Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomisk jämställdhet – en fråga om rättvisa och en bra investering för Sverige

Publicerad

Kvinnor har i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad, kortare arbetstid, högre frånvaro från arbetet samt lägre lön och kapitalinkomster än män. Det påverkar inte bara kvinnors möjlighet att forma sitt eget liv idag, det ger också konsekvenser senare i livet. För regeringen är det tydligt - kvinnors ekonomiska egenmakt behöver stärkas. Det gynnar både kvinnorna själva och hela samhället. Ta del av ett urval av regeringens åtgärder för att öka den ekonomiska jämställdheten här.

Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män är fortfarande en utmaning. Kvinnor har i genomsnitt sämre ekonomiska förutsättningar än män. Enligt en mätning från Statistiska centralbyrån (SCB) från 2024 har kvinnor motsvarande 77 procent av mäns inkomst, 90 procent av mäns lön och endast 74 procent av mäns pension. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män var samma år 10,2 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. I ett längre tidsperspektiv har löneskillnaderna minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024, men under de senaste åren har minskningen avstannat.

Även när det gäller företagande finns det skillnader mellan kvinnor och män. Idag drivs endast 29 procent av svenska företag av en kvinna. Företag grundade av kvinnor har också sämre tillgång till kapital. Statistik från Tillväxtverket visar att mindre än 1 procent av privat riskkapital i tech-sektorn investeras i bolag grundande av kvinnor.

Att kvinnor har lägre livsinkomster än män får genomslag längre fram i livet och innebär bland annat lägre pensioner. Regeringen arbetar därför aktivt för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet - kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Regeringens åtgärder för att öka den ekonomiska jämställdheten

Nytt direktiv ska stärka principen om lika lön

Det nya så kallade lönetransparensdirektivet ska stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling. EU-direktivet ska vara genomfört senast i juni 2026 och innehåller en rad bestämmelser som rör både arbetstagare och arbetsgivare.

Artikel: Nytt direktiv ska stärka principen om lika lön

Stärkt skydd för den som vill separera – nya regler om bodelning och betänketid

Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över äktenskapsbalkens regler om bodelningsprocessen och betänketid. Syftet är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera, och att därigenom motverka ekonomiskt våld.

Pressmeddelande: Stärkt skydd för den som vill separera – nya regler om bodelning och betänketid

Uppdrag ska stärka kvinnors företagande

För att stärka Sveriges ekonomi och konkurrenskraft har regeringen som uttalat mål att främja kvinnors företagande. Tillväxtverket har därför fått i uppdrag att genomföra ytterligare insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande.

Pressmeddelande: Nytt uppdrag ska stärka kvinnors företagande

Regeringen och SKR i gemensam satsning för att få fler utrikes födda kvinnor i arbete

Att öka utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad är en prioriterad fråga för regeringen. Frågan är också central för landets kommuner och regioner. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har därför kommit överens om en gemensam satsning för att nå ut till utrikes födda kvinnor som besöker den öppna förskolan. Projektet riktar sig till kvinnor med barn i åldern 0–6 år. Förhoppningen är att fler utrikes födda kvinnor ska få bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Överenskommelsen omfattar knappt 20 miljoner kronor och ska pågå åren 2023-2025.

Pressmeddelande: Regeringen och SKR i gemensam satsning för att få fler utrikes födda kvinnor i arbete

Uppdrag att i samverkan ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden

Jämställdhetsmyndigheten, Arbetsförmedlingen Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Västernorrland har fått i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

Regeringsuppdrag: Uppdrag att i samverkan ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden

Myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden (Jämställdhetsmyndighetens hemsida)   - extern webbplats,

Medlingsinstitutet analyserar livsinkomster

Medlingsinstitutet har haft i uppdrag att analysera inte bara löneinkomster, utan också alla andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget slutredovisades den 1 oktober 2025.

Medlingsinstitutet Regleringsbrev 2025 (Ekonomistyrningsverket hemsida)  - extern webbplats,

Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män 22 procent (Medlingsinstitutets hemsida) - extern webbplats,

Nästa steg i översynen av grundskyddet inom ålderspensionssystemet – arbetsgrupp utsedd för att påbörja arbetet

Pensionsgruppen har ställt sig bakom att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. Arbetsgruppen ska slutredovisa sitt arbete senast den 15 juni 2026. Regeringen har ett särskilt fokus på att följa och analysera hur skillnaden i kvinnors och mäns pension utvecklas och kommer långsiktigt att arbeta vidare för mer jämställda pensioner.

Pressmeddelande: Nästa steg i översynen av grundskyddet inom ålderspensionssystemet – arbetsgrupp utsedd för att påbörja arbetet

Laddar...