Ekonomisk jämställdhet – en bra investering för Sverige
Publicerad Uppdaterad
Kvinnor har i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad, kortare arbetstid, högre frånvaro från arbetet samt lägre lön och kapitalinkomster än män. Det påverkar inte bara kvinnors möjlighet att forma sitt eget liv idag, det ger också konsekvenser senare i livet. För regeringen är det tydligt - kvinnors ekonomiska egenmakt behöver stärkas. Det gynnar både kvinnorna själva och hela samhället. Ta del av ett urval av regeringens åtgärder för att öka den ekonomiska jämställdheten här.
Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män är fortfarande en utmaning. Kvinnor har i genomsnitt sämre ekonomiska förutsättningar än män. Enligt en mätning från Statistiska centralbyrån (SCB) från 2024 har kvinnor motsvarande 77 procent av mäns inkomst, 90 procent av mäns lön och endast 74 procent av mäns pension. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män var samma år 10,2 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. I ett längre tidsperspektiv har löneskillnaderna minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024, men under de senaste åren har minskningen avstannat.
Även när det gäller företagande finns det skillnader mellan kvinnor och män. Idag drivs endast 29 procent av svenska företag av en kvinna. Företag grundade av kvinnor har också sämre tillgång till kapital. Statistik från Tillväxtverket visar att mindre än 1 procent av privat riskkapital i tech-sektorn investeras i bolag grundande av kvinnor.
Att kvinnor har lägre livsinkomster än män får genomslag längre fram i livet och innebär bland annat lägre pensioner. Regeringen arbetar därför aktivt för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet - kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Regeringens åtgärder för att öka den ekonomiska jämställdheten
Utredning föreslår effektivare bodelning och enklare skilsmässa
Regeringen har tagit emot betänkandet Bodelning och betänketid – en effektivare process. Utredningen föreslår åtgärder som ska göra bodelningsprocessen snabbare och mer välfungerande, och som motverkar ekonomiskt våld. Förslagen omfattar bland annat nya verktyg för bodelningsförrättare samt ändrade regler om betänketid för att förenkla skilsmässoprocessen.
Förslagen är en del av regeringens arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, där även ekonomiskt våld ingår. Målet är att den som vill lämna en relation inte ska hållas kvar av långa processer eller ekonomisk maktutövning.
Pressmeddelande: Utredning föreslår effektivare bodelning och enklare skilsmässa
Uppdrag ska stärka kvinnors företagande
För att stärka Sveriges ekonomi och konkurrenskraft har regeringen som uttalat mål att främja kvinnors företagande. Tillväxtverket har därför fått i uppdrag att genomföra ytterligare insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande.
Pressmeddelande: Nytt uppdrag ska stärka kvinnors företagande
Förnyade uppdrag stärker arbetet för ekonomisk jämställdhet
Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i fortsatt uppdrag att redovisa hur ett ökat distansarbete påverkar jämställdheten. Syftet är att belysa hur distansarbete påverkar jämställdheten i arbetslivet, inklusive arbetsmiljö och karriärmöjligheter.
Även Medlingsinstitutet får ett förnyat uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löneinkomster. Syfte är att stärka kunskapsunderlaget om ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män, inte bara i löner utan även i andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Pressmeddelande: Förnyade uppdrag stärker arbetet för ekonomisk jämställdhet
Nästa steg i översynen av grundskyddet inom ålderspensionssystemet – arbetsgrupp utsedd för att påbörja arbetet
Pensionsgruppen har ställt sig bakom att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. Arbetsgruppen ska slutredovisa sitt arbete senast den 15 juni 2026. Regeringen har ett särskilt fokus på att följa och analysera hur skillnaden i kvinnors och mäns pension utvecklas och kommer långsiktigt att arbeta vidare för mer jämställda pensioner.
Insyn och transparens – ökad jämställdhet i arbetslivet
EU:s lönetransparensdirektiv handlar om nya regler om insyn och transparens i lönesättningen. Regeringen bedömer att utformningen av direktivet är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna. Därför avser regeringen att verka för att direktivets genomförandetidpunkt skjuts upp och att en omförhandling av direktivet i regelförenklande riktning inleds.
