sari Multala och Ebba Busch, energi- och näringsminister.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
-
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
-
Finansminister Elisabeth Svantesson och finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
-
Panelsamtal med Kaspars Melnis, Minister for Climate and Energy, Lettland, Jaanus Uiga, Deputy Secretary General on Energy & Mineral Resources, Estland och Konrad Wojnarowski, Undersecretary of State, Ministry of Energy, Polen.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
-
Konrad Wojnarowski, Undersecretary of State, Ministry of Energy, Polen, Finlands miljö- och klimatminister Sari Multala, energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Lettlands klimat- och miljöminister Kaspar Melnis och Jaanus Uiga, Deputy Secretary General on Energy and Mineral Resources, Estland enades i samband med konferensen om ett skriftligt gemensamt uttalande om kärnkraftens viktiga roll i energisystemet.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
-
Moderator Kirsty Gogan och Carl Berglöf, nationell kärnkraftssamordnare.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.
-
Energi- och näringsminister Ebba Busch, värd för konferensen i sitt öppningsanförande.
Foto: Magnus Liljeroth/Regeringskansliet
-
Carl Berglöf, nationella kärnkraftssamordnaren.
Foto: Magnus Liljeroth/Regeringskansliet
Diskussionerna kretsade kring förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av ny kärnkraft och hur länderna kan återupprätta och etablera konkurrenskraftiga leveranskedjor, med ett särskilt fokus på finanssektorns roll.
På mötet deltog utöver Sverige och Finland också ett flertal ministrar och högnivårepresentanter från Estland, Lettland och Polen. Det var också stor uppslutning med företrädare från industrin, leverantörer och potentiella investerare inom ny kärnkraft.
Det här var sannolikt första gången sedan 1958 som Sverige stod värd för en kärnkraftskonferens där representanter från finansbranschen, hela värdekedjan kopplat till kärnkraft och politiker samlades samtidigt.
Ny kärnkraft med kunnande i historien
I sitt anförande lyfte Ebba Busch fram att Sverige, liksom många andra länder, har en gedigen historia av att bygga och driva kärnkraftverk. Sedan slutet av 1970-talet har situationen varit annorlunda och användningen av kärnkraft har successivt gått tillbaka. Men, nu är den perioden över och intresset och ökningen av kärnkraft växer snabbt.
- Sverige är ett stolt kärnkraftsland. Idag finns bred politisk enighet om kärnkraften både i Sverige och i länderna runt Östersjön. Den tid då kärnkraftsmarknaden krympte är över. Kärnkraften växer igen – och snabbt. Nu måste politiken och branschen visa världen att vi inte bara kan diskutera eller argumentera, utan att vi kan leverera.
Runt om i världen växer intresset för kärnkraft och det handlar inte längre om ifall, utan hur mycket och hur snabbt kärnkraften kan expandera. Flera länder har omfattande satsningar på kärnkraft.
Det pågår en global kapplöpning, och flera samarbeten, för att utveckla och implementera tekniken i praktiken. Vi gör detta inte bara för en trygg elförsörjning eller för vår konkurrenskraft, utan för den framtid vi alla delar.
Nya regelverk möjliggör ny kärnkraft
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari beskrev regeringens arbete med att skapa förutsättningar för ny kärnkraft vilket lägger grunden till en effektiv klimatomställning.
Regeringens senaste förslag innebär att det ska vara tillåtet att uppföra kärntekniska anläggningar längs med hela svenska kusten.
- Lokaliseringen av kärntekniska anläggningar måste ske på platser där förutsättningarna är tillräckligt goda. Dagens förbud utesluter platser som skulle kunna vara lämpliga utan att det kan göras en prövning i det enskilda fallet. Lagändringen skapar förutsättningar för fler aktörer som vill uppföra och investera i kärntekniska anläggningar vid kusten, berättade Romina Pourmokhtari.
Förslaget innebär samtidigt att skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls och föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Investeringar behövs i hela ekosystemet
Carl Berglöf, regeringens nationella kärnkraftsamordnare, betonade att det behövs ett expanderat kärntekniskt ekosystem där hela produktionskedjan och kompetensutvecklingen samverkar. Detta behövs för att det ska bli en kostnadseffektiv expansion av kärnkraften.
Varje kärnkraftverk innehåller hundratusentals komponenter som måste tillhandahållas genom en robust och tydligt definierad leveranskedja.
- Det är därför välkommet om banker och privata finansiella institut kan stödja utvecklingen av denna produktionskedja ekonomiskt. Samspelet mellan statlig och privat finansiering är en nyckelfaktor för att möjliggöra denna sektors fulla potential. Staten säkrar att projekten kan starta genom finansieringsmodellen. På så sätt skapas möjligheter att med lägre ekonomisk risk investera i de kringliggande infrastrukturerna, förklarade Carl.
Den svenska finansieringsmodellen
Finansminister Elisabeth Svantesson berättade om Sveriges unika förutsättningar för tillväxt och investeringar och den nya tillväxtresa som regeringen har inlett där kärnkraft är en av nyckelkomponenterna. Finansmarknadsminister Niklas Wykman berättade om regeringens långsiktiga åtaganden som ger företag incitament att investera i ny kärnkraft.
Stödet för investeringar i ny kärnkraft ges i form av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt. Dessa båda delar bidrar med finansiellt stöd i olika skeden av ett projekt. Stödets tredje komponent är en risk- och vinstdelningsmekanism.
Arbetet med det statliga stödet sköts av ett särskilt sekretariat på Finansdepartementet. Sekretariatet tar emot och granskar ansökningar samt biträder regeringen i förhandlingar om villkoren för stödet och i genomförandet av statsstödsprövningen hos EU-kommissionen.
Bred samsyn borgade för gemensam deklaration
I programmet medverkade också regeringsrepresentanter från Lettland, Estland och Polen. Deras panelsamtal handlade om ländernas ambitioner, planer och behov av samarbeten för att möjliggöra ny kärnkraft.
I samband med konferensen ställde sig Estland, Finland, Lettland, Polen och Sverige bakom ett gemensamt skriftligt uttalande. Det pekar bland annat på kärnkraftens potential för att bidra till stärkt energisäkerhet, mer konkurrenskraftiga elpriser och till att fasa ut fossil energi.
Kompetens, investeringar och samarbete summerade dagen
Sari Multala betonade i sitt slutanförande att Finland känner ett stort engagemang för att bidra till ny kärnkraft.
- Mötet har visat på kärnkraftens centrala roll i det nordisk-baltiska energisystemet. Finland har bevarat sin kärnkrafts expertis under flera decennier. Vi besitter ett världsledande kunskapskapital kopplat till kärnkraftens hela värdekedja. Vi är fast beslutna att möjliggöra investeringar och regelverk som frigör kärnkraftens fulla potential.
Carl Berglöf lyfte vikten av ekonomiskt kapital från den privata marknaden:
- När kapitalet möter tekniken kan saker börja hända på riktigt, men det krävs tillit till regelverk och projektgenomförande. Här spelar bankerna en avgörande roll och det är glädjande att allt fler banker investerar i kärnkraft runtom i världen. Det finns även ett förnyat intresse bland privata finansinstitut att investera i svensk kärnkraftsinfrastruktur.
Ebba Busch avslutade konferensen med några medskick ur ett svenskt perspektiv.
- Vi ser att viljan att investera är god. Vi ser att planeringen är i gång och det händer nu, det går att ta på. Det har varit fyra svenska ministrar med på scen idag, det visar på en bred förankring inom regeringen. Det finns också en politisk stabilitet bland de nordisk-baltiska länderna och inom EU pågår en förflyttning för mer kärnkraft.
- Sverige är redo att ta ledarrollen, min dörr är öppen Tillsammans kan vi leverera för kommande generationer. Välkomna tillbaka!
Om programupplägget
Dagen varvades med presentationer, panelsamtal och reflektioner där hela värdekedjan synliggjordes utifrån fem områden:
- Att skapa de rätta förutsättningarna för kärnkraft utifrån ett regelverksperspektiv.
- Sveriges nya finansieringsmodell som utgör en förutsättning för att få igång de första projekten i Sverige.
- Investerarnas perspektiv på ny kärnkraft utifrån att projekten behöver formas med en rimlig riskfördelning.
- Projektutvecklarens perspektiv som i sin tur behöver balansera eget risktagande med staten och de konstruktionsbolag som kontrakteras.
- Behovet av ett ekosystem kopplat till kärnkraft, främst utifrån de industriella förmågor som behöver finnas tillgängliga både under konstruktionstiden och efter idrifttagandet.
Konferensen förbereddes i samarbete med Sveriges nationella kärnkraftssamordnare, Carl Berglöf.
